Missbruk
Missbruk är skadligt eller farligt användande av något, vilket kan inkludera substanser som alkohol, droger eller läkemedel, men också beteenden som hasardspelande. Missbruk karaktäriseras av att individen känner en stark kompulsiv drift att fortsätta bruket eller beteendet trots att det är skadligt eller riskfyllt för individen och/eller för andra. Ofta innebär missbruk att personen utvecklar ett beroende, vilket kan vara psykologiskt eller fysiskt. Missbruk kan betraktas som en sjukdom, särskilt när det handlar om missbruk av substanser, såsom alkoholism eller drogberoende.
Definitionen av missbruk kan variera beroende på sociala och kulturella normer. Vad som anses vara missbruk i en kultur eller samhälle kan ses som normalt i ett annat.
Normalt skiljer man på substansmissbruk och annat missbruk, även om bakomliggande psykologiska orsaker kan finnas. I en vidare mening kan missbruk avse beteenden som kan förefalla ändamålsenliga, men om de görs för att fly verkligheten så kan det vara ett slags missbruk. [1]
Begreppet ANDTS används inom det förebyggande arbetet mot missbruk av alkohol, narkotika, dopning, tobak, och spel om pengar, och svenska regeringen har tagit fram en ANDT-strategi.[2]
Ett missbruk av makt i en relation kan övergå i eller inkludera våld (se våld i nära relationer). Om detta sker i ett sexuellt sammanhang blir det ett sexuellt övergrepp och – om situationen motsvarar samlag – en våldtäkt. En vuxens sexuella samvaro med ett barn är alltid ett sexuellt övergrepp och kan ibland juridiskt definieras som sexuellt utnyttjande av barn.
Risker
redigeraEnligt WHO är bruk och missbruk av droger ett av de största hoten mot folkhälsan.[3] Bruk och missbruk av alkohol, narkotika och tobak orsakar en stor andel av den svenska sjukdomsbördan, även bland ungdomar.[3]
Olika typer av missbruk bidrar starkt till den samlade sjukdomsbördan i Sverige och orsakar förluster av levnadsår och friska produktiva år. År 2010 var tobaksrökning den fjärde största riskfaktorn för ohälsa, alkohol den åttonde och narkotikabruk på tionde plats.[3] Alkohol och narkotika påverkar även ohälsan kraftigt bland de unga, då bruk av dessa två substanser återfinns på första och andra plats bland riskfaktorerna bland svenska ungdomar.[3]
Hemlöshet
redigeraPersoner i hemlöshet i Sverige har i relativt hög grad en beroendeproblematik.[4] Bland män uppgavs missbruk och beroende vara den "enskilt största faktorn som bidragit till hemlöshet" i en sammanställning från Socialstyrelsen från 2017.[5]
Exempel på missbruk
redigera- Substansmissbruk
- Alkoholmissbruk
- Narkotikamissbruk
- Läkemedelsmissbruk: Varav en del är så kallat iatrogent missbruk, det vill säga missbruk av läkemedel betingat av läkares åtgärder.
- Blandmissbruk
- Internetmissbruk
- Köpmissbruk
- Matmissbruk
- Sexmissbruk
- Spelmissbruk
- Maktmissbruk
Se även
redigeraKällor
redigera- ^ ”Är vi alla missbrukare?”. SKARPT. 22 november 2020. https://www.youtube.com/watch?v=WYCg37xpuQQ&t=7s. Läst 24 november 2020.
- ^ Regeringskansliet, Regeringen och (10 januari 2011). ”En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken”. Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/rattsdokument/proposition/2011/01/prop.-20101147/. Läst 16 juni 2017.
- ^ [a b c d] ”Att förebygga missbruk av alkohol, droger och spel hos barn och unga”. www.sbu.se. http://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/att-forebygga-missbruk-av-alkohol-droger-och-spel-hos-barn-och-unga/. Läst 29 juni 2017.
- ^ ”Insatser för att minska hemlöshet för personer med missbruk, beroende och psykisk ohälsa”. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services. https://www.sbu.se/sv/publikationer/sbu-kommentar/insatser-for-att-minska-hemloshet-for-personer-med-missbruk-beroende-och-psykisk-ohalsa/. Läst 12 juni 2018.
- ^ Hemlöshet 2017 – omfattning och karaktär. 2017. sid. 47. ISBN 9789175554372. Arkiverad från originalet den 12 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180612143639/http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20765/2017-11-15.pdf. Läst 12 juni 2018 Arkiverad 12 juni 2018 hämtat från the Wayback Machine.