Karl Jaspers
Karl Theodor Jaspers, född 23 februari 1883 i Oldenburg, död 26 februari 1969 i Basel, Schweiz, var en tysk psykiater och filosof, med ett stort inflytande över den moderna teologin, filosofin och psykiatrin.
| Karl Jaspers | |
 Karl Jaspers, 1946. | |
| Född | Karl Theodor Jaspers 23 februari 1883[1][2][3] Oldenburg[4], Tyskland |
|---|---|
| Död | 26 februari 1969[4][1][2] (86 år) Basel[5][6][4], Schweiz |
| Begravd | Friedhof am Hörnli |
| Medborgare i | Tyskland[7] och Schweiz |
| Utbildad vid | Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg  |
| Sysselsättning | Filosof[8], universitetslärare, författare, teolog, psykiater[9], läkare, psykolog |
| Arbetsgivare | Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg |
| Noterbara verk | Axialtid |
| Maka | Gertrud Jaspers[10] |
| Utmärkelser | |
| Goethepriset (1947) Tyska bokhandelns fredspris (1958)[11] Hedersdoktor vid Sorbonne (1959)[12] Erasmuspriset (1959) Pour le Mérite Pour le Mérite för vetenskap och konst | |
| Redigera Wikidata | |
Karl Jaspers var professor i psykiatri vid Heidelbergs universitet 1916–1921, i filosofi 1921–1937, och professor i filosofi vid Basels universitet 1948–1969.
Biografi
redigeraJaspers föddes 1883 i Oldenburg som son till en jurist och en mor som kom från traktens bondebefolkning. Han visade tidigt ett intresse för filosofin, men hans fars erfarenhet av rättssystemet påverkade honom utan tvekan till att börja studera juridik vid universitetet. Snart stod det emellertid klart att Jaspers inte var hågad för den disciplinen, och han bytte då till medicin 1902.
1909 tog han examen i medicin, och fick tjänst vid en psykiatrisk klinik i Heidelberg där Emil Kraepelin hade verkat några år innan. Jaspers tyckte att psykiatrins sätt att förhålla sig till mentalsjukdomar var otillfredsställande, och han föresatte sig därför att förbättra inställningen. 1913 fick han en temporär anställning vid Heidelbergs universitet som lektor. Anställningen blev dock fast, och han återvände aldrig till kliniken.
Vid fyrtio års ålder svängde Jaspers om från psykiatrin till filosofin, i de fält han öppnat i sin psykiatriska forskning. Han blev en berömd filosof, med högt anseende i Tyskland och övriga Europa. 1948 flyttade han till Schweiz och fick en professur vid universitetet i Basel. Han förblev aktiv inom filosofin till sin död 1969.
Bidrag till psykiatrin
redigeraJaspers missnöje med den utbredda förståelsen av mentalsjukdomar gick så långt som att ifrågasätta både kriterierna för diagnoserna och de kliniska metoderna för behandling. 1910 publicerade han en uppseendeväckande artikel där han ifrågasatte huruvida paranoia var ett personlighetsdrag eller ett resultat av biologiska förändringar. Artikeln lanserade inte någon ny idé, men däremot ett nytt förhållningssätt och vetenskaplig metod. I Jaspers arbeten förekommer detaljerade patientbeskrivningar med ingående biografiska uppgifter inklusive patienternas egna beskrivningar av hur de uppfattade sina symptom. Detta har blivit känt som biografisk metod, vilket de flesta psykiater idag använder.
Hans psykiatriska teorier samlade han i Allgemeine Psychopathologie (1913), en två volymer lång beskrivning av psykiatrin, som blivit en klassiker i vilken flera kriterier för diagnoser skapas som ännu används. Av särskild betydelse var det att Jaspers ansåg att symptom skulle diagnosiseras efter deras form och inte efter deras innehåll.
Bidrag till filosofin och teologin
redigeraDe flesta brukar hänföra Jaspers till existentialismen, vilket dels beror på att han lutar sig mot dess rötter hos Nietzsche och Kierkegaard, och dels på att individens frihet är ett genomgående tema i hans verk. Jaspers läste Kirkegaard under kriget: ”Kirkegaard har jag att tacka för begreppet ’existens’, som från och med 1916 blev riktningsgivande för mig då det gällde att förstå det som jag dittills oroligt bemödat mig om”. [13]Han bidrog till att öka intresset för österländsk filosofi genom studier i buddhismen och myntade begreppet axialtid.
Bland Jaspers efterföljare finns filosoferna Paul Ricœur (hans student) och Hans-Georg Gadamer (hans efterträdare som professor i Heidelberg).
Bibliografi (utgivet på svenska)
redigeraPriser och utmärkelser
redigeraKällor
redigera- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från en annan språkversion av Wikipedia.
Noter
redigera- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Karl-Jasperstopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6571s9q, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Discogs, Discogs artist-ID: 2796994, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Ясперс Карл”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 25 februari 2017.[källa från Wikidata]
- ^ geni.com, Geni.com profil-ID: 6000000011209694204, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ The Life of Hannah Arendt (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Libris, Kungliga biblioteket, 18 september 2012, Libris-URI: 86lnpvls3dbn494, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Lore Segal, The Group of Two (på engelska), The New York Times, 19 februari 1995, läs online, läst: 20 mars 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 25 juni 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Sarah Bakewell, Au café existentialiste, Éditions Albin Michel, 2018, s. 489, ISBN 978-2-253-25783-7.[källa från Wikidata]
- ^ Karl Jaspers (på tyska), Tyska bokhandelns fredspris, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Jérôme Fenoglio (red.), RENTRÉE SOLENNELLE DE L'UNIVERSITÉ DE PARIS, Le Monde (på franska), Societe Editrice Du Monde, 17 oktober 1959, s. 16 .[källa från Wikidata]
- ^ Nordin, Svante (1998). Filosofernas krig. sid. 229