Wikipedia

Narcissistisk personlighetsstörning

personlighetsstörning

Narcissistiskt personlighetssyndrom, förkortat NPD eller NPS på svenska, eller tidigare narcissistisk personlighetsstörning är ett personlighetssyndrom vars kännetecken är överdriven självhävdelse, bristande självkännedom, överdriven men skör självkänsla, överskattad men skör självbild, ett stort behov av att vara viktig och en brist på empati (medkänsla). NPS är varaktigt, är associerat med en annorlunda struktur i hjärnan[1] och kan härledas till barndomen.

Narcissistisk personlighetsstörning
Jules-Cyrille Cave - Narcissus, 1890.jpg
Narkissos av Jules-Cyrille Cave. Bedårad av sin egen spegelbild.
Klassifikation och externa resurser
ICD-10F60.8
ICD-9301.81
Medlineplus000934
MeSHsvensk engelsk

Personer med NPS tenderar att se sig själva som “undantagsmänniskor” för vilka vanliga regler inte gäller och att de har unika egenskaper som andra inte har.[2] NPS ingår i DSM-5 i kluster B (antisocial, narcissistisk, borderline/EIPS, histronisk).

För att minska stigmatisering byttes benämningen "personlighetsstörning" i den svenska översättningen av DSM-5 ut till förmån för "personlighetssyndrom", vilket också är den benämning som används av den svenska sjukvården.[3]

Diagnos

redigera

Diagnosen har ingen egen rubrik i den internationella standarden ICD-10 utan inkluderas i "övriga specificerade personlighetsstörningar". För att en diagnos ska kunna ställas behöver personen enligt ICD-10 och i enlighet med samtliga personlighetsstörningar först uppfylla de allmänna kriterierna; det är inte ovanligt att en person har ett förstärkt personlighetsdrag eller låggradigt uppfyller flera kriterier för denna typ utan att personen för den skull har ett fullt utvecklat personlighetssyndrom. En personlighetsstörning föreligger, enligt ICD-10, när personens varaktiga beteendemönster kraftigt avviker från gemene man i personens närmiljö och detta beteendemönster kraftigt påverkar bland annat personens relationer till andra. Beteendet kan härledas till barndomen och framträder oftast under tidig vuxenålder.[4]

I manualen finns kriterier för diagnos i bilagan Diagnostic criteria for research.[5] En person med NPS uppvisar minst fem av följande symptom:[6]

  1. Har överdrivna känslor av att vara viktig och betydande.
  2. Fantiserar ofta om till exempel rikedom, framgång, makt eller kärlek.
  3. Anser att den bara ska umgås med eller associera sig med viktiga personer.
  4. Har ett överdrivet behov av beundran.
  5. Har orealistiska uppfattningar om sina egna rättigheter.
  6. Utnyttjar andra för att uppnå sina mål.
  7. Saknar eller har bristande empati.
  8. Tror att andra är avundsjuka på denne, men kan också själv vara avundsjuk på andra.
  9. Beter sig högfärdigt eller arrogant.

Narcissistiska drag är relativt vanliga medan förekomsten av fullt utvecklad NPS i befolkningen uppskattas vara under en procent, kliniskt fastställd diagnos är ovanligt.[7] Det rör sig om livslånga mönster och både grandiosa och mer introverta (sårbara, sköra) drag förekommer. Ett överlapp mellan dem finns då de inte är ömsesidigt uteslutande. I kriterierna görs ingen uppdelning mellan dessa underkategorier utan de kan betraktas som olika sidor av samma diagnos.[8]

"Skör" eller "dold" narcissism

redigera

Dessa drag (i engelskan "fragile", "vulnerable" eller "covert") kan uttryckas som ett dåligt självförtroende, lidande, skygghet, extrem kritikkänslighet samt en rädsla för att misslyckas och/eller att vara i centrum.[9][10] Grunden kan vila i bl.a. en underliggande avund, bitterhet, en överdriven bild av sina egna rättigheter, mindervärdeskomplex och/eller skamkänslor. Att detta är symptom på narcissism kan kräva ett tränat öga även i kliniska sammanhang.[11] Personen kan känna sig missförstådd eller ouppskattad och andra kan få en diffus känsla, som inte försvinner, av att de står i någon slags skuld till denne. Den underliggande grandiosa självbilden kan komma fram med tiden och på subtila eller passivt-aggressiva sätt (såsom att skapa förtroenden och sedan vända det de hört från andra emot dem eller komplimanger som samtidigt trycker ned mottagaren[12]) eller i hemmiljön, som personen tenderar att ta över. Vidare kan det finnas en uppfattning att ha rätten att kontrollera sin partner genom otillbörlig kontroll eller manipulation.[13] Att ha mer av dessa drag är vanligare bland kvinnor och är förknippat med en risk för samsjuklighet med bl.a. borderline/EIPS, depression och ångest.[10][14][9]

Grandios narcissism

redigera

Dessa drag (i engelskan "grandiose" eller "overt") kännetecknas bland annat av öppen grandiositet, överdriven bild av de egna rättigheterna, maktsökande, kontrollbehov, ett tävlande mot andra, kritikkänslighet, brist på ånger och ökad risk för utåtagerande (fysisk aggression).[15] Att ha mer av dessa drag är förknippat med risk för samtidiga andra sjukdomar, till exempel antisociala och paranoida personlighetssyndrom och substansberoende. Men det verkar inte finnas något samband med andra negativa känslor, förutom ilska.[16] Dessa drag är mer kända för den bredare allmänheten som narcissistiska eller självförhärligande och att ha mer av dem är vanligare bland män.[9] Grandiosa drag kan ge betydande framgångar i arbetsliv och ledarroller om förutsättningarna i övrigt är de rätta, inte sällan på bekostnad av andra.[17]

Svårigheter i relationer

redigera

Att inte ta de beteenden som associeras med NPS personligt utan lära känna igen dem som omfattande, varaktiga och komplexa problem med sociala funktioner och reglering av självkänslan hos någon annan kan vara ett sätt för omgivningen att få distans och förståelse.

Den känslomässiga mognaden kan vid NPS mer eller mindre likna den under barndomen, då individen ännu ser sig som mittpunkten eller precis påbörjat sin bana i att se sig själv utifrån. Detta kan leda till en rad situationer som den vuxne med syndromet kan få svårt att hantera på ett åldersadekvat sätt. Ett flertal med syndromet kan må bra och fungera väl i vänskaper och arbetsliv så länge de kan få sin självbild bekräftad av andra, nära relationer brukar dock påverkas negativt i hög grad av den NPS-drabbades problematik.[18] Syndromet medför svårigheter med att reglera självkänslan inifrån.[11][19] Personer med NPS kan i det undermedvetna ha utvecklat en öppet eller subtilt grandios persona och ett narrativ, byggd på sådant som inte nödvändigtvis stämmer, som försvarsstrategi tidigt i livet (se Orsaker) och kan av någon anledning ha stannat kvar i att ha detta som lösning istället för att utvecklas i en mer funktionell riktning.[20] De med syndromet kan söka tillfällig bekräftelse utifrån[19] genom bland annat (dock inte begränsat till) att sätta sig över andra, nedvärdera eller påverka dem på olika sätt såsom manipulation, osanningar, intriger eller dölja information (se Manipulativa drag),[12] dra sig undan eller ta avstånd från situationer eller personer som kan utmana deras självbild och omge sig av de som förstärker den.[21] Då sådana strategier inte utgör en genuin grund för den brukar de med NPS behöva en fortsatt ström av färsk bekräftelse (direkt eller indirekt) på att självbilden stämmer eller "stämmer", är mycket känsliga för kritik och har svårigheter att hantera den. Vidare kan de med NPS tolka framgångsrik manipulation eller gränsmässiga överträdelser (se Manipulativa drag) som ett godkännande och en bekräftelse på att de fått rätt. Eftersom de då kan uppleva att deras beteenden blivit godkända kan de känna sig överraskade, bedragna eller svikna om det slutar fungera, får konsekvenser eller när relationer avslutas. De med syndromet kan ha en djupt rotad rädsla för att fasaden ska avslöjas[20] och kan bli ilskna eller upprörda när så sker[20][22] (se Känslighet för kritik och motgångar).

Storartade fantasier behöver inte nödvändigtvis handla om berömmelse, materiella tillgångar eller stor makt. Den personliga makten kan vara viktigare.[23] En grandios självbild och överlägsenhet kan visa sig både genom öppen arrogans (t.ex. nedvärderanden, maktfullhet, dubbla måttstockar, uppfostrande attityd, oförmåga eller ovilja att be om ursäkt[24][25]) eller mer subtilt eller passivt-aggressivt genom t.ex. miner, tystnad eller komplimanger som samtidigt blir nedvärderande eller på annat sätt negativa;[26] “snygga jeans, du ser smalare ut”, "dold talang" eller "du är så snäll att jag vill klippa till dig". Ytlig självkritik kan användas för att få bekräftelse och komplimanger. Personer med NPS testar och har svårigheter med att respektera andras gränser[27] och kan anse sig ständigt ha rätt och behandla andra, särskilt närstående, på sätt de aldrig skulle acceptera själva (men bli överraskade eller kränkta om de får ett liknande bemötande som motreaktion; de har en förklaring som gör deras beteende rättfärdigat eller logiskt enligt deras tolkning). Personer med NPS tenderar dock att bry sig när de förstår att deras beteenden kan få konsekvenser för dem själva. Anpassningsförmågan beroende på vilka de drabbade är med eller var de är kan ibland uppfattas som kameleontliknande av de som ser båda sidor.[28] Personer med NPS kan ha svårt att se sin egen delaktighet och medge misstag eller ansvar av betydelse eller att ge andra människor genuina komplimanger eller be om ursäkt om det inte finns ett specifikt mål, såsom att främja en viktig relation[25][29] eller gagna dem på andra sätt.[21]

NPS kan medföra ett svartvitt tänkande[8] (s.k. splitting) och brist på förmåga eller vilja att se saker utifrån ett annat perspektiv än deras eget, även om det kan innebära att andra behandlas hänsynslöst.[30] Små problem kan bli stora, perspektiv tappas lätt[21] och människor tenderar att delas upp i fack, exempelvis goda eller snälla (följsamma) och onda eller dumma (alla som inte är följsamma),[31] spännande eller tråkiga.[19] Relationer kan vara av transaktionell ("jag gör det och så gör du det"; nyttotermer) eller utnyttjande natur.[30][32] Day et al. (2020) beskrev situationer när personer med syndromet uppvisade svårigheter i både mellanmänskliga och formella relationer och tog åt sig äran för andras framgångar, utnyttjade partnern ekonomiskt och/eller begränsade partnerns rättigheter hemma, undvek skatt och/eller utnyttjade anhörigas sjukersättning utan deras vetskap, allt utan att de kunde se eller ville kännas vid problemet.[25] Personer med NPS kan ha ett stort behov av att uppleva kontroll och kan agera som om en annan person inte längre existerar, vilja hämnas eller ha svårt att släppa upplevda oförrätter. De brukar reagera mycket negativt på att själva bli avvisade.[33][34][35] Vissa ägnar sig åt rättshaverism[36] liksom pseudoperfektionism; de kan sträva efter att leva upp till sin egen tolkning av perfektion och förvänta sig detsamma av andra.[25][37] Samband med paranoia[38] och uttalad aggression har observerats i svårare fall.[39]

Även om de tankegångar och beteenden som associeras med NPS kan vara barnliknande i grunden kan de upplevas obegripliga eller obehagliga för omgivningen. Till följd av den bristande självinsikten är det vid NPS vanligt att se sig som ett offer för andra människor och negativa minnen tenderar att vara till egen fördel och överdrivna.[40] Vidare är det vanligt att mena att man blivit illa behandlad om det kommer upp frågor om trasiga förhållanden.[41] De med NPS kan mena att problemen i relationer istället härstammar utifrån och yttranden liknande "alla mina ex är galna" är återkommande.[42] Insikten i vad som kan behöva utelämnas i kontakt med andra brukar dock vara stor.[41][43] Personer med NPS kan ha svårt att finna ro i vardagslivet; kraven på livet är högt satta och ett ständigt flöde av aktiviteter är vanligt.[19]

Nedsatt empati (medkänsla)

redigera

Den affektiva empatin (medkänslan med andra) är starkt nedsatt vid NPS och sträcker sig mest till dem själva och eventuellt närstående; medkänslan är begränsad och skör och knuten till hur de mår eller huruvida självbilden utmanas eller inte. Detta är en viktig skillnad mellan NPS och psykopati eller antisocialt syndrom, där medkänsla i princip saknas[19] (samsjuklighet är dock relativt vanlig). Den kognitiva empatin (den inlärda förståelsen att t.ex. tårar brukar betyda att någon är ledsen eller att man kan förväntas hälsa god morgon och fråga andra hur de mår) är dock i regel väl bevarad[44] vilket kan misstolkas som affektiv empati av omgivningen (“är du ledsen?”). Den bevarade kognitiva empatin ligger till grund för den välutvecklade manipulativa förmågan hos personer med NPS[19][45] samtidigt som medkänsla eller samvete inte behöver bli ett hinder. Den manipulativa förmågan är i sin tur knuten till beroendet av andra människor för upprätthållandet av den underliggande grandiosa självbilden, beundran och känslan av att vara viktig (i litteraturen kallat "narcissistic supply").[45][46]

Bristen på affektiv empati och mentaliseringsförmåga (att "sätta sig i andras skor") försvårar dock för personer med NPS att i längden kunna förutsäga känslor och beteenden hos andra människor (i den mån det brukar gå) och försök till att på djupet förstå andra kan upplevas obehagliga av vissa med syndromet och som att försöka ta fiendens parti.[45] Deras uppfattning av andra kan mer eller mindre vara baserad på detaljer (ofta sådana som samlats in för att kunna användas i manipulativt syfte eller som passar en viss bild) framför helheten samt projektioner (såsom negativa egenskaper som egentligen handlar om dem själva men som de inte vill kännas vid). NPS är associerat med en överskattning av förmågan att läsa av andra;[46] trots ständiga tecken på motsatsen i form av svårigheter i förhållanden och obehagliga konfrontationer med verkligheten, och trots att det reflekterar en brist, kan de med syndromet ha en felaktig uppfattning att de har en speciell förmåga att "se igenom" andra, något som kan ha sin bas i den grandiosa självbilden.[47]

Utöver den påverkan syndromet har på omgivningen kan den nedsatta självinsikten, ensidigheten och den påtagliga bristen på empati och mentaliseringsförmåga som NPS innebär leda till isolering och psykiskt lidande för de med syndromet på längre sikt. De kan få svårt att behålla sunda privata förhållanden och arbetsrelationer i större utsträckning om de inte får adekvat vård och stöd i att lära sig mer funktionella sociala strategier (se Behandling).[19]

Manipulativa drag

redigera

Ett kännetecken för NPS är psykologisk manipulation (projektion och projektiv identifikation, lögner, gaslighting, triangulering, omvänd psykologi, utelämnande av viktig information, rationalisering, skuldbeläggande m.m.) och ingår i varierande grad.[19][45][48][49] Det kan generellt beskrivas som frånvaron av adekvata sociala strategier; de med problematiken kan ha svårt att kommunicera det de vill eller behöver direkt, eller vara öppna med sitt behov av andra och det kan gå emot självbilden att vara i ett underläge,[50] såsom när man behöver ta ansvar, förklara sig eller be om något. De med NPS kan tolka framgångsrik manipulation, brist på motstånd eller gränsmässiga överträdelser som att de får rätt eller har rätt att göra så (förståelsen för vad som är fel brukar finnas men i narrativet kring självbilden, som måste skyddas, kan det bli ”rätt”). Den manipulativa förmågan är ofta mycket välutvecklad och är vid NPS huvudsakligen ett resultat av ett försvar och upprätthållande av självbilden, något som skiljer det från antisocialt personlighetssyndrom där bakgrunden kan vara illvillig (samsjuklighet är dock relativt vanlig[51]). Självbilden tenderar att försvaras genom att gradvis påverka andras självkänsla och självtillit och därigenom det mentala utrymmet att utmana personen med NPS.[52]

Det är inte ovanligt att vid NPS uppvisa en blyghet, skygghet och ett dåligt självförtroende i kombination med en skörhet eller ett lidande.[8] Omgivningen kan försöka anpassa sig och tillmötesgå personen med syndromet och ibland ser de inte orimligheten i vad som pågår förrän de upplever det omöjligt att säga, ge, hjälpa eller göra rätt. Vid NPS kan det finnas fördelar med att känna sig sårad, felbehandlad eller missförstådd.[40] Vidare är det mer troligt att bete sig generöst när andra ser.[24]

Narcissistisk misshandel ("narcissistic abuse")

redigera

Risken för att närstående utsätts för psykisk misshandel i relationer är signifikant förhöjd och även när graden av narcissism inte uppfyller kriterierna för fullt utvecklad NPS enligt en meta-analys som inkluderade 22 studier.[53] Vid svåra fall av narcissistisk problematik (med eller utan överlapp med andra personlighetssyndrom) kan destruktiva manipulativa mönster uppstå. Fenomenet, som oftast ses i nära relationer, har identifierats i forskningsstudier och i kliniska sammanhang och fått namnet "narcissistisk misshandel" (eng: "narcissistic abuse") av en professor i psykologi som själv har diagnosen NPS;[54] narcissistisk misshandel klassas som en svår form av psykisk misshandel och det övergripande syftet är kontroll, bekräftelse och övertag.[41][55][56][54]

Den som utsätts anklagas i regel för det den manipulerar är skyldig till (projektion) och kan "hjärntvättas" till att hysa agg mot dennes tidigare partner, som svartmålats med stor skicklighet men som sannolikt fått utstå en liknande behandling.[41] Den utsattes verklighetsuppfattning och person kan gradvis stöpas om helt och i strid med egna värderingar; den utsatte ser inte vad som pågår samtidigt som hen kan ha en känsla av att något är fel, utan att komma på vad.[55]

I början av relationen kan personen som utsätts (och utgör s.k. "narcissistic supply") överrösas med komplimanger, gåvor eller smicker, s.k. "love bombing"[41] för att plötsligt bli nedvärderad och kritiserad på en överraskande detaljrik nivå efter en tid när relationen blivit etablerad. Detta kan skapa förvirring och obehag hos personen som blivit granskad efter detaljer som kan vändas till något negativt, personlig information (t.ex. ömma punkter) som delats i ett tidigt skede kan också vändas emot hen. Den som manipulerar på detta vis har alltid övertygande förklaringar till varför problemen i relationen beror på den som utsätts.

Den utsatte kan köras över med finess och styrka i rösten i kombination med manipulation så att den utsatte backar; hen kan få känslan att hens perspektiv måste vara fel. Både tidigare händelser och nuet kan förvrängas på ett sätt som får personen att börja tvivla på sitt jag och sin verklighetsuppfattning (gaslighting)[57][42] i stil med t.ex. ”du är överkänslig”, "som om det är dig det är synd om...", ”det har jag aldrig sagt” (men ändå fått personen att tro)[42] eller subtila anklagelser likt ”din familj hjälpte inte till att packa alls!” (att familjen städade ut garaget en tid innan utelämnas och de kan då framstå som inga att lita på). Antydningar om att personens egna familj eller vänner inte är bra kan leda till att hen isoleras och tappar perspektivet ytterligare.[42] Personen kan på så vis gradvis påverkas till att förlita sig mer på den som utövar manipulationen än på sig själv eller andra[42]; hjärnan filtrerar löpande bort minnen från vardagshändelser och det som återberättas kan, oavsett riktighet, få en tyngd det annars inte haft.

Andra personer kan dras in för att påverka personen (triangulering; att ställa personer mot varandra eller skapa ett numerärt övertag),[41] liksom förnekelse eller rationaliserande;[58] "det är inte två mot en, vi är bara några vänner som pratar". Enstaka ord eller uttryck kan vändas emot personen.[25] Vidare kan kritik eller elaka påståenden (ofta överdrifter, ömma punkter, osanningar eller projektioner) presenteras som omtanke "jag är så orolig för dig" och det som personen ser som sina bästa egenskaper kan framställas som brister, fel eller falska[52] exempelvis om de ser sig som empatiska eller jordnära; ”ja, vad skulle andra tänka om du inte brydde dig” (indirekt ”du gör det egentligen för syns skull”) eller ”du gillar att sitta på fina restauranger och å andra sidan… (motsatsen)… vem vill du vara” (indirekt “vem tror du att du är”?) och personen kan manipuleras till att ändra utseende eller till att tappa lusten för sina intressen.

Den utsattes identitet kan suddas ut till den grad att den som manipulerar istället kan bli uttråkad "vem är du?" eller irriteras på det som egentligen är hens egna brister. Hänsynslöshet, orättvisor eller negativa beteenden kan rationaliseras genom hänvisningar till framtiden och gemensamma mål (eng: "future faking"); den utsatte kan då acceptera situationen i hopp om bättre tider för att dessutom känna sig skuldbelagd när tålamodet och krafterna till sist sinar. Den dysfunktionella relationen kan sedan förlängas genom en ständig växling mellan manipulation, missnöje eller negativa beteenden och perioder med värme; värme och snällhet kan upprätthålla en traumabindning och är en del av manipulationen.[41]

Narcissistisk misshandel kan skapa ett tillstånd av dissonans och förvirring hos den utsatte som trots mycket kraftfull manipulation kan ha en undermedveten process där motstridiga intryck konkurrerar (den underbaraste person den utsatte träffat versus den som behandlat hen så hänsynslöst att hen varken kunnat eller fått ta in vidden av det som hänt).[41] Ofta ses ett letande efter ömma punkter eller hållhakar, en stor skicklighet i att utmatta den utsatte med rationalisering och övertalning och ett avfärdande av hens upplevelser som irrationella, själviska eller ologiska, ibland med hjälp av cirkelresonemang och ad hominem-angrepp.[42][44][45] Reaktioner och känslor kan provoceras fram och vändas emot den som utsätts som ett bevis för att hen är psykiskt instabil när det i själva verket handlar om normala reaktioner i en onormal situation (eng: "reactive abuse"). Den som manipulerar kan bli ställd och reagera mycket negativt när verkligheten bryter igenom manipulationen och konsekvenserna kommer. När den andra personen hittar tillbaka till sitt eget perspektiv, reagerar och kanske även får stöd från utomstående kan uppbrott eller avståndstaganden vara plötsliga från båda sidor. Efter ett uppbrott går den som manipulerar ofta snabbt vidare och förför en ny partner och mönstret upprepas.[41]

Svårigheter i kärleks- och familjerelationer

redigera

Nära relationer brukar påverkas mest av alla av narcissistisk problematik[18][59] och beteenden kan få utrymme i en skala som sällan förekommer i andra miljöer; kärleks- och familjerelationer tenderar att präglas av olika former av manipulation (se Manipulativa drag) och av att de känslor och projektioner som den NPS-drabbade håller inom sig spiller över på närstående, särskilt partnern.[19] Separationer och skilsmässor är mycket vanliga[2][57][13] ofta till omgivningens förvåning. Svårigheterna med att reglera känslor kan bli en dubbel utmaning för personer med denna problematik då de genom sina beteenden kan stöta bort de som bryr sig mest om dem och känner dem bäst (partnern eller andra närstående) just när de behöver dem som mest.[59][60] Kärleksrelationer kan upplevas perfekta under den första tiden av både den NPS-drabbade och partnern men efter ett tag kan partnern uppleva att hen behöver tycka och känna som den NPS-drabbade för att bli accepterad. Partnern kan bli bestraffad (ilska, ignorans, sarkasm) och börjar formas efter den NPS-drabbades behov, ofta utan att hen själv märker vad som pågår. Vidare skuldbelägger partnern ofta sig själv. Till sist vet partnern ofta inte vad hen tänker eller känner längre utan följer den NPS-drabbade partnerns vilja[19] och känslor; det självständiga tänkandet blir lidande.[55][61] Vidare leder NPS ofta till en komplicerad relation till barnen, mönster som kan kvarstå när barnen blivit vuxna.[62] Döttrar till mödrar med dessa personlighetsdrag verkar oftare än söner behandlas som konkurrenter, både under uppväxten och som vuxna, men inte alltid.[60]

Föräldrar med svår problematik kan tendera att utse favoritbarn respektive syndabockar som kan börja agera "behållare" för föräldrarnas grandiositet respektive brister och värsta sidor genom projektiv identifikation. Projektiv identifikation kan hos vissa leva vidare i vuxen ålder.[63][64][65] En förälder med dessa drag, vanligen modern, kan utifrån sett "leva" genom ett favoritbarn genom ett överdrivet band (eng: "enmeshment") och utåt försvara barnet “men han då?” som en förlängning av hen själv samtidigt som hen, när det kommer till kritan, främst slår vakt kring sin egen självbild. Om denna drivkraft tar överhanden kan hen istället behandla barnet hänsynslöst (i vissa fall psykisk eller fysisk aggression) eller känslokallt; fokus ligger på något annat. En förälder med denna problematik som konfronterats av en annan på lekplatsen ("du ska se till att ditt barn inte stjäl från mitt!") kan, efter att ha försvarat barnet som sig själv, demonstrativt visa sig oberörd genom att sätta sig och prata om semesterresor med en tredje (“du kommer inte åt mig, du betyder inget”) om så barnet gråter eller skäms i famnen eller någon annanstans. Som en följd av förälderns problematik kan barnet i sin tur ha svårt att skilja på fysisk och känslomässig närvaro och barnet fick ett försvar som egentligen handlar om föräldern själv istället för ett konstruktivt stöd till honom. En normal anknytning och känslomässig utveckling kan hindras i ett sådant scenario samtidigt som barnet inte får öva på att ta ansvar på egen hand ("men han då?).[25][59][62][63]

Familjestrukturen kan i svårare fall bli sektliknande och även om rollen som syndabock främst drabbar barn och narcissistisk misshandel främst drabbar partners[65] kan dessa fenomen även drabba nya familjemedlemmar. Kvalitativ forskning indikerar att NPS eller narcissistiska drag är associerat med att gränslöst försöka kontrollera sina barns förhållanden, att behandla sina svärdöttrar eller svärsöner som konkurrenter och att använda sig av triangulering för att kontrollera eller manipulera dem och/eller sina barn. Svärdöttrar och svärsöner kan få det svårt och deras partners, barnen i familjen, kan själva ha en suddig gränssättning och lojalitet som en följd av uppväxten. Det förekommer att beteendet dessa föräldrar kan ha i praktiken saboterar deras barns förhållanden.[66] I de scenarion både förälder och barn, vanligen mor och son, har suddiga gränser och sådana här personlighetsdrag kan sonen ställa sin hustru mot sin mor i fall hustrun ifrågasätter de dysfunktionella relationerna och familjeordningen. Sonen försvarar i regel inte hustrun mot modern utan kan tvärtom regissera dramatik genom henne (triangulering) och sannolikheten att förhållandet består i ett sådant scenario anses mycket små.[67] Skilsmässa brukar bli slutresultatet när hustrun blivit syndabocken i familjen och till sist får nog.[67][68] Sonens beteende i scenarion som detta kan ses som ett tecken på känslomässig omognad som har sin grund i ett överdrivet band till modern som kvarstår i vuxen ålder och motivationen till förändring och ett sunt förhållande är låg, då privilegier, ansvarsfrihet och det övertag över hustrun som han har genom modern skulle försvinna.[68][69]

Personer med dessa personlighetsdrag kan ha mer empati för husdjur än för människor och husdjur kan ge konstant bekräftelse.[70]

Känslighet för kritik och motgångar

redigera

Vid NPS eller narcissistiska drag kan det uppstå blandade känslor inför personer med större materiella eller sociala tillgångar eller status än de själva, då många gärna associeras med dessa[25] samtidigt som en känsla av konkurrens och ett hot mot den egna självbilden kan växa fram.[11] Nedvärderande tankar och beteende gentemot personer med högre status kan förekomma.[71][72] Andra människor kan bli som en spegel för personer med NPS, som jämför sig med dem. Då den grandiosa självbilden egentligen är bräcklig är de generellt mycket känsliga för kritik, också konstruktivt framförd sådan samtidigt som de själva upprepat kan kritisera andra för olika saker, inklusive projektioner. Vidare kan de "hålla räkningen" på antalet situationer där de upplevt sig oförrättade av en viss person, ned på detaljnivå och ofta under lång tid, det är inte säkert att omgivningen ser vad som upplevdes som en oförrätt.[73] Om samsjuklighet med depression finns kan suicidrisken hos den som haft stora drömmar öka till en hög nivå under en period, om drömmarna inte infriats när personen börjar åldras.[18]

Kritikkänsligheten och svårigheterna att hantera motgångar, ifrågasättanden eller oönskade uppbrott kan upplevas mycket obehagliga för omgivningen. Det är inte ovanligt att den NPS-drabbade försöker återta kontrollen genom att dra in andra personer (triangulering) för att flytta fokus eller få med sig fler på sin sida, annars kan den som utmanat den NPS-drabbade mötas av en överrumplande och stark aggression, anklagelser och förklaringar till varför det är hen själv som är problemet, inte personen med NPS. Sådana anklagelser och projektioner kan komma med en ilska och finess som är svår för andra att värja sig emot och svartvita budskap såsom “antingen är man med eller emot” eller "ta ställning" (psykoanalytikern Heinz Kohut myntade 1972 termen “narcissistic rage”; narcissistiskt raseri); vad konsekvenserna blir efteråt, hur andra påverkas eller vad som egentligen är rätt och fel saknar då betydelse, det viktiga vid NPS är att vinna i stunden och att slippa skämmas.[41][22] Om den med sådana här personlighetsdrag blir konfronterad inför utomstående och hens perspektiv inte blir väl mottaget, eller om triangulering inte fungerar, kan hen istället reagera med att dra sig undan eller ta avstånd, eller om det inte går, hamna i ett upplösningstillstånd.[74][75] Sigmund Freud myntade tidigt den med “narcissistic rage” besläktade termen “narcissistic mortification”,[75][76] Kohut tolkade denna reaktion som en konflikt mellan självbilden och dess bräckliga grund.[77] Det kan uppstå starka känslor av skam och underlägsenhet; syndromet anses delvis vara drivet av att undvika skam som inte kan hanteras.[78]

Hälsoeffekter

redigera

NPS leder till psykiskt lidande för den drabbade, samtidigt som självreflektion, självinsikt och förändring är en dubbel utmaning på grund av syndromets karaktär; dels försvaret av självbilden och dels att de drabbade ständigt döljer hur de egentligen mår. Drabbade som har självinsikt och fått behandling (se Behandling) har beskrivit syndromet som "bäst eller dö", att andra människor varit ett ständigt hot eller att det hat hen kände gentemot andra människor egentligen betydde att hen var "livrädd" för dem.[19] Tillgången på adekvata behandlingsmöjligheter vid specifikt NPS är ännu begränsad även om kunskaperna ökat och bilden av syndromet nyanserats de senaste åren.[79] Många med NPS känner en inre tomhet[80] eller mår uttalat dåligt.[19] Relativt få personer med syndromet känner till att de har det och samsjukligheten både med andra personlighetssyndrom, psykiska åkommor såsom depression och fysiska sjukdomar är stor.[81] Både de drabbades inställning till sjukvården och vårdpersonalens inställning till deras personlighetsdrag kan påverka de drabbades hälsa och vård negativt och det är inte ovanligt att känna sig missförstådd eller sviken av sjukvården.[82] Självmordrisken kan vara förhöjd under vissa perioder i livet.[2][83]

Anhöriga eller partners som inte har syndromet kan bli utmattade av psykologisk manipulation eller, i de fall det förekommer, den psykiska misshandel som fått namnet "narcissistisk misshandel" (se Manipulativa drag), något som kan leda till att de felaktigt tror att det som händer är deras eget fel, ångest, depression och i svåra fall C-PTSD, traumabindning och reaktioner liknande Stockholmssyndromet, självmord har rapporterats.[84][41][54] En studie fann att bördan hos partners och familjemedlemmar var 1,5 standardavvikelser högre än vid neuroticism och psykossjukdom och högre än vid borderline/EIPS. Förekomsten av depression och ångest hos dem var mycket hög (69% respektive 82%).[85]

En koppling mellan dessa personlighetsdrag och en blandad inställning till vacciner och myndigheters riktlinjer observerades under Covid-19-pandemin; självupptagenhet och en vilja att själva få bestämma, alternativt beröm för god följsamhet verkade gå före omtanken om andra och skepsis kunde drabba dem själva negativt genom onödig sjukdom.[86]

Sammanfattningsvis är effekterna på hälsan negativa för både NPS-drabbade och närstående.

Behandling

redigera

Syndromet kan inte botas men anpassad samtalsterapi eller psykoterapi[87] kan markant förbättra personens sociala funktioner och psykiska hälsa, hur effektiv behandlingen blir beror bl.a. annat på hur villig personen är att förändra sitt beteende och tänkesätt, liksom vårdpersonalens förmåga att möta patienten där hen befinner sig. Ett mål är att skapa en allians och att hitta en gemensam utgångspunkt.[11][88][89] Personer med personlighetssyndrom, inklusive NPS, är en sårbar och utmanande patientgrupp både inom primärvården och specialistvården och ett professionellt förhållningssätt är av största vikt.[3][11][82] Genom att formulera sig likt "som du sade tidigare..." kan behandlande personal hjälpa en patient med sådana personlighetsdrag att bli mer mottaglig.[11][89]

Offentligt finansierad evidensbaserad behandling för NPS erbjuds i Sverige via Psykiatri Sydväst i Huddinge. Behandlingen är baserad på s.k. mentaliseringsterapi (MBT) och gruppterapi, i vilken ett av syftena är att stärka deltagarnas förmåga att se sig själva utifrån och andra inifrån.[90][19] Behandlingen bygger på en amerikansk modell som anpassats efter svenska förhållanden. Långtidseffekterna är ännu okända men behandlingen har hittills (2023) visat goda resultat.[19]

Det är mycket ovanligt att de narcissistiska dragen i sig är den huvudsakliga orsaken till att patienter söker vård. När patienter påbörjar behandling för NPS beror det vanligtvis på grund av svårigheter i livet, psykisk ohälsa såsom depression[91] eller påtryckningar från vänner eller närstående. Delvis beror obenägenheten att söka vård på att drabbade har dålig sjukdomsinsikt på grund av en överdrivet positiv självbild.[92]

Läkemedel (psykofarmaka) kan användas för att behandla psykisk ohälsa och symptom som ofta förekommer i samband med NPS, till exempel depression, ångest och impulsivitet.[87]

Anhöriga och partners kan själva få stöd genom sedvanlig kuratorkontakt eller psykoterapi, eller i fall den NPS-drabbade inte är mottaglig för behandling eller förändring eller utsätter dem för psykisk eller fysisk misshandel, rådet att lämna relationen.

Orsaker

redigera

Syndromet är associerat med en annorlunda struktur i prefrontalkortex och insula i de främre delarna av hjärnan.[1] Både genetiska faktorer (familjefaktorer), barndomstrauman (inklusive avvisanden eller övergivanden) såväl som överdrivet prestationsbetonat beröm under barndomen[93] och överdrivet hyllande[94] har kopplats till NPS. Vidare finns det en koppling mellan personlighetssyndrom, inklusive NPS, och en desorganiserad anknytning under barndomen, en dysfunktionell och ovanligare form av anknytning (barnet kan inte få sina känslor speglade eller bekräftade på ett förutsägbart sätt, ändå är barnet tvunget att knyta an).[59]

I Gabbard's Treatments of Psychiatric Disorders (2014) framhävs följande faktorer som bidragande till utvecklingen av NPS:

  • Överkänsligt temperament.
  • Överdrivet beröm som inte balanseras med konstruktiv kritik.
  • Antingen överdrivet beröm eller överdriven kritik beroende på situation.
  • Att hållas högt av familj eller kamrater.
  • Överdrivet utseendebaserat beröm.
  • Trauma orsakat av psykiskt, fysiskt eller sexuellt våld.
  • Oförutsägbart eller opålitligt föräldraskap.
  • Att fånga upp och lära sig manipulativa beteenden via föräldrar eller kamrater.[95]

Individer kan kortvarigt uppvisa symptom på samma syndrom, t.ex. under ett pågående trauma eller på grund av en hjärnsjukdom, vilket då kallas personlighetsförändring.

Historiskt och filosofiskt perspektiv

redigera

Syndromet skiljer sig från den naturliga narcissismen alla människor har; känslan av att vilja vara omtyckt och en sund förmåga att se sitt eget värde.

Andelen personer med narcissistisk problematik i varierande svårighetsgrad antas ha ökat under de sista årtiondena av 1900-talet. Detta förklaras vanligen i ljuset av moderniteten och att det moderna konsumtionssamhället fragmenterar kulturen och värden, och att individen därför tenderar att bli egoistisk, självupptagen och har svårt med nära relationer. Sigmund Freud menade däremot att narcissismen var medfödd, varmed syndromet för dennes anhängare förklaras som en regression till barnstadiet. I den skolans efterföljd argumenterade psykoanalytikern Heinz Kohut för att sådan störd narcissism bottnade i att personen som barn inte fått inre och yttre trygghetsbehov tillgodosedda, till exempel för att föräldrarna saknade empatisk förmåga.[96] Kohut menade att narcissismen kan vara en försvarsmekanism för att skydda en radikalt svag, skadad eller utskämd självbild.[97]

Se även

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ [a b] Nenadić, I., Lorenz, C. & Gaser, C. Narcissistic personality traits and prefrontal brain structure. Sci Rep 11, 15707 (2021). https://doi.org/10.1038/s41598-021-94920-z
  2. ^ [a b c] Ekselius, L. (2017). Personlighetssyndrom: kliniska riktlinjer för utredning och behandling, s. 46. Svenska Psykiatriska Föreningen. ISBN 978-91-7741-014-0.
  3. ^ [a b] https://www.internetmedicin.se/behandlingsoversikter/psykiatri/personlighetssyndrom/
  4. ^ ICD-10 F60-F62 Introduction och Specific personality disorders, mixed and other personality disorders, and enduring personality changes
  5. ^ ICD-10 Diagnostic criteria for research, s. 211
  6. ^ Världshälsoorganisationen. ”The ICD-10 Classification of Mental and Behavioural Disorders: Diagnostic criteria for research”. http://www.who.int/classifications/icd/en/GRNBOOK.pdf. Läst 30 juni 2017.  Narcissistic personality disorder
  7. ^ Ekselius, L. (2017).Personlighetssyndrom: kliniska riktlinjer för utredning och behandling, s. 42. Svenska Psykiatriska Föreningen. ISBN 978-91-7741-014-0.
  8. ^ [a b c] Jauk E, Kanske P (28 maj 2021). ”Can neuroscience help to understand narcissism? A systematic review of an emerging field”. Personality Neuroscience 4: sid. e3. doi:10.1017/pen.2021.1. PMID 34124536. 
  9. ^ [a b c] Green, Ava; MacLean, Rory; Charles, Kathy (2022-12). ”Female Narcissism: Assessment, Aetiology, and Behavioural Manifestations” (på engelska). Psychological Reports 125 (6): sid. 2833–2864. doi:10.1177/00332941211027322. ISSN 0033-2941. PMID 34154472. PMC: 9578082. http://journals.sagepub.com/doi/10.1177/00332941211027322. Läst 22 november 2023. 
  10. ^ [a b] Russ, Eric; Shedler, Jonathan; Bradley, Rebekah; Westen, Drew (2008-11). ”Refining the Construct of Narcissistic Personality Disorder: Diagnostic Criteria and Subtypes” (på engelska). American Journal of Psychiatry 165 (11): sid. 1473–1481. doi:10.1176/appi.ajp.2008.07030376. ISSN 0002-953X. http://psychiatryonline.org/doi/abs/10.1176/appi.ajp.2008.07030376. Läst 21 november 2023. 
  11. ^ [a b c d e f] Caligor E, Levy KN, Yeomans FE. Narcissistic personality disorder: Diagnostic and clinical challenges. Am J Psychiatry. 2015;172(5):415-422. doi:10.1176/appi.ajp.2014.14060723
  12. ^ [a b] ”How to Recognize a Covert Narcissist” (på engelska). Verywell Mind. https://www.verywellmind.com/understanding-the-covert-narcissist-4584587. Läst 22 juni 2024. 
  13. ^ [a b] Ryan, Kathryn M.; Weikel, Kim; Sprechini, Gene (2008-03-04). ”Gender Differences in Narcissism and Courtship Violence in Dating Couples”. Sex Roles 58 (11-12): sid. 802–813. doi:10.1007/s11199-008-9403-9. ISSN 0360-0025. http://dx.doi.org/10.1007/s11199-008-9403-9. Läst 22 november 2023. 
  14. ^ Tanzilli, Annalisa; Gualco, Ivan (2020-03). ”Clinician Emotional Responses and Therapeutic Alliance When Treating Adolescent Patients With Narcissistic Personality Disorder Subtypes: A Clinically Meaningful Empirical Investigation” (på engelska). Journal of Personality Disorders 34 (Supplement): sid. 42–62. doi:10.1521/pedi.2020.34.supp.42. ISSN 0885-579X. https://guilfordjournals.com/doi/10.1521/pedi.2020.34.supp.42. Läst 21 november 2023. 
  15. ^ Miller, Joshua D.; Hoffman, Brian J.; Gaughan, Eric T.; Gentile, Brittany; Maples, Jessica; Keith Campbell, W. (2011-10). ”Grandiose and Vulnerable Narcissism: A Nomological Network Analysis: Variants of Narcissism” (på engelska). Journal of Personality 79 (5): sid. 1013–1042. doi:10.1111/j.1467-6494.2010.00711.x. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1467-6494.2010.00711.x. Läst 21 november 2023. 
  16. ^ Russ, Eric; Shedler, Jonathan; Bradley, Rebekah; Westen, Drew (2008-11). ”Refining the Construct of Narcissistic Personality Disorder: Diagnostic Criteria and Subtypes” (på engelska). American Journal of Psychiatry 165 (11): sid. 1473–1481. doi:10.1176/appi.ajp.2008.07030376. ISSN 0002-953X. http://psychiatryonline.org/doi/abs/10.1176/appi.ajp.2008.07030376. Läst 21 november 2023. 
  17. ^ O’Reilly, C. A., & Chatman, J. A. (2020). Transformational Leader or Narcissist? How Grandiose Narcissists Can Create and Destroy Organizations and Institutions. California Management Review, 000812562091498. doi:10.1177/0008125620914989
  18. ^ [a b c] Ekselius, L. (2017). Personlighetssyndrom: kliniska riktlinjer för utredning och behandling, s. 46. Svenska Psykiatriska Föreningen. ISBN 978-91-7741-014-0.
  19. ^ [a b c d e f g h i j k l m n] Sveriges Radio (28 november 2023). ”Narcissism – en missuppfattad diagnos? - Kropp & Själ”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/avsnitt/narcissism-en-missuppfattad-diagnos. Läst 28 januari 2024. 
  20. ^ [a b c] Arlin Cuncic, MA (6 december 2023). ”What is narcissistic rage?”. https://www.verywellmind.com/what-is-narcissistic-rage-5183744. Läst 22 juli 2024. 
  21. ^ [a b c] ”Ny terapi kan hjälpa narcissister”. kollega.se. 7 mars 2023. https://kollega.se/halsa/ny-terapi-kan-hjalpa-mot-narcissism. Läst 22 juni 2024. 
  22. ^ [a b] Kohut, Heinz (1972-01). ”Thoughts on Narcissism and Narcissistic Rage” (på engelska). The Psychoanalytic Study of the Child 27 (1): sid. 360–400. doi:10.1080/00797308.1972.11822721. ISSN 0079-7308. https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/00797308.1972.11822721. Läst 24 juni 2024. 
  23. ^ Ekselius, L. (2017). Personlighetssyndrom: kliniska riktlinjer för utredning och behandling, s. 81. Svenska Psykiatriska Föreningen. ISBN 978-91-7741-014-0.
  24. ^ [a b] Baskin-Sommers A, Krusemark E, Ronningstam E. Empathy in narcissistic personality disorder: From clinical and empirical perspectives. Personal Disord. 2014;5(3):323-333. doi:10.1037/per0000061
  25. ^ [a b c d e f g] Day, Nicholas J. S.; Townsend, Michelle L.; Grenyer, Brin F. S. (2020-08-14). ”Living with pathological narcissism: a qualitative study”. Borderline Personality Disorder and Emotion Dysregulation 7: sid. 19. doi:10.1186/s40479-020-00132-8. ISSN 2051-6673. PMID 32817795. PMC: 7427292. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7427292/. Läst 23 januari 2024. 
  26. ^ Brummelman, Eddie; Thomaes, Sander; Sedikides, Constantine (2016-02). ”Separating Narcissism From Self-Esteem” (på engelska). Current Directions in Psychological Science 25 (1): sid. 8–13. doi:10.1177/0963721415619737. ISSN 0963-7214. http://journals.sagepub.com/doi/10.1177/0963721415619737. Läst 22 januari 2024. 
  27. ^ Kacel EL, Ennis N, Pereira DB. Narcissistic personality disorder in clinical health psychology practice: Case studies of comorbid psychological distress and life-limiting illness. Behav Med. 2017;43(3):156-164. doi:10.1080/08964289.2017.1301875
  28. ^ Weinberg, Igor; Ronningstam, Elsa (2022-10). ”Narcissistic Personality Disorder: Progress in Understanding and Treatment”. FOCUS 20 (4): sid. 368–377.
  29. ^ Neuharth, Dan. (22 september 2019). ”The Frustrating Double Standards of Narcissists”. Psychology Today (Kaja Perina). 
  30. ^ [a b] American Psychiatric Association. Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, 5th ed. doi:10.1176/appi.books.9780890425596
  31. ^ Alexander Abdennur. The Narcissistic Principle of Equivalence. pp. 88a–89.
  32. ^ Personlighetssyndrom: kliniska riktlinjer för utredning och behandling, s. 80. Svenska Psykiatriska Föreningen, 2017. ISBN 978-91-7741-014-0.
  33. ^ Ellison WD, Acuff MC, Kealy D, Joyce AS, Ogrodniczuk JS (augusti 2020). ”Narcissism and Quality of Life: The Mediating Role of Relationship Patterns”. The Journal of Nervous and Mental Disease (Lippincott Williams & Wilkins) 208 (8): sid. 613–618. doi:10.1097/NMD.0000000000001170. PMID 32229790. 
  34. ^ Siegel JP (september 2006). ”Dyadic splitting in partner relational disorders”. Journal of Family Psychology 20 (3): sid. 418–422. doi:10.1037/0893-3200.20.3.418. PMID 16937998. 
  35. ^ Roark S. V. (2012). Narcissistic personality disorder: Effect on relationships. The Alabama Nurse, 39, 12-13.
  36. ^ Carlander, Jakob (2018). Möta människor med rättshaveristiskt beteende: handbok för yrkesverksamma (Tredje omarbetade upplagan). Gothia Fortbildning. ISBN 978-91-7741-094-2. Läst 6 juli 2024 
  37. ^ Kohut, H. (1971). The analysis of the self: A systematic approach to the psychoanalytic treatment of narcissistic personality disorders. University of Chicago Press.
  38. ^ Lenzenweger MF, Clarkin JF, Caligor E, Cain NM, Kernberg OF (2018). ”Malignant Narcissism in Relation to Clinical Change in Borderline Personality Disorder: An Exploratory Study”. Psychopathology 51 (5): sid. 318–325. doi:10.1159/000492228. PMID 30184541. 
  39. ^ Kjærvik, Sophie L.; Bushman, Brad J. (2021-05). ”The link between narcissism and aggression: A meta-analytic review”. Psychological Bulletin 147 (5): sid. 477–503. doi:10.1037/bul0000323. ISSN 1939-1455. PMID 34292012. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/34292012/. Läst 21 juni 2024. 
  40. ^ [a b] McCullough ME, Emmons RA, Kilpatrick SD, Mooney CN. Narcissists as "victims:" The role of narcissism in the perception of transgressions. Pers Soc Psychol Bull. 2003;29(7):885-893. doi:10.1177/0146167203029007007
  41. ^ [a b c d e f g h i j k] Howard V. Recognising Narcissistic Abuse and the Implications for Mental Health Nursing Practice. Issues Ment Health Nurs. 2019 Aug;40(8):644-654. doi: 10.1080/01612840.2019.1590485. Epub 2019 May 29. PMID 31140886.
  42. ^ [a b c d e f] ”25 things narcissists say & what they really mean”. Choosing Therapy Editorial Team (medically reviewed). 15 mars 2022. https://www.choosingtherapy.com/things-narcissists-say/. Läst 27 december 2023. 
  43. ^ O'Reilly, Charles A.; Doerr, Bernadette (2020-02). ”Conceit and deceit: Lying, cheating, and stealing among grandiose narcissists”. Personality and Individual Differences 154: sid. 109627. doi:10.1016/j.paid.2019.109627. ISSN 0191-8869. http://dx.doi.org/10.1016/j.paid.2019.109627. Läst 23 juni 2024. 
  44. ^ [a b] Di Pierro, Rossella; Di Sarno, Marco; Preti, Emanuele; Di Mattei, Valentina E.; Madeddu, Fabio (2018-04). ”The role of identity instability in the relationship between narcissism and emotional empathy.” (på engelska). Psychoanalytic Psychology 35 (2): sid. 237–243. doi:10.1037/pap0000159. ISSN 1939-1331. http://doi.apa.org/getdoi.cfm?doi=10.1037/pap0000159. Läst 19 november 2023. 
  45. ^ [a b c d e] di Giacomo, Ester; Andreini, Elena; Lorusso, Ottavia; Clerici, Massimo (2023-03-30). ”The dark side of empathy in narcissistic personality disorder”. Frontiers in Psychiatry 14. doi:10.3389/fpsyt.2023.1074558. ISSN 1664-0640. https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fpsyt.2023.1074558/full. Läst 28 november 2023. 
  46. ^ [a b] Bilotta, Elena; Carcione, Antonino; Fera, Teresa; Moroni, Fabio; Nicolò, Giuseppe; Pedone, Roberto (2018-08-15). Timo Gnambs. red. ”Symptom severity and mindreading in narcissistic personality disorder” (på engelska). PLOS ONE 13 (8): sid. e0201216. doi:10.1371/journal.pone.0201216. ISSN 1932-6203. https://dx.plos.org/10.1371/journal.pone.0201216. Läst 28 november 2023. 
  47. ^ Ames, Daniel R.; Kammrath, Lara K. (23/2004). ”Mind-Reading and Metacognition: Narcissism, not Actual Competence, Predicts Self-Estimated Ability” (på engelska). Journal of Nonverbal Behavior 28 (3): sid. 187–209. doi:10.1023/B:JONB.0000039649.20015.0e. ISSN 0191-5886. http://link.springer.com/10.1023/B:JONB.0000039649.20015.0e. Läst 28 november 2023. 
  48. ^ Miller JD, Few LR, Wilson L, Gentile B, Widiger TA, Mackillop J, Keith Campbell W (September 2013). "The Five-Factor Narcissism Inventory (FFNI): a test of the convergent, discriminant, and incremental validity of FFNI scores in clinical and community samples". Psychological Assessment. 25 (3): 748–758. doi:10.1037/a0032536. PMID 23647044.
  49. ^ Casale S, Rugai L, Giangrasso B, Fioravanti G. Trait-Emotional Intelligence and the Tendency to Emotionally Manipulate Others Among Grandiose and Vulnerable Narcissists. J Psychol. 2019;153(4):402-413. doi: 10.1080/00223980.2018.1564229. Epub 2019 Jan 22. PMID 30668276.
  50. ^ Casale, Silvia; Rugai, Laura; Giangrasso, Barbara; Fioravanti, Giulia (2019-05-19). ”Trait-Emotional Intelligence and the Tendency to Emotionally Manipulate Others Among Grandiose and Vulnerable Narcissists” (på engelska). The Journal of Psychology 153 (4): sid. 402–413. doi:10.1080/00223980.2018.1564229. ISSN 0022-3980. Läst 27 januari 2024.
  51. ^ Russ, Eric; Shedler, Jonathan; Bradley, Rebekah; Westen, Drew (2008-11). ”Refining the Construct of Narcissistic Personality Disorder: Diagnostic Criteria and Subtypes” (på engelska). American Journal of Psychiatry 165 (11): sid. 1473–1481. doi:10.1176/appi.ajp.2008.07030376. ISSN 0002-953X. http://psychiatryonline.org/doi/abs/10.1176/appi.ajp.2008.07030376. Läst 1 januari 2024. 
  52. ^ [a b] ”How a Narcissist Destroys a Person From the Inside Out | Psychology Today” (på engelska). www.psychologytoday.com. https://www.psychologytoday.com/intl/blog/peaceful-parenting/202202/how-narcissist-destroys-person-the-inside-out. Läst 27 december 2023. 
  53. ^ Oliver, Eliza; Coates, Alexander; Bennett, Joanne M.; Willis, Megan L. (2023-09-13). ”Narcissism and Intimate Partner Violence: A Systematic Review and Meta-Analysis” (på engelska). Trauma, Violence, & Abuse. doi:10.1177/15248380231196115. ISSN 1524-8380. http://journals.sagepub.com/doi/10.1177/15248380231196115. Läst 14 februari 2024. 
  54. ^ [a b c] Vaknin, Sam (2021-06-01). ”Signs that You are a Victim of Narcissistic Abuse”. Psychiatry 1 (1): sid. 7–12. doi:10.46619/psy.2021.1.1002. http://dx.doi.org/10.46619/psy.2021.1.1002. Läst 22 mars 2024. 
  55. ^ [a b c] Green, Ava; Charles, Kathy (2019-04). ”Voicing the Victims of Narcissistic Partners: A Qualitative Analysis of Responses to Narcissistic Injury and Self-Esteem Regulation” (på engelska). SAGE Open 9 (2): sid. 215824401984669. doi:10.1177/2158244019846693. ISSN 2158-2440. http://journals.sagepub.com/doi/10.1177/2158244019846693. Läst 14 februari 2024. 
  56. ^ Marsden, Sally; Humphreys, Cathy; Hegarty, Kelsey (2022-07). ”Why Does He Do It? What Explanations Resonate During Counseling for Women in Understanding Their Partner’s Abuse?” (på engelska). Journal of Interpersonal Violence 37 (13-14): sid. NP10758–NP10781. doi:10.1177/0886260521989850. ISSN 0886-2605. http://journals.sagepub.com/doi/10.1177/0886260521989850. Läst 14 februari 2024. 
  57. ^ [a b] March, E., Kay, C.S., Dinić, B.M. et al. “It’s All in Your Head”: Personality Traits and Gaslighting Tactics in Intimate Relationships. J Fam Viol (2023). https://doi.org/10.1007/s10896-023-00582-y
  58. ^ Kampe L, Bohn J, Remmers C, Hörz-Sagstetter S. It's Not That Great Anymore: The Central Role of Defense Mechanisms in Grandiose and Vulnerable Narcissism. Front Psychiatry. 2021 Jun 11;12:661948. doi: 10.3389/fpsyt.2021.661948. PMID 34177651; PMC 8226035.
  59. ^ [a b c d] Sarkar, Jaydip; Adshead, Gwen (2006-07). ”Personality disorders as disorganisation of attachment and affect regulation” (på engelska). Advances in Psychiatric Treatment 12 (4): sid. 297–305. doi:10.1192/apt.12.4.297. ISSN 1355-5146. https://www.cambridge.org/core/journals/advances-in-psychiatric-treatment/article/personality-disorders-as-disorganisation-of-attachment-and-affect-regulation/0A84DF0534EA77CDE3DDF9E3C128F67F. Läst 12 februari 2024. 
  60. ^ [a b] McBride, K. (2009) Will I ever be good enough?: Healing the daughters of narcissistic mothers. Atria Books.
  61. ^ ”What is Gaslighting?” (på amerikansk engelska). The Hotline. https://www.thehotline.org/resources/what-is-gaslighting/. Läst 28 januari 2024. 
  62. ^ [a b] Hart, Claire M.; Bush-Evans, Reece D.; Hepper, Erica G.; Hickman, Hannah M. (2017-10). ”The children of narcissus: Insights into narcissists' parenting styles”. Personality and Individual Differences 117: sid. 249–254. doi:10.1016/j.paid.2017.06.019. ISSN 0191-8869. http://dx.doi.org/10.1016/j.paid.2017.06.019. Läst 28 november 2023. 
  63. ^ [a b] Jabeen, Fakhra; Gerritsen, Charlotte; Treur, Jan (2021-03-02). ”Healing the next generation: an adaptive agent model for the effects of parental narcissism”. Brain Informatics 8 (1): sid. 4. doi:10.1186/s40708-020-00115-z. ISSN 2198-4018. PMID 33655460. PMC: 7925789. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7925789/. Läst 23 januari 2024. 
  64. ^ Pluznick, Ruth; Kis-Sines, Natasha (2018-05-01), "Narrative therapy with children of parents experiencing mental health difficulties*", Creative Positions in Adult Mental Health, Routledge, pp. 205–226, doi:10.4324/9780429473401-11, ISBN 9780429473401
  65. ^ [a b] Mandeville, Rebecca C (28 September 2020). Rejected, Shamed, and Blamed: Help and Hope for Adults in the Family Scapegoat Role.
  66. ^ Lyons, Minna; Brewer, Gayle; Hartley, Anna-Maria; Blinkhorn, Victoria (2023-03-07). ”“Never Learned to Love Properly”: A Qualitative Study Exploring Romantic Relationship Experiences in Adult Children of Narcissistic Parents”. Social Sciences 12 (3): sid. 159. doi:10.3390/socsci12030159. ISSN 2076-0760. http://dx.doi.org/10.3390/socsci12030159. Läst 28 november 2023. 
  67. ^ [a b] Love (1990.). The emotional incest syndrome: What to do when a parent’s love rules your life. New York, NY: Bantam Books
  68. ^ [a b] Hann-Morrison, D. (2012). Maternal Enmeshment: The Chosen Child. SAGE Open, 2(4). https://doi.org/10.1177/2158244012470115
  69. ^ Bradshaw J. (1989). Our families, ourselves: The consequences of codependency. Lear’s, 2(1), 95-98.
  70. ^ Giacomin, Miranda; Johnston, Emma E.; Legge, Eric L. G. (2023). ”Exploring narcissism and human- and animal-centered empathy in pet owners” (på engelska). Frontiers in Psychology 14. doi:10.3389/fpsyg.2023.1087049. PMID 37063531. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC10098159/. Läst 23 januari 2024. 
  71. ^ Campbell, W. K., Bush, C. P., Brunell, A. B., & Shelton, J. (2005). Understanding the social costs of narcissism: The case of the tragedy of the commons. Personality and Social Psychology Bulletin, 31(10), 1358–1368. doi: 10.1177/0146167205274855
  72. ^ Grapsas, S., Brummelman, E., Back, M. D., & Denissen, J. J. A. (2019). The “why” and “how” of narcissism: A process model of narcissistic status pursuit. Perspectives on Psychological Science. doi: 10.1177/1745691619873350
  73. ^ Kealy, D., & Ogrodniczuk, J. S. (2011). Narcissistic interpersonal problems in clinical practice. Harvard review of psychiatry, 19(6), 290-301.
  74. ^ Mary Libbey. "On Narcissistic Mortification" (PDF). Paper presented at the Shame Symposium, New York, March 2006. Archived from the original (PDF) on 2012-05-09. Retrieved 2011-01-26.
  75. ^ [a b] Ludwig Eidelberg (1957). "An introduction to the study of the narcissistic mortification". The Psychiatric Quarterly. 31 (1–4): 657–668. doi:10.1007/BF01568757. PMID 13518419. S2CID 26380171. 1957;31(4):657-68.
  76. ^ Sigmund Freud, Moses and Monotheism (Standard Ed., 23) p. 74 and p. 76.
  77. ^ Citerad i Steven J. Ellman, When Theories Touch (London 2009) p. 464.
  78. ^ Krizan Z., Johar O. (2015). Narcissistic rage revisited. Journal of Personality and Social Psychology, 108, 784-801.
  79. ^ Schalkwijk, Frans; Luyten, Patrick; Ingenhoven, Theo; Dekker, Jack (2021-07-15). ”Narcissistic Personality Disorder: Are Psychodynamic Theories and the Alternative DSM-5 Model for Personality Disorders Finally Going to Meet?”. Frontiers in Psychology 12: sid. 676733. doi:10.3389/fpsyg.2021.676733. ISSN 1664-1078. PMID 34335390. PMC: 8321510. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC8321510/. Läst 22 januari 2024. 
  80. ^ D'Agostino A, Pepi R, Rossi Monti M, Starcevic V. The Feeling of Emptiness: A Review of a Complex Subjective Experience. Harv Rev Psychiatry. 2020 Sep/Oct;28(5):287-295. doi: 10.1097/HRP.0000000000000269. PMID 32773487. Format:
  81. ^ Ekselius, L. (2017). Personlighetssyndrom: kliniska riktlinjer för utredning och behandling, s. 126. Svenska Psykiatriska Föreningen. ISBN 978-91-7741-014-0.
  82. ^ [a b] Rose, A. Blythe; Stern, Theodore A. (2015-08-27). ”Narcissistic Patients: Understanding and Managing Feelings and Behaviors”. The Primary Care Companion for CNS Disorders 17 (4): sid. 10.4088/PCC.15f01823. doi:10.4088/PCC.15f01823. ISSN 2155-7772. PMID 26693038. PMC: 4664566. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4664566/. Läst 22 januari 2024. 
  83. ^ Pompili M, Ruberto A, Girardi P, Tatarelli R. (2003). ”Suicidality in DSM-IV cluster B personality disorders. An overview.”. Suicidality in DSM-IV cluster B personality disorders. An overview. Annali dell’Istituto Superiore di Sanità. 40(4): 475–483. 
  84. ^ Day NJS, Townsend ML, Grenyer BFS. Pathological narcissism: An analysis of interpersonal dysfunction within intimate relationships. Personality and Mental Health. 2022 Aug;16(3):204-216. DOI: 10.1002/pmh.1532. PMID 34783453; PMC 9541508.
  85. ^ Day NJS, Bourke ME, Townsend ML, Grenyer BFS. Pathological Narcissism: A Study of Burden on Partners and Family. J Pers Disord. 2020 Dec;34(6):799-813. doi: 10.1521/pedi_2019_33_413. Epub 2019 Feb 7. PMID 30730784.
  86. ^ Howard, Matt C. (2022-05). ”The good, the bad, and the neutral: Vaccine hesitancy mediates the relations of Psychological Capital, the Dark Triad, and the Big Five with vaccination willingness and behaviors”. Personality and Individual Differences 190: sid. 111523. doi:10.1016/j.paid.2022.111523. ISSN 0191-8869. http://dx.doi.org/10.1016/j.paid.2022.111523. Läst 22 januari 2024. 
  87. ^ [a b] Mayo Clinic Staff (18 november 2017). ”Narcissistic personality diorder - Diagnosis and treatment” (på engelska). www.mayoclinic.org. https://www.mayoclinic.org/diseases-conditions/narcissistic-personality-disorder/diagnosis-treatment/drc-20366690. Läst 28 juni 2018. 
  88. ^ ”Narcissistic personality disorder: MedlinePlus Medical Encyclopedia” (på engelska). medlineplus.gov. https://medlineplus.gov/ency/article/000934.htm. Läst 30 juni 2017. 
  89. ^ [a b] Ronningstam, Elsa (2017). ”Intersect between self-esteem and emotion regulation in narcissistic personality disorder - implications for alliance building and treatment” (på engelska). Borderline Personality Disorder and Emotion Dysregulation 4. doi:10.1186/s40479-017-0054-8. PMID 28191317. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5296946/. Läst 22 januari 2024. 
  90. ^ https://www.psykiatrisydvast.se/vard-hos-oss/oppenvard/personlighetsprogrammet/
  91. ^ Ronningstam, Elsa (2016). ”New Insights Into Narcissistic Personality Disorder”. Psychiatric Times 33 (2): sid. 11. Arkiverad från originalet den 17 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180817061541/http://www.psychiatrictimes.com/special-reports/new-insights-narcissistic-personality-disorder. Läst 12 januari 2019. 
  92. ^ Caligor, Eve; Levy, Kenneth N.; Yeomans, Frank E. (maj 2015). ”Narcissistic Personality Disorder: Diagnostic and Clinical Challenges.”. The American Journal of Psychiatry 172 (5): sid. 415–22. doi:10.1176/appi.ajp.2014.14060723. PMID 25930131. 
  93. ^ Mitra, Paroma (2023). Narcissistic Personality Disorder. StatPearls Publishing. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK556001/. Läst 19 november 2023 
  94. ^ Brummelman, Eddie; Thomaes, Sander; Nelemans, Stefanie A.; Orobio de Castro, Bram; Overbeek, Geertjan; Bushman, Brad J. (2015-03-24). ”Origins of narcissism in children”. Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America 112 (12): sid. 3659–3662. doi:10.1073/pnas.1420870112. ISSN 0027-8424. PMID 25775577. PMC: 4378434. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4378434/. Läst 22 januari 2024. 
  95. ^ Groopman LC, Cooper AM (2006). "Narcissistic Personality Disorder". Personality Disorders – Narcissistic Personality Disorder. Congers, New York: Armenian Medical Network.
  96. ^ Johansson, Thomas. "Narcissism, fragmentering och ontologisk trygghet." (1994): 29-48.
  97. ^ Kohut, H. (1977). The Restoration of the Self. New York: International Universities Press
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Narcissistisk_personlighetsstörning&oldid=56566220”
  NODES
Association 1
chat 1
COMMUNITY 1
INTERN 3