Världsmästerskapet i fotboll för damer
Världsmästerskapet i fotboll för damer (engelska: FIFA Women's World Cup[1]) är en mästerskapstävling i fotboll för damlandslag. Det spelas vart fjärde år sedan 1991, ett år efter föregående herr-VM. Det mest framgångsrika landslaget är USA som vunnit fyra titlar, och därutöver nått ytterligare en final. Utöver USA har även Tyskland (två titlar), Norge, Japan och Spanien (en titel vardera) vunnit VM.
Världsmästerskapet i fotboll för damer | |
Sport(er) | fotboll |
---|---|
Plats | hela världen |
Tidpunkt | vanligtvis juni–juli |
År | 1991– |
Geografisk omfattning | hela världen |
Arrangör | Fifa |
Regerande mästare | Spanien (2023) |
Flest titlar | USA (4) |
Dam-VM i fotboll räknas som den viktigaste internationella damtävlingen i fotboll och avgörs mellan kvalificerade landslag i fotboll som hämtas från Fifas medlemsländer. Det första officiella turneringsarrangemanget ägde rum 61 år efter den första upplagan av herrarnas motsvarighet – Världsmästerskapet i fotboll 1930.
Historik
redigeraDen första officiella VM-turneringen, sanktionerad av Fifa, spelades 1991. Detta var över två decennier sedan de två första inofficiella VM-turneringarna, vilka avgjordes i Italien 1970[2] respektive Mexiko 1971.[3][4][5]
Turneringen initierades av den dåvarande FIFA-presidenten João Havelange.[6] Den första turneringen avgjordes i Kina, i en turnering där 12 landslag deltog. 1995 års turnering avgjordes i Sverige, återigen med 12 deltagande lag.[7]
1999 års turnering utspelades i USA, där hemmanationen tog hem turneringen efter en finalseger över Kina. Finalen i Rose Bowl noterade en publiksiffra på 90 185, noterat som världsrekord för ett idrottsevenemang för kvinnor[8] men betydligt mindre än de cirka 110 000 åskådare som närvarade på Aztekastadion vid finalen på det inofficiella VM 1971.[9]
USA arrangerade även 2003 års arrangemang, där Tyskland vann finalen mot Sverige efter förlängning. I 2007 års turnering, arrangerat i Kina, försvarade Tyskland sitt guld.[10]
2011 års arrangemang ägde rum i Tyskland, och där vann Japan finalen efter en straffläggning mot USA.[10] 2015 års arrangemang avgjordes i Kanada, och där inkluderade gruppspelet för första gången 24 lag.[11]
Till världsmästerskapet 2023 i Australien och Nya Zeeland utökades turneringen till 32 lag.[12]
Format
redigeraFrån den officiella starten har mästerskapet arrangerats vart fjärde år.[13] Det nuvarande turneringsformatet inkluderar ett kval, ett gruppspel och ett utslagsspel. Kvalet är fördelat regionsvis över Fifas medlemsorganisationers upptagningområden runt världen. Turneringen äger rum i ett land eller flera länder över tre veckors tid.
Resultat
redigeraMedaljörer
redigeraÅr | Värdnation |
Final | Match om tredjepris | ||||
---|---|---|---|---|---|---|---|
Vinnare | Resultat | Tvåa | Trea | Resultat | Fyra | ||
1991 | Kina | USA | 2–1 | Norge | Sverige | 4–0 | Tyskland |
1995 | Sverige | Norge | 2–0 | Tyskland | USA | 2–0 | Kina |
1999 | USA | USA | 0–0 (5–4 str.) | Kina | Brasilien | 0–0 (5–4 str.) | Norge |
2003 | USA | Tyskland | 2–1 (e.f.) | Sverige | USA | 3–1 | Kanada |
2007 | Kina | Tyskland | 2–0 | Brasilien | USA | 4–1 | Norge |
2011 | Tyskland | Japan | 2–2 (3–1 str.) | USA | Sverige | 2–1 | Frankrike |
2015 | Kanada | USA | 5–2 | Japan | England | 1–0 (e.f.) | Tyskland |
2019 | Frankrike | USA | 2–0 | Nederländerna | Sverige | 2–1 | England |
2023 | Australien Nya Zeeland |
Spanien | 1–0 | England | Sverige | 2–0 | Australien |
Maratontabell
redigeraPos | Lag | SM | V | O | F | GM | IM | MS | P |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
1 | USA | 50 | 40 | 6 | 4 | 138 | 38 | +100 | 126 |
2 | Tyskland | 44 | 30 | 5 | 9 | 121 | 39 | +82 | 95 |
3 | Norge | 40 | 24 | 4 | 12 | 93 | 52 | +41 | 76 |
4 | Sverige | 40 | 23 | 5 | 12 | 71 | 48 | +23 | 74 |
5 | Brasilien | 34 | 20 | 4 | 10 | 66 | 40 | +26 | 64 |
6 | Kina | 33 | 16 | 7 | 10 | 53 | 32 | +21 | 55 |
7 | England | 26 | 15 | 4 | 7 | 43 | 30 | +13 | 49 |
8 | Japan | 33 | 14 | 4 | 15 | 39 | 59 | −20 | 46 |
9 | Frankrike | 19 | 10 | 3 | 6 | 32 | 20 | +12 | 33 |
10 | Kanada | 27 | 8 | 5 | 14 | 34 | 52 | −18 | 29 |
11 | Australien | 26 | 7 | 6 | 13 | 38 | 50 | −12 | 27 |
12 | Nederländerna | 11 | 7 | 1 | 3 | 14 | 9 | +5 | 22 |
13 | Italien | 12 | 6 | 1 | 5 | 20 | 12 | +8 | 19 |
14 | Nigeria | 26 | 4 | 3 | 19 | 20 | 63 | −43 | 15 |
15 | Ryssland | 8 | 4 | 0 | 4 | 16 | 14 | +2 | 12 |
16 | Nordkorea | 13 | 3 | 2 | 8 | 12 | 20 | −8 | 11 |
17 | Danmark | 14 | 3 | 1 | 10 | 19 | 26 | −7 | 10 |
18 | Kamerun | 8 | 3 | 0 | 5 | 12 | 12 | 0 | 9 |
19 | Spanien | 7 | 1 | 2 | 4 | 6 | 8 | −2 | 5 |
20 | Colombia | 7 | 1 | 2 | 4 | 4 | 9 | −5 | 5 |
21 | Sydkorea | 10 | 1 | 1 | 8 | 6 | 27 | −21 | 4 |
22 | Ghana | 9 | 1 | 1 | 7 | 6 | 30 | −24 | 4 |
23 | Schweiz | 4 | 1 | 0 | 3 | 11 | 5 | +6 | 3 |
24 | Chile | 3 | 1 | 0 | 2 | 2 | 5 | −3 | 3 |
25 | Kinesiska Taipei | 4 | 1 | 0 | 3 | 2 | 15 | −13 | 3 |
26 | Mexiko | 9 | 0 | 3 | 6 | 6 | 30 | −24 | 3 |
27 | Nya Zeeland | 15 | 0 | 3 | 12 | 8 | 34 | −26 | 3 |
28 | Thailand | 6 | 1 | 0 | 5 | 4 | 30 | −26 | 3 |
29 | Costa Rica | 3 | 0 | 2 | 1 | 3 | 4 | −1 | 2 |
30 | Argentina | 9 | 0 | 2 | 7 | 5 | 37 | −32 | 2 |
31 | Skottland | 3 | 0 | 1 | 2 | 5 | 7 | −2 | 1 |
32 | Ekvatorialguinea | 3 | 0 | 0 | 3 | 2 | 7 | −5 | 0 |
33 | Sydafrika | 3 | 0 | 0 | 3 | 1 | 8 | −7 | 0 |
34 | Jamaica | 3 | 0 | 0 | 3 | 1 | 12 | −11 | 0 |
35 | Elfenbenskusten | 3 | 0 | 0 | 3 | 3 | 16 | −13 | 0 |
36 | Ecuador | 3 | 0 | 0 | 3 | 1 | 17 | −16 | 0 |
Medaljliga
redigeraNation | Guld | Silver | Brons | Totalt | |
---|---|---|---|---|---|
1 | USA | 4 | 1 | 3 | 8 |
2 | Tyskland | 2 | 1 | 0 | 3 |
3 | Norge | 1 | 1 | 0 | 2 |
Japan | 1 | 1 | 0 | 2 | |
5 | Spanien | 1 | 0 | 0 | 1 |
6 | Sverige | 0 | 1 | 4 | 5 |
7 | England | 0 | 1 | 1 | 2 |
Brasilien | 0 | 1 | 1 | 2 | |
9 | Kina | 0 | 1 | 0 | 1 |
Nederländerna | 0 | 1 | 0 | 1 |
Skyttedrottningar
redigeraÅr | Spelare | Nation | Antal mål |
---|---|---|---|
1991 | Michelle Akers | USA | 10 |
1995 | Ann-Kristin Aarønes | Norge | 6 |
1999 | Sissi Sun Wen |
Brasilien Kina |
7 |
2003 | Birgit Prinz | Tyskland | 7 |
2007 | Marta | Brasilien | 7 |
2011 | Homare Sawa | Japan | 5 |
2015 | Célia Šašić[14] Carli Lloyd |
Tyskland USA |
6 |
2019 | Alex Morgan Megan Rapinoe Ellen White |
USA USA England |
6 |
2023 | Hinata Miyazawa | Japan | 5 |
Turneringarnas bästa spelare
redigeraÅr | Spelare | Nation |
---|---|---|
1991 | Carin Jennings | USA |
1995 | Hege Riise | Norge |
1999 | Sun Wen | Kina |
2003 | Birgit Prinz | Tyskland |
2007 | Marta | Brasilien |
2011 | Homare Sawa[15] | Japan |
2015 | Carli Lloyd | USA |
2019 | Megan Rapinoe | USA |
2023 | Aitana Bonmatí | Spanien |
Se även
redigeraReferenser
redigeraNoter
redigera- ^ Dam-VM-portalen på Uefa.com. Arkiverad 4 juni 2015 hämtat från the Wayback Machine. Läst 10 juli 2013.
- ^ ”The Beleaguered History of the Women’s World Cup” (på engelska). Sport in American History. 2 juli 2015. https://ussporthistory.com/2015/07/02/the-beleaguered-history-of-the-womens-world-cup/. Läst 6 januari 2025.
- ^ ”Estadio Azteca: Mexico's mythical temple” (på engelska). FIFA. 31 maj 2020. https://inside.fifa.com/en/news/estadio-azteca-mexico-s-footballing-temple. Läst 6 januari 2025.
- ^ Rosete, Erika (19 augusti 2023). ”Estadio Azteca, 1971: cuando la selección mexicana de fútbol femenino se atrevió a soñar” (på mexikansk spanska). El País México. https://elpais.com/mexico/2023-08-19/estadio-azteca-1971-cuando-la-seleccion-mexicana-de-futbol-femenino-se-atrevio-a-sonar.html. Läst 6 januari 2025.
- ^ ”Línea del Tiempo” (på spanska). Estadio Azteca. https://www.estadioazteca.com.mx/linea-del-tiempo/. Läst 6 januari 2025.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Sports Illustrated. Arkiverad från originalet den 6 november 2007. https://web.archive.org/web/20071106125438/http://sportsillustrated.cnn.com/soccer/world/1999/womens_worldcup/history/index.html. Läst 25 mars 2007.
- ^ ”FIFA Women's World Cup — USA 1999” (på engelska). FIFA.com. Arkiverad från originalet den 16 september 2011. https://web.archive.org/web/20110916181740/http://www.fifa.com/tournaments/archive/tournament=103/edition=4644/overview.html. Läst 10 juli 2013.
- ^ ”Women's World Cup History” (på engelska). The Sports Network. http://www.sportsnetwork.com/default.asp?c=sportsnetwork&page=SOC-WWC/STAT/WWC-HISTORY.htm. Läst 10 juli 2013.[död länk]
- ^ Pieper, Lindsay (2 juli 2015). ”The Beleaguered History of the Women’s World Cup” (på engelska). Sport in American History. https://ussporthistory.com/2015/07/02/the-beleaguered-history-of-the-womens-world-cup/. Läst 6 januari 2025.
- ^ [a b] ”VM-slutspelen 1991-”. www.svenskfotboll.se. https://www.svenskfotboll.se/landslag/dam/historik-dam/vm-slutspel-dam/. Läst 6 januari 2025.
- ^ Molinaro, John F. (3 mars 2011). ”Canada gets 2015 Women's World Cup of soccer” (på engelska). CBC Sports. http://www.cbc.ca/sports/soccer/story/2011/03/03/sp-womens-world-cup.html. Läst 10 juli 2013.
- ^ Andersson, Viktor (5 juli 2019). ”Fotboll: FIFA:s plan – utöka dam-VM med åtta lag: ”Bästa någonsin””. SVT Sport. https://www.svt.se/sport/fotboll/fifa-s-plan-utoka-dam-vm-med-atta-lag. Läst 6 januari 2025.
- ^ ”Women’s World Cup | History, Winners, & Facts | Britannica” (på engelska). www.britannica.com. 5 januari 2025. https://www.britannica.com/sports/Womens-World-Cup. Läst 6 januari 2025.
- ^ ”Lloyd, Solo and Sasic lead the way”. Arkiverad från originalet den 24 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160824192807/http://www.fifa.com/womensworldcup/news/y=2015/m=7/news=lloyd-and-sasic-lead-the-way-2661396.html. Läst 7 juli 2015.
- ^ Fifa (18 juli 2011). ”Double delight for Sawa” (på engelska). Pressmeddelande. Läst 18 juli 2011. Arkiverad från originalet den 22 juli 2011.
Externa länkar
redigera- Wikimedia Commons har media som rör Världsmästerskapet i fotboll för damer.
- RSSSF - Översikt över turneringarna (engelska)