Lundakarnevalen

Lundakarnevalen (tidigare formellt kallad först Lunds studentkårs karneval och senare, efter 1984, Lunds studentkårers karneval), är en karneval som arrangeras vart fjärde år av studenterna vid Lunds universitet.

Lundakarnevalen
Lundakarnevalståg på Mårtenstorget omkring 1900
Plats	Lund, Sverige
Tidpunkt	Maj
År	1849–
Tidigare namn	Lunds studentkårs karneval, Lunds studentkårers karneval
Typ	Karneval

Programblad från Lundakarnevalen 1863, den första då samtliga medverkande studentnationer enades om ett gemensamt tema: "Grekiska thronens försäljning". Temat syftade på avsättandet av Otto I av Grekland föregående år.

Kommittén bakom Lundakarnevalen 1896. Bakre raden från vänster: Nils Linnell, Folke von Krusenstjerna, Yngve Wisén, Brynolf Nordqvist, Carl Martin Collin, Waldemar Bülow, Johannes Strömberg, Gustaf Petrén och Fritz Ask. Främre raden från vänster: Arthur Stille, Herman Söderbergh, Nils Falck och H. (?) Ekstrand.

Uppkomst

Studentkarnevalen i Lund har sitt ursprung ur den gamla studentikosa festseden att hälsa vårens ankomst mellan sista april och första maj och många av de tidigaste karnevalerna gick officiellt under benämningar som "vårfest" eller "majfest", och det är därför inte helt klart när man kan säga att karnevalen som separat företeelse utkristalliseras ur det allmänna vårfirandet. Normalt brukar man räkna det småländska bondbröllopet från 1849 som den första officiella karnevalen. Studenter från Smålands nation tågade då från krogen Finkelborg genom Lund och ut till brunnssalongen i Lilla Råby utklädda till ett bondbröllop från Värend. Detta är nämligen det första belagda exemplet på ett sådant tåg med genomgående utklädningstematik.

Successivt kom så karnevalen under de följande decennierna att antaga allt mer organiserade former, bland annat genom utseendet av formella karnevalskommittéer. Från och med 1867 då Lunds Studentkår formellt konstitueras är kårordföranden länge självskriven ordförande även i kommittén. Uppgiften var troligen inte alltför betungande. Hela arrangemanget var länge inte mer komplicerat och omfattande än att det kunde både beslutas, organiseras och genomföras inom loppet av en vecka.

Periodicitet

Karnevalerna inföll under mitten av 1800-talet med varierande periodicitet, ibland varje år, ibland vartannat och ibland även på hösten. Från och med 1876 blev det karneval vartannat år ända fram till 1892. Efter att firandet det året urartade i svårartat superi med åtföljande reaktioner från den lokala överheten ställdes de planerade festligheterna 1894 in. På så sätt uppstod den fyraårsperiod mellan karnevalerna – en "karnevad" – som alltjämt gäller.

Under 1900-talet inträffade åtskilliga brott i denna periodicitet. Första världskriget ställde in karnevalen 1916. År 1932 valde man på grund av den ekonomiska krisen (det ansågs osäkert huruvida vanligt folk som drängar och pigor skulle ha råd att gå på karneval) att skjuta karnevalen två år framåt till 1934. Det blev 1930-talets enda karneval, ty 1938 var världsläget så hotfullt att man åter ställde in. År 1942 pågick andra världskriget och det var därför inte aktuellt med karneval. År 1946 återuppstod arrangemanget, och har sedan dess fortsatt utan uppehåll.

Karnevalsteman sedan fyraårsintervallets början

Entrémärke från Lunds studentkårs karneval 1896. Temat "Noch ist Polen nicht verloren" är hämtat från Mazurek Dąbrowskiego, den polska nationalsången, men syftade på Salomon August Andrées planerade nordpolsfärd detta år.

Merparten av samtliga levande karnevalsgeneraler sedan 1962 samlade till "generalskonvent" 2012.

Karneval	Tema	Karnevalsgeneral
Lundakarnevalen 1896	"Noch ist Polen nicht verloren"
Lundakarnevalen 1900	Den stora sekularkongressen
Lundakarnevalen 1904	(inget tydligt uttalat tema)
Lundakarnevalen 1908	Värdenas utveckling
Lundakarnevalen 1912	Olympiska förspelen
Lundakarnevalen 1920	Den stora mässan
Lundakarnevalen 1924	Urkarneval
Lundakarnevalen 1928	Kulturkarneval	Otto Berch
Lundakarnevalen 1934	Det tredje rikets dag	Tage Larsson
Lundakarnevalen 1946	Det stora folkuniversitetet	Olle H. "Dubbel-Olle" Olsson
Lundakarnevalen 1950	Jubileumskarneval	Nils Herman Håkansson ("karnevalsingenjör")
Lundakarnevalen 1954	Skandalkarneval	Knut Borglin
Lundakarnevalen 1958	Moralkarneval	Jan-Öjvind Swahn ("karnevalsamiral")
Lundakarnevalen 1962	Kriminalkarneval	Eric Owers
Lundakarnevalen 1966	Nationalkarneval	B-G Svensson
Lundakarnevalen 1970	Maximalkarneval	Kjell Stenström
Lundakarnevalen 1974	Orientalkarneval	Per "Pigge" Larsson
Lundakarnevalen 1978	Energikarneval	Göran "Sigge" Barsby
Lundakarnevalen 1982	Stjärnkarneval	Björn Barsby
Lundakarnevalen 1986	Genialkarneval	Pehr Andersson
Lundakarnevalen 1990	Dubbelmoralkarneval	Claes Virdeborn
Lundakarnevalen 1994	Bergochdalkarneval	Pontus Bodelsson
Lundakarnevalen 1998	Ritualkarneval	Christian Godden
Lundakarnevalen 2002	Idealkarneval	Mats Nilsson
Lundakarnevalen 2006	Dualkarneval	Eric Dahlgren
Lundakarnevalen 2010	Rätt&felkarnevel	Erik Neppelberg
Lundakarnevalen 2014	Futuralkarneval	Fanny Ramel
Lundakarnevalen 2018	Imaginalkarneval	Freja Davidsson Bremborg
Lundakarnevalen 2022	Katastrofalkarneval	Emil Fredberg

Karnevalernas teman har ända sedan 1954 slutat med ändelsen "-al" med undantag för 1978, 1982 och 2010 års karnevaler.

Se även

• Karneval
• Karnevalsfilm

Källor

• K. Arne Blom & Ulf Hjelmquist: Från bondbröllop till olympiska förspel - om studentkarnevaler fram till 1912 (Föreningen Gamla Lunds årsskrift 1978)
• K. Arne Blom, Per Ola Olsson & Fredrik Tersmeden: Från 20-tal till dubbelmoral - Lundakarnevalerna 1920-1990 (Föreningen Gamla Lunds årsskrift 1994)

Externa länkar

• Lundakarnevalens webbplats

• Wikimedia Commons har media som rör Lundakarnevalen.
  Bilder & media