Monazit
Monazit är ett mineral och fosfat av metallerna cerium, lantan, neodym, praseodym med flera sällsynta metaller. Dessutom innehåller fosfatet i de flesta fall torium och ej sällan uran.
| Monazit | |
 Monazit | |
| Kategori | Fosfatmineral |
|---|---|
| Strunz klassificering | 08.AD.50 |
| Kemisk formel | (Ce, La, Nd)PO4 |
| Färg | Rödbrun, brun, blekgul, rosa, grön, grå |
| Förekomstsätt | Vanligen som prismatiska eller kilformade kristaller |
| Kristallstruktur | Monoklina |
| Tvillingbildning | Kontakttvillingar vanliga |
| Spaltning | Distinkt på [100] dålig på [010] |
| Brott | Mussligt till ojämnt |
| Hårdhet (Mohs) | 5 – 5,5 |
| Glans | Hartsartad, glas- till diamantglans |
| Pleokroism | Svag |
| Transparens | Genomlysande till opak |
| Streckfärg | Vit |
| Specifik vikt | 4,6 – 5,7 |
| Radioaktivitet | Radioaktivt vid toriumrikt mineral |
Egenskaper
redigeraMonazit finns sporadiskt som mycket små korn i graniter och gnejser men påträffas främst i pegmatit, där mineralet dock inte heller är vanligt. I regel är monazit radioaktivt och påverkar en Geiger-Müllerräknare, dock inte så starkt som pechblände eller uraninit.
Förekomst
redigeraI Sverige hittar man monazit sparsamt i Kårarvet, Dalarna, Holma i Lurs socken i Bohuslän och Högsbo i södra delen av Göteborg samt i Ruotevare, Jokkmokk, Lappland.[1]
Bland andra områden med fyndorter kan nämnas Norge, Ural och Brasilien. I North Carolina, USA, finns mineralet i flodavlagringar som rundade korn och kan utvinnas genom vaskning på samma sätt som guld.[2]
Användning
redigeraMonazit används tillsammans med flera andra mineral, som innehåller liknande sällsynta grundämnen, för framställning av ceriumföreningar.[2]
Källor
redigera- ^ Lars-Håkan Hedin, Mikael Jansson, Mineral i Sverige, sida 126, ISBN 978-91-88528-58-2
- ^ [a b] Meyers varulexikon, Forum, 1952
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Monazite, 9 februari 2012.