Nordlig fnittertrast[2] (Pterorhinus davidi) är en östasiatisk fågel i familjen fnittertrastar inom ordningen tättingar.[3]

Nordlig fnittertrast
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFnittertrastar
Leiothrichidae
SläktePterorhinus
men se text
ArtNordlig fnittertrast
P. davidi
Vetenskapligt namn
§ Pterorhinus davidi
Auktor(Swinhoe, 1868)
Synonymer
  • Garrulax davidi
  • Ianthocincla davidi

Utseende och läten

redigera

Nordlig fnittertrast är en medelstor (23–25 cm), enfärgat gråbrun fnittertast, med blekare undersida och ögonbrynsstreck. Den har en rätt kraftig och nedåtböjd gul näbb, svart haka, grå vingpanel och mestadels svartaktig stjärt. Sången består av en ljudlig serie korta toner, i engelsk litteratur beskriven som "wiau-wa-wikwikwikwoitwoitwoitwoit". Kontakt- och varningsläte är upprepade "wiau".[4]

Utbredning och systematik

redigera

Nordlig fnittertrast är som det svenska namnet avslöjar den mest nordligt förekommande av alla fnittertrastar. Den delas in i fyra underarter med följande utbredning:[5]

Underarten chinganica inkluderas ofta i davidi liksom experrecta i concolor.[3]

Släktestillhörighet

redigera

Nordlig fnittertrast placeras traditionellt i det stora fnittertrastsläktet Garrulax, men den taxonomiska auktoriteten Clements et al lyfte ut den och ett antal andra arter till släktet Ianthocincla efter DNA-studier.[6] Senare studier visar att Garrulax består av flera, äldre utvecklingslinjer,[7] även inom Ianthocincla. Författarna till studien rekommenderar därför att släktet delas upp ytterligare, på så sätt att nordlig fnittertrast med släktingar lyfts ut till det egna släktet Pterorhinus. Tongivande International Ornithological Congress har följt dessa rekommendationer, vilket även görs här.

Levnadssätt

redigera

Nordlig fnittertrast förekommer i buskmarker på 400 till 1600 meters höjd, ofta utmed vattendrag. Födan består av insekter, men även frukt och olika sorters frön, bland annat odlad hirs. Fågeln häckar mellan april och september och lägger flera kullar. Boet är en slarvigt byggd skål av torrt gräs, döda blad, småkvistar och rötter. Arten är stannfågel.[8]

 
Den nordliga fnittertrastens ägg.

Status och hot

redigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som relativt ovanlig.[9]

Fågeln är uppkallad efter franska munken och naturforskaren Armand David.[10]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2016 Garrulax davidi . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2021-3. Läst 11 december 2021.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30
  3. ^ [a b] Gill, F & D Donsker (Eds). 2019. IOC World Bird List (v 9.1). doi :  10.14344/IOC.ML.9.1.
  4. ^ Mark Brazil (2009) Birds of East Asia, Helm Field Guide, A&C Black Publishers, London, ISBN 978-0-7136-7040-0
  5. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11
  6. ^ Moyle, R.G., M.J. Andersen, C.H. Oliveros, F. Steinheimer, and S. Reddy (2012), Phylogeny and Biogeography of the Core Babblers (Aves: Timaliidae), Syst. Biol. 61, 631-651.
  7. ^ Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2019), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 130, 346-356.
  8. ^ Collar, N. & Robson, C. (2018). Plain Laughingthrush (Garrulax davidi). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/59623 19 december 2018).
  9. ^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2007. Handbook of the Birds of the World, vol. 12: Picathartes to Tits and Chickadees. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
  10. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

redigera
  NODES
INTERN 3
Note 2