Harstads kommun

kommun i Troms fylke i Norge
För landskommunen i Östergötlands län upphörd 1892, se Harstads landskommun.

Harstads kommun (norska: Harstad kommune, nordsamiska: Hársttáid suohkan) är en kommun i Troms fylke i Nordnorge, belägen cirka 250 kilometer norr om polcirkeln. Den omfattar bland annat den nordöstra delen av Norges största ö, Hinnøya.[9] Staden Harstad utgör kommunens centralort. Den 1 januari 2017 fanns det 24 845 invånare i kommunen.[10]

Harstads kommun
Harstad kommune
Hársttáid suohkan
Kommun
Harstad
Kommunflagga
Land Norge Norge
Fylke Troms fylke
Höjdläge 62 m ö.h.
Koordinater 68°47′56″N 16°32′21″Ö / 68.79889°N 16.53917°Ö / 68.79889; 16.53917
Centralort Harstad
Högsta punkt Sætertinden[1]
 - höjdläge 1 094,7 m ö.h.[2]
 - koordinater 68°35′12″N 16°21′46″Ö / 68.58667°N 16.36278°Ö / 68.58667; 16.36278
Area 1 520,38 km² (2020)[7]
 - land 428,42 km² (2020)
 - vatten 1 092,01 km²
Folkmängd 24 989 (2023)[8]
Befolkningstäthet 58 invånare/km²
Grundad 1 januari 1904[3]
 - Utbruten ur Trondenes kommun (1904)[3]
 - Tillförda områden Trondenes kommun och Sandtorgs kommun (1964)[4]
Bjarkøy (2013)[5]
Politik  
 - Kommunstyrelsens
ordförande
Kari-Anne Opsal (2019–) (Ap)[6]
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Kommunkod 1903 (2013–2019)
5402 (2020–2023)
1901 (–2013)
5503 (2024–)
Geonames 6453319
Målform bokmål och nynorska
Harstads kommun i Troms fylke.
Harstads kommun i Troms fylke.
Harstads kommun i Troms fylke.
Troms fylke i Norge.
Troms fylke i Norge.
Troms fylke i Norge.
Wikimedia Commons: Harstad
Webbplats: https://www.harstad.kommune.no/
Redigera Wikidata

Harstads kommun hör till Troms polisområde, Trondenes tingsrätt och Hålogalands hovrätt. Harstad har gymnasieskolor och folkhögskola. UNN Harstad är lokalsjukhuset i området. Kommunen är med i regionrådet Hålogalandsrådet tillsammans med Evenes, Gratangens, Ibestads, Kvæfjords, Lavangens, Narviks och Tjeldsunds kommuner.[9]

Historia

redigera

I området finns spår av bosättningar ända tillbaka till stenåldern. Ända sedan vikingatiden har det peremanent bott folk i området. Det var dock först omkring 1870, i samband med gott fiske, som området började få ett större antal invånare. Så blev det ångbåtsexpedition och årliga handelsmarknader. Sedan 1899 har Harstad spelat en viktig roll i försvarets verksamhet, och detta har haft stor betydelse för tillväxten i området.

Harstad har många forntidsminnen. Trondenes kyrka, från 1200-talet, är världens nordligaste stenkyrka från medelåldern. Det finns en bygdeborg, "Slottet", troligen från järnåldern, hällristningar, Trondarnes distriktsmuseum med mera.

Etablering av skeppsvarv och ett bra jordbruksdistrikt var också med på att öka invånarantalet. Sedan 1965 har Harstad arrangerat "Festspillene i Nord-Norge". Dagens befolkning är koncentrerad runt staden, med samma namn som kommunen, förövrigt kommunens enda stad, och också den enda tätorten i kommunen. Harstad stad sträcker sig från Trondenes kyrka i norr, till Kilbotn lite längre söderut längs Tjeldsundet. Antalet invånare har stigit jämnt under hela efterkrigstiden.[9]

Administrativ historik

redigera

Harstad blev stad 1904 och 1964 bildades nuvarande Harstads kommun genom sammanslagning med Trondenes och Sandtorgs kommuner. Från 2013 har även Bjarkøy kommun införlivats med kommunen.[9]

 
Bjarkøy kommunvapen från 1986.

Landskapet är kuperat och innehåller såväl uppodlade områden, som branta bergväggar. Bergen är oftast runt 500-600 meter, men det finns också höga fjälltoppar. Den högsta toppen är Sætertinden, 1095 m ö.h.[9]

Näringsliv

redigera

Den klart viktigaste näringen, när det gäller sysselsättning, är offentlig administration och tjänster, inklusive försvaret. Harstad är också huvudkontor för Nord-Norges Salgslag, (mejeri och köttindustri). Man har en del industri, med bland annat en av landets största torrdockor. Harstad har också blivit en viktig bas för oljeverksamheten. Vidare är det en del fiske och jordbruk i kommunen.[9]

Kommunikationer

redigera

Hurtigruten anlöper Harstad. Här finns också andra båtförbindelser till Vesterålen och södra delen av Troms fylke, samt förbindelse med snabbfärja (norska: hurtigbåt) med staden Tromsø. Riksväg 83 har förbindelse med Europaväg 10 vid Tjeldsundsbron. Harstad-Narviks flygplats, ligger 46 kilometer från Harstads centrum.[9]

Tätorter

redigera

I Harstads kommun finns en tätort:[11]

Orten Kasfjord har tidigare räknats som en tätort men uppfyller inte längre kriterierna, medan orten Kilbotn numera räknas som en del av tätorten Harstad.

Socknar

redigera

Inom Norska kyrkan är Harstads kommun indelad i fem socknar:[12]

Socknarna ingår i Trondenes prosteri i Nord-Hålogalands stift.[12]

Sevärdheter

redigera
  • Harstads kyrka, en ganska modern kyrka från 1958 med speciell arkitektur och fina glasmålningar. Utanför kyrkan finns en staty av Hans Egede, Grönlands apostel, en av stadens mest kända invånare.
  • Trondenes kyrka och Trondenes historiska centrum. Kyrkan är från cirka 1250 och här finns en del spår av tidiga bosättningar.
  • Adolfkanonen. På höjden ovanför kyrkan i Trondenes finns ett av tyskarna byggt kustfort med kanonen med kalibern 42 cm (på sin tid en av världens största). Inne i bunkern finns en liten utställning.
  • Kulturhuset, vid hamnen. Detta relativt moderna kulturhus från 1992 är centrum för aktiviteterna omkring "Festspelen".
 
Trondenes kyrka.

Vänorter

redigera

Harstads vänorter är:

Källa:[13]

Referenser

redigera
  1. ^ Høyeste fjelltopp i hver kommune (på norskt bokmål), Statens kartverk, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Høyeste fjelltopp i hver kommune (på norskt bokmål), Statens kartverk, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Dag Juvkam, Historisk oversikt over endringer i kommune- og fylkesinndelingen, Statistisk sentralbyrå, maj 1999, s. 80, ISBN 82-537-4684-9, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Dag Juvkam, Historisk oversikt over endringer i kommune- og fylkesinndelingen, Statistisk sentralbyrå, maj 1999, s. 81, ISBN 82-537-4684-9, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Store norske leksikon-ID: Harstad.[källa från Wikidata]
  6. ^ Ordførere (på norskt bokmål), läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Statens kartverk, Arealstatistikk for Norge 2020, Statens kartverk, 20 december 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ Kommunefakta (på norskt bokmål), Statistisk sentralbyrå, läs online, läst: 21 november 2023.[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b c d e f g] SNL Harstad
  10. ^ ”SSB Tabell 2”. Arkiverad från originalet den 18 juli 2018. https://web.archive.org/web/20180718180342/https://www.ssb.no/befolkning/statistikker/beftett#relatert-tabell-2/. Läst 25 augusti 2018. 
  11. ^ ”Tettsteders befolkning og areal”. Statistisk sentralbyrå. 12 december 2023. https://www.ssb.no/befolkning/folketall/statistikk/tettsteders-befolkning-og-areal. 
  12. ^ [a b] Sokn og kirkebygg i Den norske kirke
  13. ^ ”Vennskapsbyer”. http://www.harstad.kommune.no/vennskapsbyer.177639.no.html. 

Externa länkar

redigera
  NODES
admin 3