Världsmästerskapet i fotboll för damer

internationell fotbollsturnering för damlandslag

Världsmästerskapet i fotboll för damer (engelska: FIFA Women's World Cup[1]) är en mästerskapstävling i fotboll för damlandslag. Det spelas vart fjärde år sedan 1991, ett år efter föregående herr-VM. Det mest framgångsrika landslaget är USA som vunnit fyra titlar, och därutöver nått ytterligare en final. Utöver USA har även Tyskland (två titlar), Norge, Japan och Spanien (en titel vardera) vunnit VM.

Världsmästerskapet i fotboll för damer
Sport(er)fotboll
Platshela världen
Tidpunktvanligtvis junijuli
År1991
Geografisk omfattninghela världen
ArrangörFifa
Regerande mästare Spanien (2023)
Flest titlar USA (4)

Dam-VM i fotboll räknas som den viktigaste internationella damtävlingen i fotboll och avgörs mellan kvalificerade landslag i fotboll som hämtas från Fifas medlemsländer. Det första officiella turneringsarrangemanget ägde rum 61 år efter den första upplagan av herrarnas motsvarighet – Världsmästerskapet i fotboll 1930.

Historik

redigera

Den första officiella VM-turneringen, sanktionerad av Fifa, spelades 1991. Detta var över två decennier sedan de två första inofficiella VM-turneringarna, vilka avgjordes i Italien 1970[2] respektive Mexiko 1971.[3][4][5]

Turneringen initierades av den dåvarande FIFA-presidenten João Havelange.[6] Den första turneringen avgjordes i Kina, i en turnering där 12 landslag deltog. 1995 års turnering avgjordes i Sverige, återigen med 12 deltagande lag.[7]

1999 års turnering utspelades i USA, där hemmanationen tog hem turneringen efter en finalseger över Kina. Finalen i Rose Bowl noterade en publiksiffra på 90 185, noterat som världsrekord för ett idrottsevenemang för kvinnor[8] men betydligt mindre än de cirka 110 000 åskådare som närvarade på Aztekastadion vid finalen på det inofficiella VM 1971.[9]

USA arrangerade även 2003 års arrangemang, där Tyskland vann finalen mot Sverige efter förlängning. I 2007 års turnering, arrangerat i Kina, försvarade Tyskland sitt guld.[10]

2011 års arrangemang ägde rum i Tyskland, och där vann Japan finalen efter en straffläggning mot USA.[10] 2015 års arrangemang avgjordes i Kanada, och där inkluderade gruppspelet för första gången 24 lag.[11]

Till världsmästerskapet 2023 i Australien och Nya Zeeland utökades turneringen till 32 lag.[12]

Från den officiella starten har mästerskapet arrangerats vart fjärde år.[13] Det nuvarande turneringsformatet inkluderar ett kval, ett gruppspel och ett utslagsspel. Kvalet är fördelat regionsvis över Fifas medlemsorganisationers upptagningområden runt världen. Turneringen äger rum i ett land eller flera länder över tre veckors tid.

Resultat

redigera

Medaljörer

redigera
År Värdnation
Final Match om tredjepris
Vinnare    Resultat   Tvåa Trea    Resultat Fyra
1991   Kina USA   2–1   Norge Sverige   4–0   Tyskland
1995   Sverige Norge   2–0   Tyskland USA   2–0   Kina
1999   USA USA   0–0 (5–4 str.)   Kina Brasilien   0–0 (5–4 str.)   Norge
2003   USA Tyskland   2–1 (e.f.)   Sverige USA   3–1   Kanada
2007   Kina Tyskland   2–0   Brasilien USA   4–1   Norge
2011   Tyskland Japan   2–2 (3–1 str.)   USA Sverige   2–1   Frankrike
2015   Kanada USA   5–2   Japan England   1–0 (e.f.)   Tyskland
2019   Frankrike USA   2–0   Nederländerna Sverige   2–1   England
2023   Australien
  Nya Zeeland
Spanien   1–0   England Sverige   2–0   Australien

Maratontabell

redigera
Pos Lag SM V O F GM IM MS P
1   USA 50 40 6 4 138 38 +100 126
2   Tyskland 44 30 5 9 121 39 +82 95
3   Norge 40 24 4 12 93 52 +41 76
4   Sverige 40 23 5 12 71 48 +23 74
5   Brasilien 34 20 4 10 66 40 +26 64
6   Kina 33 16 7 10 53 32 +21 55
7   England 26 15 4 7 43 30 +13 49
8   Japan 33 14 4 15 39 59 −20 46
9   Frankrike 19 10 3 6 32 20 +12 33
10   Kanada 27 8 5 14 34 52 −18 29
11   Australien 26 7 6 13 38 50 −12 27
12   Nederländerna 11 7 1 3 14 9 +5 22
13   Italien 12 6 1 5 20 12 +8 19
14   Nigeria 26 4 3 19 20 63 −43 15
15   Ryssland 8 4 0 4 16 14 +2 12
16   Nordkorea 13 3 2 8 12 20 −8 11
17   Danmark 14 3 1 10 19 26 −7 10
18   Kamerun 8 3 0 5 12 12 0 9
19   Spanien 7 1 2 4 6 8 −2 5
20   Colombia 7 1 2 4 4 9 −5 5
21   Sydkorea 10 1 1 8 6 27 −21 4
22   Ghana 9 1 1 7 6 30 −24 4
23   Schweiz 4 1 0 3 11 5 +6 3
24   Chile 3 1 0 2 2 5 −3 3
25   Kinesiska Taipei 4 1 0 3 2 15 −13 3
26   Mexiko 9 0 3 6 6 30 −24 3
27   Nya Zeeland 15 0 3 12 8 34 −26 3
28   Thailand 6 1 0 5 4 30 −26 3
29   Costa Rica 3 0 2 1 3 4 −1 2
30   Argentina 9 0 2 7 5 37 −32 2
31   Skottland 3 0 1 2 5 7 −2 1
32   Ekvatorialguinea 3 0 0 3 2 7 −5 0
33   Sydafrika 3 0 0 3 1 8 −7 0
34   Jamaica 3 0 0 3 1 12 −11 0
35   Elfenbenskusten 3 0 0 3 3 16 −13 0
36   Ecuador 3 0 0 3 1 17 −16 0

Medaljliga

redigera
Nation Guld Silver Brons Totalt
1   USA 4 1 3 8
2   Tyskland 2 1 0 3
3   Norge 1 1 0 2
  Japan 1 1 0 2
5   Spanien 1 0 0 1
6   Sverige 0 1 4 5
7   England 0 1 1 2
  Brasilien 0 1 1 2
9   Kina 0 1 0 1
  Nederländerna 0 1 0 1

Skyttedrottningar

redigera
År Spelare Nation Antal mål
1991 Michelle Akers   USA 10
1995 Ann-Kristin Aarønes   Norge 6
1999 Sissi
Sun Wen
  Brasilien
  Kina
7
2003 Birgit Prinz   Tyskland 7
2007 Marta   Brasilien 7
2011 Homare Sawa   Japan 5
2015 Célia Šašić[14]
Carli Lloyd
  Tyskland
  USA
6
2019 Alex Morgan
Megan Rapinoe
Ellen White
  USA
  USA
  England
6
2023 Hinata Miyazawa   Japan 5

Turneringarnas bästa spelare

redigera
År Spelare Nation
1991 Carin Jennings   USA
1995 Hege Riise   Norge
1999 Sun Wen   Kina
2003 Birgit Prinz   Tyskland
2007 Marta   Brasilien
2011 Homare Sawa[15]   Japan
2015 Carli Lloyd   USA
2019 Megan Rapinoe   USA
2023 Aitana Bonmatí   Spanien

Se även

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ Dam-VM-portalen på Uefa.com. Arkiverad 4 juni 2015 hämtat från the Wayback Machine. Läst 10 juli 2013.
  2. ^ ”The Beleaguered History of the Women’s World Cup” (på engelska). Sport in American History. 2 juli 2015. https://ussporthistory.com/2015/07/02/the-beleaguered-history-of-the-womens-world-cup/. Läst 6 januari 2025. 
  3. ^ ”Estadio Azteca: Mexico's mythical temple” (på engelska). FIFA. 31 maj 2020. https://inside.fifa.com/en/news/estadio-azteca-mexico-s-footballing-temple. Läst 6 januari 2025. 
  4. ^ Rosete, Erika (19 augusti 2023). ”Estadio Azteca, 1971: cuando la selección mexicana de fútbol femenino se atrevió a soñar” (på mexikansk spanska). El País México. https://elpais.com/mexico/2023-08-19/estadio-azteca-1971-cuando-la-seleccion-mexicana-de-futbol-femenino-se-atrevio-a-sonar.html. Läst 6 januari 2025. 
  5. ^ ”Línea del Tiempo” (på spanska). Estadio Azteca. https://www.estadioazteca.com.mx/linea-del-tiempo/. Läst 6 januari 2025. 
  6. ^ ”Arkiverade kopian”. Sports Illustrated. Arkiverad från originalet den 6 november 2007. https://web.archive.org/web/20071106125438/http://sportsillustrated.cnn.com/soccer/world/1999/womens_worldcup/history/index.html. Läst 25 mars 2007. 
  7. ^ ”FIFA Women's World Cup — USA 1999” (på engelska). FIFA.com. Arkiverad från originalet den 16 september 2011. https://web.archive.org/web/20110916181740/http://www.fifa.com/tournaments/archive/tournament=103/edition=4644/overview.html. Läst 10 juli 2013. 
  8. ^ ”Women's World Cup History” (på engelska). The Sports Network. http://www.sportsnetwork.com/default.asp?c=sportsnetwork&page=SOC-WWC/STAT/WWC-HISTORY.htm. Läst 10 juli 2013. [död länk]
  9. ^ Pieper, Lindsay (2 juli 2015). ”The Beleaguered History of the Women’s World Cup” (på engelska). Sport in American History. https://ussporthistory.com/2015/07/02/the-beleaguered-history-of-the-womens-world-cup/. Läst 6 januari 2025. 
  10. ^ [a b] ”VM-slutspelen 1991-”. www.svenskfotboll.se. https://www.svenskfotboll.se/landslag/dam/historik-dam/vm-slutspel-dam/. Läst 6 januari 2025. 
  11. ^ Molinaro, John F. (3 mars 2011). ”Canada gets 2015 Women's World Cup of soccer” (på engelska). CBC Sports. http://www.cbc.ca/sports/soccer/story/2011/03/03/sp-womens-world-cup.html. Läst 10 juli 2013. 
  12. ^ Andersson, Viktor (5 juli 2019). ”Fotboll: FIFA:s plan – utöka dam-VM med åtta lag: ”Bästa någonsin””. SVT Sport. https://www.svt.se/sport/fotboll/fifa-s-plan-utoka-dam-vm-med-atta-lag. Läst 6 januari 2025. 
  13. ^ ”Women’s World Cup | History, Winners, & Facts | Britannica” (på engelska). www.britannica.com. 5 januari 2025. https://www.britannica.com/sports/Womens-World-Cup. Läst 6 januari 2025. 
  14. ^ ”Lloyd, Solo and Sasic lead the way”. Arkiverad från originalet den 24 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160824192807/http://www.fifa.com/womensworldcup/news/y=2015/m=7/news=lloyd-and-sasic-lead-the-way-2661396.html. Läst 7 juli 2015. 
  15. ^ Fifa (18 juli 2011). ”Double delight for Sawa” (på engelska). Pressmeddelande. Läst 18 juli 2011. Arkiverad från originalet den 22 juli 2011.

Externa länkar

redigera
  NODES
Done 1
News 3
punk 1
Story 13