Jan Gebauer, född 8 oktober 1838 i Úbislavice, Böhmen, död 25 maj 1907 i Prag, var en tjeckisk språkforskare.

Jan Gebauer
Född8 oktober 1838[1][2][3]
Nová Paka ​eller ​Úbislavice[2][4][5]
Död25 maj 1907[1][2][6] (68 år)
Vinohrady[6]
BegravdVinohradys begravningsplats[7][8]
Medborgare iKejsardömet Österrike och Österrike-Ungern
Utbildad vidKarlsuniversitetet
SysselsättningSpråkvetare, politiker[9], filolog[4], lärare[4], litteraturhistoriker[4], journalist, översättare, universitetslärare, pedagog, konsthistoriker[10]
Befattning
Karlsuniversitetets rektor (1899–1900)
Ledamot av herrehuset (1905–)
ArbetsgivareKarlsuniversitetet
BarnMarie Gebauerová (f. 1869)
Jan Gebauer (f. 1884)[11]
Namnteckning
Redigera Wikidata

Gebauer blev 1874 extra ordinarie och 1881 ordinarie professor i slavisk filologi vid Karlsuniversitetet i Prag. Han utgav gammaltjeckiska skrifter och författade betydande lingvistiska arbeten, bland annat Hláskosloví jazyka českého (Tjeckiska språkets ljudlära, 1877) och Mluvnice česká (Tjeckisk grammatik, två band, 1890), början till en stor historisk grammatik över det tjeckiska språket (I. Ljudlära, 1894). Av Gebauers ordbok över gammaltjeckiskan, Slovník staročeský, som började utges 1903 av böhmiska Frans-Josef-akademin, medhanns till hans död något över hälften.

Bland Gebauers litterära publikationer av gammaltjeckiska skrifter märks "Walter a Grizelda" (1877), "Fysiologus" (1877), "Tristram" (1879), en gammal översättning av Marco Polos skrifter (1887), "Zaltář (psaltare) Wittenberský" (1880) och "Kniha Rožmberská" (1880, en gammal lagsamling, som tillhört Peter af Rosenberg). Gebauer är känd framför allt genom sina skrifter på tjeckiska och tyska om Königinhof- och Grüneberghandskrifterna, vilkas ålderdomliga äkthet, som var länge omstridd, Gebauer kunde motbevisa från olika synpunkter (särskilt i "Archiv fur slavische Philologie", band 11 och 12).

Källor

redigera
  1. ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: gebauer-jan.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jk01032357, läst: 23 november 2019.[källa från Wikidata]
  3. ^ Proleksis enciklopedija, Proleksis lexikon ämne: 22893.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d] Archive of Fine Arts, abART person-ID: 4622, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  5. ^ Hradec Královés forskningsbiblioteks regionala databas, läs online, läst: 2 maj 2024.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Archiv hl. m. Prahy, Matrika zemřelých u sv. Ludmily na Vinohradech, sign. VIN Z5, s. 150, Sbírka matrik (på tjeckiska), läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Průvodce po pražských hřbitovech : S plánem po hřbitovech Olšanských., Al. Jeřábek, 1908, s. 90.[källa från Wikidata]
  8. ^ BillionGraves, BillionGraves grav ID: 40937935.[källa från Wikidata]
  9. ^ Wer ist Wer.[källa från Wikidata]
  10. ^ Dictionary of Art Historians, Dictionary of Art Historians-ID: gebauerj, läst: 23 april 2022.[källa från Wikidata]
  11. ^ Archiv hl. m. Prahy, Soupis pražských domovských příslušníků, list 403 • 1838 • Gebauer, Jan, Soupis pražského obyvatelstva 1830-1910 (1920) (på tjeckiska), läs online.[källa från Wikidata]
  NODES