Kanadas provinser och territorier
Kanadas provinser och territorier utgör tillsammans världens näst största land efter yta. År 1867 gick tre provinser i dåvarande Brittiska Nordamerika – New Brunswick, Nova Scotia och Provinsen Kanada (som sedan Kanadas bildande utgör Ontario och Québec) – ihop för att bilda en ny nation. Sedan dess har Kanadas yttre gränser ändrats ett antal gånger och landets områden har utökats från de ursprungliga fyra provinserna till att bestå av tio provinser och tre territorier. De tio provinserna är Alberta, British Columbia, Manitoba, New Brunswick, Newfoundland och Labrador, Nova Scotia, Ontario, Prince Edward Island, Québec och Saskatchewan. De tre territorierna är Northwest Territories, Nunavut och Yukon.
Den största skillnaden mellan en kanadensisk provins och ett territorium är att provinserna erhåller sitt politiska inflytande från Constitution Act, 1867 (tidigare kallad British North America Act, 1867), medan territoriernas respektive regeringar får sina politiska privilegier utdelade av Kanadas regering.
Provinserna och territoriernas lägen
redigera
Provinser
redigeraFlagga | Vapen | Provins | Förkortning | Huvudstad[1] | Största stad (efter folkmängd)[2] |
Gick med i förbundet[3] | Befolkning (10 maj 2016)[4] |
Area: land (km2)[5] | Area: vatten (km2)[5] | Area: total (km2)[5] | Officiella språk[6] | Kanadas parlament: Underhusledamöter[7] | Kanadas parlament: Senatorer[7] |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Ontario | ON | Toronto | Toronto | 1 juli 1867 | 13 448 494 | 917 741 | 158 654 | 1 076 395 | EngelskaA | 106 | 24 | ||
Québec | QC | Québec | Montréal | 1 juli 1867 | 8 164 361 | 1 356 128 | 185 928 | 1 542 056 | FranskaB | 75 | 24 | ||
Nova Scotia | NS | Halifax | Halifax | 1 juli 1867 | 923 598 | 53 338 | 1 946 | 55 284 | EngelskaC | 11 | 10 | ||
New Brunswick | NB | Fredericton | Saint John | 1 juli 1867 | 747 101 | 71 450 | 1 458 | 72 908 | EngelskaD FranskaD |
10 | 10 | ||
Manitoba | MB | Winnipeg | Winnipeg | 15 juli 1870 | 1 278 365 | 553 556 | 94 241 | 647 797 | EngelskaA,E | 14 | 6 | ||
British Columbia | BC | Victoria | Vancouver | 20 juli 1871 | 4 648 055 | 925 186 | 19 549 | 944 735 | EngelskaA | 36 | 6 | ||
Prince Edward Island | PE | Charlottetown | Charlottetown | 1 juli 1873 | 142 907 | 5 660 | 0 | 5 660 | EngelskaA | 4 | 4 | ||
Saskatchewan | SK | Regina | Saskatoon | 1 september 1905 | 1 098 352 | 591 670 | 59 366 | 651 036 | EngelskaA | 14 | 6 | ||
Alberta | AB | Edmonton | Calgary | 1 september 1905 | 4 067 175 | 642 317 | 19 531 | 661 848 | EngelskaA | 28 | 6 | ||
Newfoundland och Labrador | NL | St. John's | St. John's | 31 mars 1949 | 519 716 | 373 872 | 31 340 | 405 212 | EngelskaA | 7 | 6 | ||
Totalt | 35 151 728 | 5 490 918 | 572 013 | 6 062 931 | — | 305 | 102 |
Noteringar:
- A.^ De facto; franska har begränsad konstitutionell status.
- B.^ Engelska har begränsad konstitutionell status.
- C.^ Nova Scotia har väldigt få flerspråkiga stadgar (tre på engelska och franska, samt en på engelska och polska), vissa regeringsorgan har lagstiftat namn på både engelska och franska.
- D.^ Sektion sexton i Canadian Charter of Rights and Freedoms.
- E.^ Manitoba Act.
Provinsernas regeringssäten
redigeraTerritorier
redigeraKanada har tre territorier. Till skillnad från provinserna har territorierna inte någon inhemsk jurisdiktion, utan kan endast utföra den politiska makt som tilldelats av den kanadensiska regeringen.[8][9][10]
Flagga | Vapen | Territorium | Förkortning | Huvudstad (och största stad)[1] |
Gick med i förbundet[3] | Befolkning (10 maj 2016)[4] |
Area: land (km2)[5] | Area: vatten (km2)[5] | Area: total (km2)[5] | Officiella språk | Kanadas parlament: Underhusledamöter[7] | Kanadas parlament: Senatorer[7] |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Northwest Territories | NT | Yellowknife | 15 juli 1870 | 41 786 | 1 183 085 | 163 021 | 1 346 106 | Chipewyan, cree, engelska, franska, gwich’in, inuinnaqtun, inuktitut, inuvialuktun, north och south slavey, tłįchǫ[11] | 1 | 1 | ||
Yukon | YT | Whitehorse | 13 juni 1898 | 35 874 | 474 391 | 8 052 | 482 443 | Engelska Franska[12] |
1 | 1 | ||
Nunavut | NU | Iqaluit | 1 april 1999 | 35 944 | 1 936 113 | 157 077 | 2 093 190 | Inuinnaqtun, inuktitut, engelska, franska[13] |
1 | 1 | ||
Totalt | 119 100 | 3 593 589 | 328 150 | 3 921 739 | — | 3 | 3 |
Territoriernas regeringssäten
redigeraReferenser
redigera- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Provinces and territories of Canada, 22 augusti 2015.
Noter
redigera- ^ [a b] ”Provinces and Territories” (på engelska). Provinces and Territories. Government of Canada. 2013. Arkiverad från originalet den 2 augusti 2013. https://web.archive.org/web/20130802160838/http://canada.gc.ca/othergov-autregouv/prov-eng.html. Läst 6 augusti 2013. Arkiverad 9 februari 2010 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 9 februari 2010. https://web.archive.org/web/20100209021646/http://www.canada.gc.ca/othergov-autregouv/prov-eng.html. Läst 26 augusti 2015.
- ^ Place name (2013). ”Census Profile” (på engelska). Census Profile. Statistic Canada. http://www12.statcan.gc.ca/census-recensement/2011/dp-pd/prof/index.cfm?Lang=E. Läst 6 augusti 2013.
- ^ [a b] Reader's Digest Association (Canada); Canadian Geographic Enterprises (2004) (på engelska). The Canadian Atlas: Our Nation, Environment and People. Douglas & McIntyre. sid. 41. ISBN 978-1-55365-082-9. http://books.google.com/books?id=vDR7hrnO1aYC&pg=PP41
- ^ [a b] ”Population and dwelling counts, for Canada, provinces and territories, 2016 and 2011 censuses – 100% data” (på engelska). Population and dwelling counts, for Canada, provinces and territories, 2016 and 2011 censuses – 100% data. Statistics Canada. 6 februari 2017. http://www12.statcan.gc.ca/census-recensement/2016/dp-pd/hlt-fst/pd-pl/Table.cfm?Lang=Eng&T=101&S=50&O=A. Läst 7 mars 2017.
- ^ [a b c d e f] ”Land and freshwater area, by province and territory”. Land and freshwater area, by province and territory. Statistics Canada. 2005. Arkiverad från originalet den 24 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110524063547/http://www40.statcan.gc.ca/l01/cst01/phys01-eng.htm. Läst 4 augusti 2013. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 24 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110524063547/http://www40.statcan.gc.ca/l01/cst01/phys01-eng.htm. Läst 26 augusti 2015.
- ^ ”Official Language Policies of the Canadian Provinces” (på engelska). Official Language Policies of the Canadian Provinces. Fraser Institute. 2012. Arkiverad från originalet den 28 april 2012. https://web.archive.org/web/20120428174237/http://www.fraserinstitute.org/uploadedFiles/fraser-ca/Content/research-news/research/publications/official-language-policies-of-canadian-provinces.pdf. Läst 6 augusti 2012.
- ^ [a b c d] ”Guide to the Canadian House of Commons” (på engelska). Guide to the Canadian House of Commons. Parliament of Canada. 2012. http://www.parl.gc.ca/About/Parliament/GuideToHoC/index-e.htm. Läst 6 augusti 2013. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 27 juni 2013. https://web.archive.org/web/20130627214354/http://www.parl.gc.ca/About/Parliament/GuideToHoC/index-e.htm. Läst 26 augusti 2015.
- ^ ”Northwest Territories Act” (på engelska). Northwest Territories Act. Department of Justice Canada. 1986. http://laws-lois.justice.gc.ca/eng/acts/N-27/index.html. Läst 25 mars 2013.
- ^ ”Yukon Act” (på engelska). Yukon Act. Department of Justice Canada. 2002. http://laws.justice.gc.ca/eng/acts/Y-2.01/FullText.html. Läst 25 mars 2013.
- ^ Department of Justice Canada (1993). ”Nunavut Act” (på engelska). Nunavut Act. http://laws.justice.gc.ca/en/N-28.6/index.html. Läst 27 januari 2007. Arkiverad 5 januari 2011 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 5 januari 2011. https://web.archive.org/web/20110105214204/http://laws.justice.gc.ca/en/N-28.6/index.html. Läst 26 augusti 2015.
- ^ Northwest Territories Official Languages Act, 1988 Arkiverad 22 juli 2014 hämtat från the Wayback Machine. (as amended 1988, 1991–1992, 2003) (engelska)
- ^ ”OCOL – Statistics on Official Languages in Yukon” (på engelska). OCOL – Statistics on Official Languages in Yukon. Office of the Commissioner of Official Languages. 2011. http://www.ocol-clo.gc.ca/html/yukon_e.php. Läst 6 augusti 2013. Arkiverad 25 juli 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”Nunavut's Official Languages” (på engelska). Nunavut's Official Languages. Language Commissioner of Nunavut. 2009. Arkiverad från originalet den 14 augusti 2013. https://web.archive.org/web/20130814112846/http://langcom.nu.ca/nunavuts-official-languages. Läst 6 augusti 2013. Arkiverad 14 augusti 2013 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 14 augusti 2013. https://web.archive.org/web/20130814112846/http://langcom.nu.ca/nunavuts-official-languages/. Läst 26 augusti 2015.
Vidare läsning
redigera- Keith Brownsey; Michael Howlett (2001) (på engelska). The Provincial State in Canada: Politics in the Provinces and Territories. University of Toronto Press. ISBN 978-1-55111-368-5. http://books.google.com/books?id=j3Ky0-JAAbYC&pg=PP1
- Christopher Moore; Bill Slavin; Janet Lunn (2002) (på engelska). The Big Book of Canada: Exploring the Provinces and Territories. Random House Digital, Inc. ISBN 978-0-88776-457-8. http://books.google.com/books?id=0Dmi_sb_ufgC&pg=PA1
- A. Paul Pross; Catherine A. Pross. Government Publishing in the Canadian Provinces: a Prescriptive Study. Toronto, Ont.: University of Toronto Press, 1972. ISBN 0-8020-1827-0
- Stephen Tomblin (1995) (på engelska). Ottawa and the Outer Provinces: The Challenge of Regional Integration in Canada. James Lorimer & Company. ISBN 978-1-55028-476-8. http://books.google.com/books?id=mUnFSlFnGZUC&pg=PR1
Externa länkar
redigera- Territorierna och provinsernas regeringars webbplatser - Service Canada (engelska)
- Territorierna och provinsernas legislaturers webbplatser - Parliament of Canada (engelska)
- Statistik för territorier och provinser - Statistics Canada (engelska)