Sunne kommun
Sunne kommun är en kommun i Värmlands län. Kommunens centralort är Sunne.
Sunne kommun Kommun | |
Sunne kommunhus | |
Slogan | Sagolika Sunne. |
---|---|
Sunne kommunvapen | |
Land | Sverige |
Landskap | Värmland |
Län | Värmlands län |
Centralort | Sunne |
Inrättad | 1 januari 1971 |
Befolkning, areal | |
Folkmängd | 13 383 ()[1] |
Areal | 1 448,25 kvadratkilometer ()[2] |
- därav land | 1 287,98 kvadratkilometer[2] |
- därav vatten | 160,27 kvadratkilometer[2] |
Bef.täthet | 10,39 inv./km² (land) |
Läge | |
Kommunen i länet. | |
Koordinater | 59°50′00″N 13°08′00″Ö / 59.833333333333°N 13.133333333333°Ö |
Utsträckning | SCB:s kartsök |
Domkretstillhörighet | |
Domkrets | Värmlands domkrets (–) Sunne domsaga (–) |
Om förvaltningen | |
Org.nummer | 212000-1843[3] |
Anställda | 1 625 ()[4] |
Webbplats | Officiell webbplats |
Koder och länkar | |
Kommunkod | 1766 |
GeoNames | 2670703 |
Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
Redigera Wikidata |
Landskapet präglas av skarpa kontraster mellan milsvida bergplatåer klädda med barrskog och dalgångar som är öppna och uppodlade. Skogsnäringen, med företag som pappersbruket Rottneros Bruk, har under många år dominerat det lokala näringslivet. Pappersbruket är fortfarande av vikt men med tiden har näringslivet blivit mer diversifierat.
Sedan kommunen bildades 1971 och fram till 2020 har folkmängden legat stabilt mellan Centerpartiet har under lång tid dominerat kommunpolitiken. Efter valet 2022 styr dock en koalition bestående av Moderaterna, Liberalerna och Hela Sunne.
13 112 och 14 044 invånare.Administrativ historik
redigeraKommunens område motsvarar socknarna: Gräsmark, Lysvik, Sunne, Västra Ämtervik och Östra Ämtervik. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
Sunne municipalsamhälle inrättades i Sunne landskommun 16 december 1904 och upplöstes vid utgången av 1919 när Sunne köping bildades som en utbrytning ur landskommunen. Köpingskommunen införlivade 1936 områdena Skäggeberg och Åmberg och 1940 områdena Leran och Sundsberg, alla från landskommunen.
Vid kommunreformen 1952 bildades "storkommunen" Stora Sunne (av de tidigare landskommunerna Sunne, Västra Ämtervik och Östra Ämtervik) medan Gräsmarks landskommun och Lysviks landskommun samt Sunne köping förblev oförändrade. 1963 uppgick dock Stora Sunne landskommun i Sunne köping.
Sunne kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Sunne köping och Gräsmarks och Lysviks landskommuner. [5]
Kommunen ingick från bildandet till 2005 i Sunne tingsrätts domsaga och från 2005 ingår kommunen i Värmlands tingsrätts domsaga.[6]
Geografi
redigeraSunne kommun gränsar till kommunerna Arvika, Forshaga, Hagfors, Kil, Munkfors och Torsby.
Topografi och hydrografi
redigeraTopografi i kommunen präglas av skarpa kontraster mellan milsvida bergplatåer klädda med barrskog och dalgångar med som är öppna och uppodlade. Berggrunden består primärt av röda gnejser och är nästintill helt täckt av morän. I kommunen finns Frykensjöarna som ligger i den nord–sydliga sprickdalen Fryksdalen. Dalen vidgas vid förgreningen mot Rottnens dalgång i väster till en bördig lerslätt. Lerslätten fortsätter mot nordöst kring Björkälven, som ligger I en parallella sidodal. I dalstråken finns inslag av ädellövskog, björkdungar och örtrika ängsmarker, de finns också som isolerade öar i skogsbygden.[7]
Bland berg i kommunen hittas exempelvis Blåbärskullen och Tossebergsklätten (Gurlita klätt) och bland vattendrag exempelvis Björka älv, Granån och Kymsälven.
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[8]
Sunne kommun | Hela riket |
---|---|
|
Administrativ indelning
redigeraFram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i fem församlingar – Gräsmarks, Lysviks, Sunne, Västra Ämterviks och Östra Ämterviks.
Från 2016 indelas kommunen istället i fem distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna:[9] Gräsmark, Lysvik, Sunne, Västra Ämtervik och Östra Ämtervik. Antalet församlingar i kommunen förändrades inte mellan 1999 (sista året med statskyrkan) och 2015.
Naturskydd
redigeraÅr 2022 fanns fyra naturreservat i Sunne kommun – Gettjärnsklätten, Kalvhöjden, Sånebyklätten och Tiskaretjärn.[10]
Gettjärnsklätten bildades 1976 och är skyddat som naturreservat på grund av "områdets rika fauna och flora". Kalvhöjden utgörs av ängsmark och syftet med reservatet, som bildades 1972, är att "bevara och vårda ett ålderdomligt odlingslandskap i finnbygden, samt att i största möjliga utsträckning göra detta med traditionella metoder och redskap". År 1989 bildades reservatet Sånebyklätten. Syftet var "att skydda och bevara det geologiskt intressanta området". Tiskaretjärn, liksom Gettjärnsklätten och Kalvhöjden, bildades på 1970-talet, närmare bestämt 1978. Syftet var att "bevara och vårda ett ålderdomligt odlingslandskap i finnbygden, samt att i största möjliga utsträckning göra detta med traditionella metoder och redskap".[11]
Tätorter
redigeraÅr 2020 bodde 48,8 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var lägre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent.[12] Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det fem tätorter i Sunne kommun:[13]
Tätort | Befolkning |
---|---|
Sunne | 5 113 |
Rottneros | 400 |
Västra Ämtervik | 375 |
Lysvik | 331 |
Uddheden | 286 |
Centralorten är i fet stil.
Postadress
redigeraI kommunen finns sex postorter, som motsvarar orterna med omnejd. De mindre samhällena tilldelas alltså till någon av nedanstående orter. Postnumren är 686 XX. Postnumren 686 01 till 93 tillhör Sunne, 686 94 Rottneros, 686 95 Västra Ämtervik, 686 96 Östra Ämtervik, 686 97 Lysvik och 686 98 Gräsmark.[14]
Styre och politik
redigeraStyre
redigeraCenterpartiet har under lång tid dominerat kommunpolitiken. Sunne kommun styrdes fram till 2022 av Centerpartiet under cirka 50 år, undantaget några år efter valet 2014.[15]
Från 2014 till 2016 styrdes kommunen av en koalition bestående av Socialdemokraterna, Hela Sunne, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Konstellationen delades dock under 2016[16] och den 1 september tog en borgerlig koalition över bestående av Centerpartiet, Moderaterna och Liberalerna med Gunilla Ingemyr som nytt kommunalråd.
År 2018 fick denna nya koalition inte igenom sin budget i kommunfullmäktige, vilket ledde till att Socialdemokraternas budget istället gick igenom. Detta eftersom Socialdemokraterna ensamma hade fler röster än Liberalerna och Centerpartiet tillsammans, medan övriga partier lagt ned sina röster.[17] Förhandlingar efter valet 2018 ledde till att Centerpartiet och Socialdemokraterna bildade nytt majoritetsstyre i kommunen.[16] Centerpartiet blev återigen största partiet och Kristdemokraterna tog plats i kommunfullmäktige.
Valet 2022 ledde till maktskifte och koalitionen Sunnesamverkan, bestående av Moderaterna, Liberalerna och Hela Sunne tog över makten i ett minoritetsstyre. Partierna uppgav att "fokus under mandatperioden kommer att ligga på vård, skola och omsorg".[15]
Kommunfullmäktige
redigeraPresidium
redigeraPresidium 2022–2026 | ||
---|---|---|
Ordförande | M | Fredrik Andersson |
Förste vice ordförande | L | Barbro Dolling |
Andre vice ordförande | S | Kari Gjulem |
Mandatfördelning 1970–2022
redigeraValår | V | S | MP | HS | SD | NYD | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
1970 | 16 | 15 | 5 | 5 |
| 41 | 88,3 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1973 | 15 | 17 | 4 | 5 |
| 41 | 91,9 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1976 | 14 | 17 | 4 | 6 |
| 41 | 91,6 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1979 | 14 | 16 | 4 | 7 |
| 41 | 91,1 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1982 | 1 | 15 | 15 | 3 | 7 |
| 41 | 90,9 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1985 | 1 | 15 | 1 | 13 | 4 | 7 |
| 41 | 88,2 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1988 | 15 | 2 | 14 | 4 | 6 |
| 41 | 83,9 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1991 | 13 | 2 | 1 | 11 | 2 | 2 | 10 |
| 41 | 84,3 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1994 | 1 | 15 | 3 | 11 | 2 | 1 | 8 |
| 41 | 83,7 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1998 | 3 | 14 | 2 | 10 | 2 | 3 | 7 |
| 41 | 79,10 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2002 | 2 | 12 | 2 | 1 | 13 | 4 | 2 | 5 |
| 41 | 78,40 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2006 | 1 | 12 | 1 | 2 | 15 | 2 | 1 | 7 |
| 41 | 79,95 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2010 | 2 | 12 | 2 | 2 | 14 | 2 | 7 |
| 41 | 81,43 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2014 | 1 | 12 | 2 | 5 | 4 | 9 | 2 | 6 |
| 41 | 84,50 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2018 | 1 | 10 | 1 | 4 | 5 | 11 | 3 | 1 | 5 |
| 41 | 85,39 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2022 | 1 | 9 | 1 | 3 | 6 | 7 | 3 | 2 | 9 |
| 41 | 83,54 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
För valresultat äldre än 1970, se respektive landskommun; Sunne köping, Lysviks landskommun eller Gräsmarks landskommun.
Nämnder
redigeraLista över kommunstyrelsens ordförande
redigeraKommunstyrelsens ordförande är även kommunalråd.
Namn | Från | Till | Politisk tillhörighet | |
---|---|---|---|---|
Arne Hult | 1985 | Centerpartiet | ||
Karl-Johan Adolfsson | 1995 | 2006-12-31 | Centerpartiet | |
Ola Persson | 2007-01-01 | 2014-12-31 | Centerpartiet | |
Tobias Eriksson | 2015-01-01 | 2016 september | Socialdemokraterna | |
Gunilla Ingemyr | 2016 september | 2020 augusti | Centerpartiet | |
Kristina Lundberg | 2020 september | 2022-12-31 | Centerpartiet | |
Henrik Frykberger | 2023-01-01 | Moderaterna |
Övriga nämnder
redigeraNämnd | Ordförande | Vice ordförande | ||
---|---|---|---|---|
Miljö- och bygglovsnämnden | M | Per Börestam | S | Lars-Olov Eriksson |
Valnämnden | L | Barbro Dolling | C | Morgan Setherberg |
Överförmyndarnämnden | L | Eva Michel-Edgren | S | Kari Gjulem |
Krisledningsnämnden | M | Henrik Frykberger | S | Linda Johansson |
Internationella relationer
redigeraKommunen är med i den gränsöverskridande svensk-norska samarbetsregionen ARKO och tillhör samma lokala arbetsmarknadsregion som Torsby kommun. Vidare har kommunen två vänorter: Elverum, Innlandet fylke, Norge och Siilinjärvi, Norra Savolax, Finland.
Ekonomi och infrastruktur
redigeraNäringsliv
redigeraSkogsnäringen, med företag som pappersbruket Rottneros Bruk, har under många år dominerat det lokala näringslivet. Pappersbruket är fortfarande av vikt men med tiden har näringslivet blivit mer diversifierat. Bland viktiga företag i början av 2020-talet kan nämnas Anva Polytech AB, som tillverkar gummiprodukter, och Tetra Pak Packaging Material AB som gör förpackningar. Största aarbetsgivare var dock kommunen själv.[7]
Turism
redigeraTurismen hade fram till början av 2020-talet vuxit och blivit allt viktigare, med besöksmål som minnesgården Mårbacka[7] över Selma Lagerlöf, skulptur- och blomsterparken Rottneros park, skidanläggningen Ski Sunne, samt bad- och campinganläggningen Kolsnäsudden med festivalen Fryksdalsdansen.
Infrastruktur
redigeraTransporter
redigeraDalgångarnas nord-sydliga inriktning har präglat kommunikationerna genom området, från 1800-talets ångbåtstrafik på Frykensjöarna, via järnvägen Fryksdalsbanan till Europaväg 45.
Befolkning
redigeraDemografi
redigeraBefolkningsutveckling
redigeraKommunen har 13 383 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 173:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Befolkningsutvecklingen i Sunne kommun 1810–2020[18][19] | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | |||
1810 | 13 626 | |||
1820 | 15 446 | |||
1830 | 17 617 | |||
1840 | 20 070 | |||
1850 | 22 716 | |||
1860 | 25 322 | |||
1870 | 26 550 | |||
1880 | 26 824 | |||
1890 | 23 946 | |||
1900 | 22 481 | |||
1910 | 21 088 | |||
1920 | 21 659 | |||
1930 | 20 630 | |||
1940 | 19 423 | |||
1950 | 18 201 | |||
1960 | 16 598 | |||
1970 | 14 044 | |||
1975 | 13 618 | |||
1980 | 13 344 | |||
1985 | 13 112 | |||
1990 | 13 564 | |||
1995 | 13 971 | |||
2000 | 13 619 | |||
2005 | 13 586 | |||
2010 | 13 255 | |||
2015 | 13 208 | |||
2020 | 13 335 | |||
Anm: All statistik baserar sig på dagens kommungräns. |
Kultur
redigeraKulturellt räknas kommunen till Fryksdalen, centralt belägen i landskapet Värmland, samt förr i tiden i Fryksdals härad.
Kulturarv
redigeraI Sunne finns ett flertal bevarade hembygdsgårdar samt ungefär 15 bygdegårdar.[20]
Sunne hembygdsgård ligger i utkanten av ortens centrum, i stadsdelen Åmberg. Här finns museer och andra byggnader som en lanthandel, en smedja och ett skolhus. På platsen finns även Sunne gamla tingsgård och en skrädderiverkstad. Här finns även ett vandrarhem med plats för ungefär 65 personer.
Askersbygården är den största av byggnaderna. Den uppfördes från början i Askersby men hotades av förfall. Tack vare stora donationer flyttades den och byggdes upp 1956 och invigdes 1957, den finns tillgänglig för uthyrning.[21]
Gräsmarks hembygdsgård ligger nära sjön Rottnen och har ett tiotal hitflyttade byggnader. Här finns mycket kultur från de finska invandrarna som bott på platsen.[22] Här finns även en dansbana och sommartid hålls det arrangemang på platsen, speciellt under juli då det är aktiviteter varje helg.[23]
Lysviks hembygdsgård och Berga gård ligger på en höjd på östra sidan av sjön Fryken. Här finns Lysviks socken första skolhus som i början av 1980-talet flyttades till Berga gård. Här finns nu ett bygdemuseum, en lanthandel. På Berga gård finns vandrarhem med 51 platser som även går att hyra för arrangemang och konferenser.[24]
Fram till 1950-talet drevs brunn på Ås Brunn, Östra Emterviks hembygdsgård som Selma Lagerlöfs far Erik Gustaf Lagerlöf var med och startade 1855 ca 3 kilometer söder om Mårbacka. Huvuddelen av hembygdsgården består av en parstuga från 1700-talet. Här finns även en friluftsscen och en smedja samt Brunnsrestaurangen som sommartid används till festaktiviteter. Brunnsrestaurangen drev bland annat verksamhet med gyttjebad, massage och bastubad fram till 1940 då den blev militärförläggning.
På platsen ligger även ett bankmuseum från Östra Emterviks Sparbank grundad 1889 och verksam fram till 1996. Efter nedläggningen fick hembygdsföreningen ta över alla inventarier från banken som till mångt och mycket sett likadan ut sedan den öppnade.
I augusti varje år spelas det teater ur Selma Lagerlövs böcker i samband med Lagerlöfsfesten som firas på platsen.[25]
I Västra Ämtervik ligger Västra Ämterviks hembygdsgård med sju byggnader. Den största är Mangårdsbyggnaden från sent 1700-tal som flyttades till platsen i början av 1950-talet från en gård i Kisterud. Här finns även ett soldattorp från Ransbysätern som idag inhyser försäljning av lokala hantverk under sommartid. Bland byggnaderna finns även en bod från Brunskog, byggd på stolpar.[26]
Kommunvapen
redigeraBlasonering: I blått fält en genomgående bro av silver i ett spann, åtföljda ovanför av två korslagda båtshakar överlagda med en stolpvis ställd yxa och undertill av en framifrån sedd båt, allt av silver.
Gamla Sunne landskommun fick detta vapen fastställt av Kungl Maj:t 1944. Från 1952 fördes det vidare av Stora Sunne landskommun tills denna kommun lades samman med Sunne köping 1963, då det övertogs av denna. 1974 registrerades det i PRV för nuvarande Sunne kommun.
Se även
redigeraKällor
redigera- ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Sunne tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ [a b c] ”Sunne - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sunne. Läst 6 januari 2023.
- ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
- ^
- SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/varmland/besoksmal/naturreservat.html. Läst 6 januari 2023.
- ^ kommun, Sunne. ”Fyra naturreservat”. Sunne kommun. https://sunne.se/sv/uppleva/Friluftsliv2/Vandringsleder-naturupplevelser/Fyra-Naturreservat/. Läst 6 januari 2023.
- ^ ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=1766&id2=null. Läst 6 januari 2023.
- ^ ”Experience”. experience.arcgis.com. https://experience.arcgis.com/experience/ce98bb3bf51e4ea48c20e9115feda986/. Läst 24 augusti 2022.
- ^ ”Postnummersök”. Postnord. https://www.postnord.se/vara-verktyg/sok-postnummer-och-adress.
- ^ [a b] ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=2482&id2=null. Läst 24 augusti 2022.
- ^ [a b] Rotevatn, Rino (15 oktober 2018). ”Nytt styre i Sunne”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/val2018/nytt-styre-i-sunne. Läst 6 januari 2023.
- ^ Karin Mannberg. ”Oppositionens budget vann i Sunne”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/varmland/oppositionens-budget-vann-i-sunne. Läst 19 juni 2018.
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och tid”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1968&stopptid=2008&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.
- ^ ”Folkmängdsdatabasen, Umeå universitet”. Arkiverad från originalet den 21 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150321213844/http://www.ddb.umu.se/databaser/folkmangdsdatabas/. Läst 12 mars 2011.
- ^ ”Hembygdsgårdar och bygdegårdar”. Sunne kommun. Arkiverad från originalet den 23 juli 2012. https://web.archive.org/web/20120723041544/http://www.sunne.se/sv/turism-och-upplevelser/Besoksmal-och-upplevelser/Konst-och-kulturbesok/Hembygdsgardar/. Läst 7 december 2012.
- ^ Sunne hembygdsförening - ""Byggnaderna på Sunne hembygdsgård" Arkiverad 19 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Gräsmarks Hembygdsförening - "Hembygdsgårdens byggnader" Arkiverad 21 augusti 2008 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Gräsmarks Hembygdsförening - "Välkommen till Gräsmarks Hembygdsgård"
- ^ Berga Gård - Lysvik Arkiverad 13 augusti 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Östra Emterviks hembygdsförening
- ^ Västra Ämterviks hembygdsgård - Byggnader Arkiverad 14 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
Externa länkar
redigera- Wikimedia Commons har media som rör Sunne kommun.
- Sunne kommun