Slaget vid Badr
Slaget vid Badr utkämpades 17 mars 624 (17 ramadan år 2 A.H.) i Hijaz på Arabiska halvön. Slaget var en viktig händelse i islams tidigare historia och har än idag en speciell betydelse för muslimer världen över då segern anses ha varit mirakulös, och utgjorde en vändpunkt i Muhammeds konflikt med Qureish i Mecka. I slaget stod monoteismens styrkor under Muhammed mot den meckanska polyteismens.
| Slaget vid Badr | |||||
|---|---|---|---|---|---|
 Karta föreställande de färder som tillryggalades i samband med Slaget vid Badr | |||||
| |||||
| Stridande | |||||
| Muslimer under Muhammed | Den meckanska polyteismens styrkor | ||||
| Befälhavare och ledare | |||||
| Muhammed | |||||
Bakgrund
redigeraDå samfundet i Medina började ta form som religiös-politisk stat riktade dess ledare Muhammed sin uppmärksamhet mot Arabiens religiösa, politiska, ekonomiska och intellektuella centrum, Mecka. I nya uppenbarelser hade Muhammed fått Mecka utpekat som mål för böneriktningen (qibla) och den muslimska vallfärden (hajj). Mot Muhammeds muslimer stod Meckas mäktiga stammar som brännmärkt muslimerna som förrädare och separatister. Muhammed började nu göra räder (razzior) mot karavaner på väg till Mecka för att störa den meckanska ekonomin. Flera strider utkämpades mellan Mecka och det muhammedledda medinasamfundet.
Skildring i Koranen och slaget som muslimsk symbol
redigeraI Koranen, sura 8:42ff, 3:123, berättas om hur Gud skickade en osynlig armé av änglar för att säkra Muhammeds seger mot förtryck och vantro.
Koranens vittnande om Guds ingripande gjorde slaget vid Badr till en helig symbol som har kommit att användas under den islamiska historien.
Se även
redigeraKällor
redigera- Fasching, Darrell J.; Lewis Todd (2006). World Religions Today. New York: Oxford University Press
- Esposito, John.L (2001). Islam. Lund
- Hjärpe, Jan (2004). 99 frågor om islam. Stockholm: Leopold Förlag