Skedstorkar
Skedstorkar (Platalea) är ett släkte i familjen ibisar inom ordningen pelikanfåglar med vid utbredning på alla kontinenter utom Antarktis.
Skedstorkar | |
Kungsskedstork (Platalea regia) | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Fåglar Aves |
Ordning | Pelikanfåglar Pelecaniformes |
Familj | Ibisar Threskiornithidae |
Släkte | Skedstorkar Platalea |
Vetenskapligt namn | |
§ Platalea | |
Auktor | Linné, 1758 |
Arter | |
Se text. |
Kännetecken
redigeraSkedstorkarna är en grupp med stora, långbenta, vadande fåglar. De har alla en stor, platt, skedformad näbb och födosöker genom att vada i grunt vatten och svepa med den delvis öppna näbben från sida till sida. När något litet vattendjur rör vid insidan av näbben - en insekt, ett kräftdjur eller en småfisk - så slår näbben igen. De föredrar färskvatten men återfinns även i saltvatten.
De lever monogamt, men förmodligen bara en häckningssäsong åt gången. Flertalet häckar i träd eller inne i vassbäddar. Hanen samlar bomaterial som består av pinnar och vass medan honan bygger boet vilket är en stor plattformsliknande konstruktion.
Systematik
redigeraTidigare placerades skedstorkarna i en egen underfamilj (Plataleinae) med övriga ibisar i Threskiornithinae. DNA-studier visar dock att släktet står närmare asiatiska och afrikanska ibisar än amerikanska ibisar. Rosenskedstorken placerades tidigare i det egna släktet Ajaia men inkluderas numera i Platalea.[1] Släktet omfattar därmed sex arter:
- Skedstork (Platalea leucordia)
- Koreaskedstork (Platalea minor)
- Afrikansk skedstork (Platalea alba)
- Kungsskedstork (Platalea regia)
- Gulnäbbad skedstork (Platalea flavipes)
- Rosenskedstork (Platalea ajaja)
Äldre svenska trivialnamn för släktet Platalea var skedgäss eller slevgäss.[2]
Referenser
redigera- Delar av artikeln baseras på översatt material från engelskspråkiga Wikipedias artikel Spoonbill, läst 2009-11-09
Noter
redigera- ^ Jirle, E., Svensson, L., Fromholtz, J., Tyrberg, T. (2010). ”Förändringar i listan över Holarktis fåglar: Rapport nr 3 från sof:s taxonomikommitté”. Vår fågelvärld 69 (6): sid. 40-48. ISSN 0042-2649.
- ^ Bäckman, J. (1871) Folkskolans Naturlära, 3:e upplagan, Zacharias Hæggströms Förlag, Stockholm, vol.1, sid:170