Nycticeius humeralis[2][3][4][5][6] är en fladdermusart som först beskrevs av Rafinesque 1818. Nycticeius humeralis ingår i släktet Nycticeius och familjen läderlappar.[7][8] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[7] Wilson & Reeder (2005) skiljer mellan tre underarter.[4]

Nycticeius humeralis
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
InfraklassHögre däggdjur
Eutheria
OrdningFladdermöss
Chiroptera
FamiljLäderlappar
Vespertilionidae
SläkteNycticeius
ArtNycticeius humeralis
Vetenskapligt namn
§ Nycticeius humeralis
Auktor(Rafinesque, 1818)
Utbredning
Utbredningsområde
Hitta fler artiklar om djur med


Utseende

redigera

Denna fladdermus blir med svans 86 till 104 mm lång och väger 6 till 12 g. Honor är lite större än hannar. Nycticeius humeralis har en 33 till 40 mm lång svans, 34 till 38 mm långa underarmar, en vingspann på 260 till 280 mm, 8 till 10 mm långa bakfötter och 11 till 14 mm långa öron. Pälsen är på ovansidan brun till rödbrun och på undersidan ljusare med rosa skugga. Däremot har ansiktets nakna delar, öronen och flygmembranen en svart färg. Den broskiga fliken i örat (tragus) är kort och avrundad. I motsats till de flesta andra läderlappar som förekommer i Nordamerika har Nycticeius humeralis bara en framtand på varje sida av överkäken. Tandformeln är I 1/3 C 1/1 P 1/2 M 3/3, alltså 30 tänder.[9]

Utbredning och habitat

redigera

Arten förekommer i östra USA och i nordöstra Mexiko. Den lever i låglandet och i kulliga områden upp till 300 meter över havet. Habitatet utgörs främst av lövfällande skogar.[1]

Ekologi

redigera

Individerna vilar huvudsakligen i trädens håligheter eller under lösa barkskivor. I områden där skogen avverkades hittas de ofta sovande i byggnader. Mera sällan använder de grottor som viloplats. Nycticeius humeralis lämnar gömstället under skymningen och den flyger i början 12 till 23 meter över marken. Senare under natten jagar fladdermusen närmare vid marken. Den använder bland annat sin flygmembran för att fånga sina byten.[1]

Hanar och honor parar sig under sensommaren eller under hösten. Sedan lagrar honan hanens sädesvätska i sina könsorgan. Äggen befruktas under följande vår. Oftast föds en till tre ungar. De flesta individer lever två år och enstaka exemplar blev upp till fem år gamla.[1] Ungarna väger vid födelsen 1,6 till 1,8 g, är nakna och blinda. De öppnar sina ögon efter en dag och har efter nio dagar päls. Cirka tre veckor efter födelsen får ungarna flygförmåga och efter fyra till fem veckor slutar modern helt med digivning. Vid samma tidpunkt blir ungarna självständiga.[9]

Norra populationer vandrar före vintern till varmare trakter. Nycticeius humeralis håller ingen vinterdvala men den intar ibland ett stelt tillstånd (torpor) vid kalt väder. Arten jagar främst flygande insekter och deras larver. Flera av fladdermusens byten betraktas av människor som skadedjur på odlade växter.[9]

Vid sovplatsen jagas fladdermusen av tamkatter, tvättbjörnar och ormar.[9]

Källor

redigera
  1. ^ [a b c d e] 2008 Nycticeius humeralis Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
  2. ^ (1996) , database, NODC Taxonomic Code
  3. ^ Banks, R. C., R. W. McDiarmid, A. L. Gardner, and W. C. Starnes (2003) , Checklist of Vertebrates of the United States, the U.S. Territories, and Canada
  4. ^ [a b] Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., Nycticeius humeralis
  5. ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
  6. ^ Banks, R. C., R. W. McDiarmid, and A. L. Gardner (1987) Checklist of Vertebrates of the United States, the U.S. Territories, and Canada, Resource Publication, no. 166
  7. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (20 december 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/nycticeius+humeralis/match/1. Läst 24 september 2012. 
  8. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  9. ^ [a b c d] Naughton, Donna (2012). Nycticeius humeralis. The Natural History of Canadian Mammals. University of Toronto Press. sid. 351-352. ISBN 978-1-4426-4483-0 

Externa länkar

redigera
  NODES
INTERN 1