Jättenötväcka
Jättenötväcka[2] (Sitta magna) är en hotad sydostasiatisk tätting i familjen nötväckor, den största i familjen.[3]
| Jättenötväcka Status i världen: Starkt hotad[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Nötväckor Sittidae |
| Släkte | Sitta |
| Art | Jättenötväcka S. magna |
| Vetenskapligt namn | |
| § Sitta magna | |
| Auktor | Ramsay, 1876 |
| Utbredning | |
 | |
Kännetecken
redigera
Jättenötväckan är som namnet antyder en mycket stor nötväcka, 19,5 centimeter lång. Näbben är relativt lång, strecket genom ögat brett och fortsätter till nacksidorna. Mitt på hjässan är den ljust grå, kontrasterande mot den mörkare ryggfärgen. Undergumpen är kastanjefärgad med vita teckningar. Honan är beige undertill och svagare tecknad.[1]
Ekologi
redigeraFågeln förekommer i gammal barrskog eller öppen blandskog. Den finns nästan enbart i områden 1000–2500 meter över havet med stora, gamla tallar av arten Pinus kesiya finns, ofta med inslag av ek. Jättenötväckan påträffas oftast i par, födosökande högt upp i tallar, även om bon även har påträffats i ekar.[1]
Utbredning och systematik
redigera Jättenötväcka delas in i två underarter med följande utbredning:[3]
- Sitta magna ligea – sydvästra Kina (längst ner i södra Sichuan, nordvästra Yunnan och sydvästra Guizhou)
- Sitta magna magna – södra Kina (väster Yunnan) till sydöstra Myanmar och nordvästra Thailand
Nyligen utförda genetiska studier visar att jättenötväckans närmaste släkting troligen är den nordamerikanska arten vitbröstad nötväcka (S. carolinensis).[4]
Status och hot
redigeraMajoriteten av fynd är idag från Yunnan i Kina. I Burma är den endast känd från två lokaler varifrån den har försvunnit de senaste 20 åren. I Thailand minskar den på de nio lokaler den förekommer. Sentida undersökningar i Yunnan visar att den förekommer i de flesta områden med gammal tallskog, dock ovanligt och uppskattningsvis enbart mellan 800 och 2000 vuxna individer.[1]
Jättenötväckans levnadsmiljö förstörs eller försämras. I Yunnan har massavverkning av tallskogen förbjudits i många områden, men där dör många träd på grund av utvinning av tallkoda. Små tallskogar ersätts också av eukalyptusplantage. Yunnan har också drabbats av en fyra år lång torka som man tror har påverkat jättenötväckans överlevnad. Reformer i skogsägarskap i Kina förväntas försämra situationen i framtiden. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar arten därför numera om starkt hotad.[1]
Referenser
redigera- ^ [a b c d e] Birdlife International 2020 Sitta magna . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 1 februari 2021.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11
- ^ Pasquet, E., F.K. Barker, J. Martens, A. Tillier, C. Cruaud, and A. Cibois (2014), Evolution within the nuthatches (Sittidae: Aves, Passeriformes): molecular phylogeny, biogeography, and ecological perspectives, J. Ornith. 155, 755-765.
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör jättenötväcka.
Wikispecies har information om Sitta magna.- Läten på Xeno-canto
- Fler bilder på Flickr