Himalayarosenfink[2] (Carpodacus rubicilloides) är en asiatisk bergslevande fågel i familjen finkar inom ordningen tättingar.[3]

Himalayarosenfink
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFinkar
Fringillidae
SläkteCarpodacus
ArtHimalayarosenfink
C. rubicilloides
Vetenskapligt namn
§ Carpodacus rubicilloides
AuktorPrzewalski, 1876

Utseende och läten

redigera

Himalayarosenfinken är en stor (19-20) och kraftig rosenfink med stor näbb och lång, något kluven stjärt. Hanen har karmosinrosa huvud och undersida, översållad med vita små fläckar, medan ovansidan är gråbrun och streckad. Honan har mörkgrå streckad ovansida och vit streckad undersida. Jämfört med liknande större rosenfink är både hanen och honan mörkare och mer kraftigt streckad, och hanens vita prickar är tydligare. Sången är ett långsamt fallande "tsee-tsee-soo-soo-soo" som vanligtvis upprepas ett antal gånger.[4][5]

Utbredning och systematik

redigera

Himalayarosenfink delas in i två underarter med följande utbredning:[3]

Släktskap

redigera

Himalayarosenfinken är systerart till större rosenfink (C. rubicilla), och dessa två är i sin tur närmast släkt med de högalpina arterna kunlunrosenfink (Carpodacus sillemi) och tibetrosenfink (Carpodacus roborowskii).[6][7]

Levnadssätt

redigera

Himalayarosenfinken häckar på torra alpina högplatåer och sluttningar med sparsam växtlighet på mellan 3700 och 4800 meters höjd. Fågeln födosöker i buskar, låga träd, bland stenar och i alpina gräsmarker efter små frön, mestadels en, hagtorn och Caragana. Den häckar från slutet av juni till augusti, men mycket av dess häckningsbiologi är okänd. Den är delvis flyttfågel, där merparten rör sig till lägre regioner vintertid.[1][5]

Status och hot

redigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som ganska vanlig eller lokalt vanlig.[8]

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2011 Carpodacus rubicilloides Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
  5. ^ [a b] Clement, P. (2018). Streaked Rosefinch (Carpodacus rubicilloides). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/61401 10 november 2018).
  6. ^ Zuccon, D., Prys-Jones, R., P.C. Rasmussen, and P.G.P. Ericson (2012), The phylogenetic relationships and generic limits of finches (Fringillidae), Mol. Phylogenet. Evol. 62, 581-596.
  7. ^ Tietze, D.T., M. Päckert, J. MArtens, H. Lehmann, and Y.-H. Sun (2013), Complete phylogeny and historical biogeography of true rosefinches (Aves: Carpodacus), Zool. J. Linn. Soc. 169, 215-234.
  8. ^ Clement, P., Harris, A. and Davis, J. 1999. Finches and sparrows. Christopher Helm, London.

Externa länkar

redigera
  NODES
INTERN 3
Note 2