Kvävetriklorid
Kvävetriklorid eller trikloramin är en kemisk förening av kväve och klor med kemisk formel NCl3.
Kvävetriklorid | |
| |
Systematiskt namn | Kvävetriklorid |
---|---|
Övriga namn | Trikloramin |
Kemisk formel | NCl3 |
Molmassa | 120,366 g/mol |
Utseende | Oljig gul vätska |
CAS-nummer | 10025-85-1 |
SMILES | ClN(Cl)Cl |
Egenskaper | |
Densitet | 1,635 g/cm³ |
Löslighet (vatten) | Olöslig |
Smältpunkt | -40 °C |
Kokpunkt | 71 °C |
Faror | |
Huvudfara | |
NFPA 704 | |
SI-enheter & STP används om ej annat angivits |
Förekomst
redigeraKvävetriklorid bildas när förorenat vatten desinficeras med klor. Kloret bryter ner kvävehaltiga ämnen som till exempel urea varvid kvävetriklorid bildas. Det är också en naturlig sönderfallsprodukt av monokloramin som används för att desinficera vatten.
Egenskaper
redigeraKvävetriklorid har en pyramidal struktur som liknar ammoniak. Kvävetriklorid är olösligt i kallt vatten, men hydrolyseras i varmt vatten till ammoniak och hypokloritsyra (HOCl).
Kvävetriklorid är explosivt och känsligt för ljus, stark värme och organiska material. År 1812 blev den brittiske kemisten Humphry Davy temporärt blind av en explosion orsakad av kvävetriklorid. Det var den incidenten som fick honom att anställa Michael Faraday som assistent.
Framställning
redigeraKvävetriklorid framställs genom att behandla ammoniak eller ammoniumsalter med klorgas. ammoniumklorid (NH4Cl) bildas som biprodukt.
Kan även framställas genom att elektrolysera en vattenlösning av ammoniumklorid, varvid kvävetriklorid bildas vid anoden.[1]
Användning
redigeraKvävetriklorid har tidigare använts för att bleka mjöl och gick då under handelsnamnet Agene.
Det är en effektiv tårgas, men har aldrig använts som det i någon större skala på grund av sin reaktivitet.
Se även
redigeraKällor
redigera- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Nitrogen trichloride, tidigare version.
- ^ Teknisk Tidskrift, 24 feb. 1915, sid 19.