Luffarspindel (Eratigena agrestis) är en spindelart i släktet Eratigena, nära släkt med olika arter av husspindlar i spindelfamiljen trattspindlar[1]. Den kallas luffarspindel efter dess amerikanska namn Hobo Spider. Namnet lanserades av spindelexperterna Gunnar Alroth[2] och Lars Jonsson, universitetsadjunkt i biologi[3][4] i ett telefonsamtal sedan den upptäckts på den konstgjorda ön Pepparholm i Öresund och medias intresse för arten gjorde att ett svenskt namn behövdes.

Luffarspindel
hona
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamPalpkäkar
Chelicerata
KlassSpindeldjur
Arachnida
OrdningSpindlar
Araneae
FamiljTrattspindlar
Agelenidae
SläkteHusspindlar
Tegenaria
ArtLuffarspindel
T. agrestis
Vetenskapligt namn
§ Tegenaria agrestis
Auktor Walckenaer, 1802
Hitta fler artiklar om djur med

Utseende

redigera

Honan blir mellan 11 och 15 mm lång, och hanen något mindre, ungefär 8 till 11 mm. Färgen är brunaktig i jordnära toner, och den har ett fiskbensliknande mönster på överdelen av bakkroppen. De ljusa fläckarna är mindre tydliga än hos den närbesläktade större husspindeln, Eratigena atrica. Dessutom finns gott om små svarta punkter i fläckarna hos luffarspindeln som saknas hos större husspindeln. Luffarspindeln har yttersta benlederna mörkare färgade än inre delar av benen.

Utbredning

redigera

Luffarspindeln hör ursprungligen hemma i södra och sydvästra Europa och närliggande delar av Asien, men har även introducerats i nordvästra USA och sydvästra Kanada. På senare tid har den även etablerat sig i Danmark där den upptäcktes första gången 2003. 2004 upptäcktes den bland annat på den konstgjorda ön Pepparholm i Öresund. Året efter upptäcktes den på två ställen i Skåne, vid brofästet till Öresundsbron och i hamnen i Ystad. Den har också påträffats i Limhamns kalkbrott och på banområdet i Kristianstad. I Halland har den hittats på ett par ställen i Halmstads hamn[5][ej i angiven källa]. Några andra fynd finns ännu inte.

Farlighet

redigera

Luffarspindlar är inte farliga, men luffarspindeln kan bita om den blir trängd. Det finns dokumenterat att honor av luffarspindel uppträder aggressivt när de upplever att deras ägg eller ungar är hotade [6]. En luffarspindels bett är tämligen smärtfritt. I slutet av 1900-talet ansågs i USA bett från luffarspindeln kunna ge nekroser[7]. Enstaka kvällstidningsartiklar[8][9] har skrivits där dess farlighet kraftigt överdrivits. Om den släpper ifrån sig gift har man felaktigt ansett att det kan vara farligt och kan orsaka vävnadsskador eller nekros och ge svårläkta sår [10]. Senare studier har dock inte kunnat bekräfta någon farlig giftighet[11].

Källor

redigera
  1. ^ Bolzern, A., Burckhardt, D., Hänggi, A. (2013). ”Phylogeny and taxonomy of European funnel-web spiders of the Tegenaria-Malthonica complex (Araneae: Agelenidae) based upon morphological and molecular data”. Zoological Journal of the Linnean Society 168: 723–848. doi:doi:10.1111/zoj.12040. 
  2. ^ Peter Björneblad (15 maj 2000). ”Imse Vimse – överallt...”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/0005/15/spindel.html. 
  3. ^ ”Lars Jonsson”. 14 mars 2008. Arkiverad från originalet den 16 juli 2008. https://web.archive.org/web/20080716065613/http://www.hkr.se/templates/Page____2662.aspx. Läst 10 maj 2008. 
  4. ^ Åsa Pearce (31 maj 2008). ”Det roliga är att upptäcka nytt”. Kristianstadsbladet. https://www.kristianstadsbladet.se/kristianstad/det-roliga-ar-att-upptacka-nytt/. Läst 30 september 2023. 
  5. ^ ”Artportalen”. https://www.artportalen.se. Läst 1 september 2019. 
  6. ^ Rod Crawford (10 September 2010). Myths about "Dangerous" Spiders Arkiverad 6 juni 2011 hämtat från the Wayback Machine.. Burke Museum of Natural History & Culture
  7. ^ ”Necrotic Arachnidism -- Pacific Northwest, 1988-1996”. www.cdc.gov. https://www.cdc.gov/mmwr/preview/mmwrhtml/00042059.htm. Läst 2 september 2019. 
  8. ^ Christina Kennedy (8 mars 2011). ”Jättegiftig spindel tar tåget till Sverige”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/zLAlMr. Läst 2 september 2019. 
  9. ^ Tove Hansson (3 juni 2013). ”En ny giftspindel har nu anlänt till Sverige”. Expressen. https://www.expressen.se/kvallsposten/en-ny-giftspindel-har-nu-anlant-till-sverige/. Läst 2 september 2019. 
  10. ^ Vetter, R. S. & Isbister, G. K. (2008). ”Medical aspects of spider bites”. Annu. Rev. Entomol. 53: 409–429. 
  11. ^ McKeown N; Vetter RS; Hendrickson RG. Verified spider bites in Oregon (USA) with the intent to assess hobo spider venom toxicity. Toxicon. 2014; 84:51-5 (ISSN: 1879-3150)


Externa länkar

redigera
  NODES
Note 2