Legat (romarriket)
| Romarriket | |
 Romarrikets statsskick och förvaltning | |
| Historiska perioder | |
| Roms kungatid 753–509 f.Kr. Romerska republiken | |
| Ordinära magistrater | |
| Konsul (Rom) Praetor Prokonsul Propraetor |
Edil Kvestor Tribun Censor Curator |
| Extraordinära magistrater | |
| Diktator Magister Equitum |
Ståthållare triumviri Decemvir |
| Ämbeten, titlar och hederstitlar | |
| Kejsare | |
| Legatus Dux Officium Prefekt Praetorianprefekt Vicarius Vigintisexviri Liktor Magister militum Imperator |
Princeps senatus Pontifex maximus Tetrark Augustus Augusta Africanus Caesar Dekurion Dominus Domina |
| Institutioner och juridik | |
| Romerska senaten Cursus honorum Romerska folkförsamlingen |
Romersk rätt Romerskt medborgarskap Imperium Auktoritet Kollegialitet |
En legat (latin legatus) var i antikens Rom en hög officer direkt under överbefälhavaren, dux, och över militärtribunerna i rank. Legaterna utsågs från senatorsklassen. En legatus pro praetore (eller legatus augusti[1]) var under kejsartiden en legat som handlade å praetorns (alltså kejsarens) vägnar. En sådan legat var alltså kejsarens ställföreträdare i kejsarprovinserna, d.v.s. ståthållare i kejsarprovinserna.[2] En legatus legionis var en armélegat, som under kejsartiden var befälhavare för en legion.[3]
Referenser
redigera- ^ Goldsworthy, Adrian (2014). Augustus - First Emperor of Rome. Yale University Press. sid. 497. ISBN 978-0-300-17872-2
- ^ Göransson, Gösta (1903). Romerska antikviteter. Stockholm. sid. 24
- ^ Göransson. sid. 52