Migrantarbetare
En migrantarbetare är en person som migrerar inom eller utanför sitt hemland för att utöva arbete. Migrantarbetare har vanligtvis inte för avsikt att stanna permanent i det land eller region där de arbetar.
Migrantarbetare som jobbar utanför sitt hemland kallas även för utländsk arbetskraft. Gästarbetare eller utlandsstationerade är exempel på fler benämningar och används särskilt när arbetare har inbjudits att arbeta i värdlandet innan de lämnar sitt hemland.
Internationella arbetsorganisationen uppskattade 2019 att det fanns 169 miljoner internationella migranter.[1] Vissa länder har miljontals migrantarbetare. Vissa migrantarbetare är papperslösa invandrare eller slavar
Internationellt
redigeraUppskattningsvis bor det 14 miljoner utländska arbetare i USA, som införskaffar de flesta av migranterna ifrån Mexiko. Det uppskattas att omkring 5 miljoner utländska arbetare bor i nordvästra Europa, en halv miljon i Japan och 5 miljoner i Saudiarabien. Ett jämförbart antal anhöriga följer med dessa arbetare.[2]
Europa
redigeraEuropeiska unionen
redigeraUnder 2016 var cirka 7,14 % (15 88 300 personer) av den totala sysselsättningen i EU inte medborgare, 3,61 % (8 143 800) kom från en annan EU-medlemsstat, 3,53 % (7 741 500) kom från länder utanför EU. I följande länder var mer än 0,5 % av anställda inte medborgare:
- Schweiz 0,53 %
- Frankrike 0,65 %
- Spanien 0,88 %
- Italien 1,08 %
- Storbritannien 1,46 %
- Tyskland 1,81 %
Länder där mer än 0,9 % av de anställda kom från länder utanför EU var:
- Storbritannien 0,91 %
- Tyskland 0,94 %
Länder där mer än 0,5 % anställda kom från ett annat EU-land var:
- Spanien 0,54 %
- Storbritannien 0,55 %
- Italien 0,72 %
- Tyskland (fram till 1990 tidigare territorium i FRG) 0,87 %.
Finland
redigeraEnligt Finska fackföreningarna SAK (Finlands Fackförbunds Centralorganisation) och PAM (Finska Servicefacket) utnyttjades utländska arbetstagare i allt större utsträckning inom bygg- och transportsektorerna i Finland under 2012. De rapporterades i vissa fall tjäna timlöner så låga som två euro. Bulgarer, kosovarer och estländare var hade högst sannolikhet att utnyttjas inom byggbranschen.[3]
Sverige
redigeraSedan december 2008 har Sverige haft mer liberal lagstiftning gällande arbetskraftsinvandring från länder utanför EU och EEA än något annat land i OECD. Införandet av arbetsgivardriven arbetskraftsinvandring, motiverat av behovet av att komma till rätta med bristen på arbetskraft, resulterade i stora inflöden av migranter även i lågkvalificerade yrken med arbetskraftsöverskott, till exempel restaurang- och städsektorn.[4]
Källor
redigera- ^ ”Labour migration data”. Migration data portal. 18 februari 2022. http://www.migrationdataportal.org/themes/labour-migration. Läst 31 mars 2024.
- ^ Westfall, Michael. ”Maquiladora Slavery”. Arkiverad från originalet den 16 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170216160019/http://digitalcommons.ilr.cornell.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1007&context=westfall. Läst 20 november 2019.
- ^ ”Unions: Foreign workers often underpaid, overworked”. yle. 4 februari 2013. Arkiverad från originalet den 5 april 2016. https://web.archive.org/web/20160405090237/http://yle.fi/uutiset/unions_foreign_workers_often_underpaid_overworked/6479057.
- ^ Olle Frödin & Anders Kjellberg (Mars 2018). ”Labor Migration from Third Countries to Swedish Low-wage Jobs”. Nordic Journal of Working Life Studies 8 (1): sid. 65–85. doi:. Arkiverad från originalet den 18 december 2018. https://web.archive.org/web/20181218193353/http://portal.research.lu.se/portal/files/40268826/Labor_Migration_from_Third_Countries_to_Swedish_Low_wage_Jobs_Fr_din_Kjellberg.pdf.