Himalayamurmeldjur (Marmota himalayana)[2][3][4] är en däggdjursart som först beskrevs av Brian Houghton Hodgson 1841. Arten ingår i släktet murmeldjur, och familjen ekorrar.[5][6] IUCN kategoriserar himalayamurmeldjuret globalt som livskraftigt.[1]

Himalayamurmeldjur
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
InfraklassHögre däggdjur
Eutheria
OrdningGnagare
Rodentia
FamiljEkorrar
Sciuridae
SläkteMurmeldjur
Marmota
ArtHimalayamurmeldjur
Marmota himalayana
Vetenskapligt namn
§ Marmota himalayana
Auktor(Hodgson, 1841)
Hitta fler artiklar om djur med

Underarter

redigera

Arten delas in i följande underarter:[3][2]

  • M. h. himalayana
  • M. h. robusta

Beskrivning

redigera

Himalayamurmeldjur är större än andra murmeldjursarter, de varierar i längd mellan 47,5 och 67 centimeter. De har relativt stora skallar och mycket stora bakfötter, vilka kan bli upp till 10 centimeter långa. Trots den stora kroppsstorleken har himalayamurmeldjuret kortare svans än andra murmeldjursarter, längden på svansen varierar mellan 12,5 och 15 centimeter. Öronen är också relativt små. Pälsen varierar i färg från gul till brun och har ofta svarta eller bruna fläckar i ansiktet och på nosen. Underarten M. himalayana robusta blir särskilt stora med individer som väger över 6 kilo. I allmänhet varierar vikten på himalayamurmeldjur mellan 4 och 9 kilo. Inga storleksskillnader vad gäller kön har upptäckts hos arten. [7]

Utbredning och habitat

redigera

Himalayamurmeldjuret lever i bergsregionerna i västra Kina, Nepal, och norra Indien.[3] Arten har också återfunnits i Pakistan. Murmeldjuren lever på höjder mellan 3 500 och 5 200 meter över havet.[1][7] De bosätter sig oftast i sluttningar i torra öppna områden, till exempel alpina ängar, grässlätter och öknar.[1][7]

Levnadssätt

redigera

Himalayamurmeldjur blir i snitt 15 år gamla i vilt tillstånd.[7] De är dagaktiva och är som mest aktiva under tidig morgon och sen eftermiddag. Arten är mycket social och lever i kolonier på upp till 30 individer.[7] Till skillnad från andra murmeldjursarter gräver himalayamurmeldjuret sina bon mycket djupare under jord än vanligt. Normala bon är mellan 2 och 3,5 meter djupa och de bon som grävs för vinterdvalan kan vara upp till 10 meter djupa. Alla djur i kolonin delar detta bo under vintern.[1][7] Vinterdvalan varar mellan sex och åtta månader under årets kallaste delar.

Himalayamurmeldjur är växtätare. De undviker gammal växtlighet då den innehåller alkaloider som ger växterna en bitter, metallisk smak. De flesta murmeldjur föredrar blommande växter som smakar bättre och väljer sådana som innehåller mer protein, fettsyror och mineraler. [7]

Bildgalleri

redigera

Källor

redigera
  1. ^ [a b c d e] 2008 Marmota himalayana Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 24 april 2015.
  2. ^ [a b] Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd edition.
  3. ^ [a b c] (1998) Mammal Species of the World
  4. ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
  5. ^ Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (23 december 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/marmota+himalayana/match/1. Läst 24 september 2012. 
  6. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  7. ^ [a b c d e f g] Padgett, L. och C. Small "Marmota himalayana" (On-line), Animal Diversity Web. Arkiverad 21 april 2016 hämtat från the Wayback Machine., läst 24 april 2015.

Externa länkar

redigera
  NODES
INTERN 1