Smalnäsor
Smalnäsor (Catarrhini) är en parvordning som tillhör underordningen Haplorrhini som tillhör ordningen primater. Smalnäsor skildes troligtvis från parvordningen brednäsor på grund av kontinentaldriften. Båda tillhör infraordningen Anthropoidea.
Smalnäsor | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Däggdjur Mammalia |
Ordning | Primater Primates |
Underordning | Haplorrhini |
Infraordning | Anthropoidea |
Parvordning | Smalnäsor |
Vetenskapligt namn | |
§ Catarrhini | |
Auktor | É. Geoffroy, 1812 |
Hitta fler artiklar om djur med |
Kännetecken
redigeraSom namnet antyder har smalnäsor en smal nässkiljevägg och två parallella näsborrar som är riktade fram- och neråt.[1] Dessutom är hörselgången hos alla arter bygd av benvävnad och det finns bara två premolara tänder. De flesta arterna har i motsats till brednäsor en motsättlig tumme. Svansens längd varierar mellan arterna men den fungerar aldrig som gripsvans.
Tandformeln är I 2/2 C 1/1 P 2/2 M 3/3, alltså 32 tänder. Vid tårna förekommer jämförelsevis tunna naglar.[1]
Smalnäsor är mellanstora till stora primater och vanligen större än brednäsor. De minsta arterna finns i släktet dvärgmarkattor med en vikt mellan 0,8 och 1,3 kilogram.
Utbredning och habitat
redigeraSmalnäsor lever i Afrika, Asien och Europa men inte i Amerika, Australien eller Antarktis, med undantag för människan, som numera förekommer över hela jordklotet. I Asien förekommer de huvudsakligen i kontinentens södra och sydöstra delar. Utbredningsområdet sträcker sig norrut till Japan och söderut till Timor. I Europa är berberapan den enda vilt levande arten (förutom människan), men det antas att populationen (vid Gibraltar) infördes av människan.
De flesta arter lever i skogen men smalnäsor är angående habitatet mera variabla än brednäsor. Det förekommer till exempel arter som vistas främst på marken (gelada) och andra arter som lever företrädesvis i savannen.
Levnadssätt
redigeraAlla arter i parvordningen är aktiva på dagen.[1] Ofta förekommer ett komplext socialt beteende men individer som lever i par eller i flockar. Smalnäsor är vanligen växtätare men en del arter är allätare.
Systematik
redigeraI systematiken är smalnäsor systergruppen till brednäsor. De sistnämnda förekommer bara i Amerika. Tillsammans bildar de ett taxon med det vetenskapliga namnet Anthropoidea eller Simiiformes.
Idag existerar två överfamiljer:[1]
- i överfamiljen Cercopithecoidea som består bara av familjen markattartade apor (Cercopitheciaea) har alla arter en svans. I familjen ingår de flesta arter som lever i Gamla världen, däribland markattor, makaker och babianer.
- arter i överfamiljen människoartade (Hominoidea) saknar svans. Bredvid några utdöda djurgrupper ingår gibboner och människoapor i denna överfamilj.
- andra utdöda primater som inte räknas till en av dem nämnda överfamiljer tillhör också delordningen smalnäsor, exempelvis Oreopithecus bambolii.
Referenser
redigera- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 1 december 2009.
- Thomas Geissmann: Vergleichende Primatologie. Springer-Verlag 2003, ISBN 3-540-43645-6
Noter
redigera- ^ [a b c d] Noel Rowe, red (1996). ”Catarrhini” (på engelska). The Pictorial Guide to the Living Primates. Pogonias Press. sid. 119. ISBN 0-9648825-1-5
Externa länkar
redigera- Wikimedia Commons har media som rör Smalnäsor.