Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2020-12

CC BY-NC-ND

Ni som kan det här med licenser. Får man ladda upp en bild som har licensen CC BY-NC-ND till commons? Det gäller denna bild från Upplandsmuseet. Ett längre namn på licensen är Erkännande-Ickekommersiell-IngaBearbetningar 4.0 Internationell (CC BY-NC-ND 4.0)./Machatjkala (diskussion) 17 november 2020 kl. 14.28 (CET)

Se gärna den färska diskussionen Wikipedia:Bildfrågor#Fri bild? --北山 Kitayama (diskussion) 17 november 2020 kl. 14.31 (CET)

Men rent generellt, CC-licenser med "NC" och/eller "ND" är inte okej på Wikipedia eller Wikimedia Commons. ⛐Boⅰⅵᴇ (🖉) 17 november 2020 kl. 15.43 (CET)

Tack för synpunkter och länk till den andra diskussionen. Där sägs det att alla bilder tagna för 1969 är fria att använda och att NC-ND licenser inte gäller. Problemet med bilden jag länkade är att den är odaterad, men allt tyder på att den är äldre än 1969, troligen 1950-talet. Denna bilden är däremot daterad. Den bör alltså vara fri att ladda upp om jag tolkat det rätt./Machatjkala (diskussion) 17 november 2020 kl. 17.10 (CET)

Två kommentarer: 1) också ofria licenser accepteras, så länge det finns en alternativ fri licens. 2) 1969 gäller för "fotografiska bilder", inte för "fotografiska verk". Var gränsen för "verkshöjd" går för fotografier är inte klarlagt, här på svenskspråkiga Wikipedia har vi brukat utgå från förarbetena till en äldre lag (enligt vilka "pressens bilder" är exempel på fotografiska bilder; konstfotografi uppfattas som verk). För att man skulle få säkerhet borde något fall avgöras i högsta domstolen. –LPfi (diskussion) 18 november 2020 kl. 11.20 (CET)

Veckans tävling Kvinnor då och nu VII är i full gång...

Artikeln om Naomi Kawase är nyskapad, och den om Maggie Haberman är önskad.

Tävlingen har just nu åtta deltagare, och det har hittills skrivits om bland annat prinsessor, forskare och idrottare - men det finns plats för många fler deltagare och bidrag! Gå gärna in och tipsa om artiklar att förbättra eller skapa, eller lämna ett eget bidrag.

Eller bara spana in alla artiklar och läs vad som skrivits. :-)

Länk till tävlingssidan.

// Zquid (diskussion) 18 november 2020 kl. 16.51 (CET)

Wikipediadagen 2020

Hej!

Imorgon äger årets upplaga av Wikipedia-dagen rum – av förklarliga skäl helt digitalt den här gången. Temat kommer att vara Wikidata – och hur Wikidata kan bidra till hållbar utveckling. Representanter från kulturarvssektorn, politiken och journalistiken kommer att delta. Sändningen kan följas via Youtube (länk till YouTube-sändningen här), eller gruppen Svenska Wikipedia på Facebook. Den kommer också att laddas upp på Wikimedia Commons i efterhand.

I samband med det har vi också skapat en telegramchatt för Wikimedia Sverige (som du kommer åt genom att följa denna länk) – där kan du diskutera morgondagens samtal, och föreningens verksamhet framöver (för att ställa frågor direkt till paneldeltagarna behöver du dock kommentera i kommentarsfälten via YouTube eller Facebook).

Allt gott, Eric Luth (WMSE) (diskussion) 20 november 2020 kl. 10.23 (CET)

Välkomna till Wikipedia:Veckans tävling/Stubbar november 2020!

• 
  Internationella dagen för mänskliga rättigheter
• 
  Megawati Sukarnoputri
• 
  Vor Frelsers Kirke, Köpenhamn
• 
  Seismologi

Ny vecka, och ny Veckans Tävling.

Denna gång är temat ånyo "stub"-märkta artiklar. Och det finns som vanligt många artiklar och ämnen att välja. Några exempel finns ovan.

Välkomna att delta och/eller lämna förslag på artiklar i tävlingens "tipshörna"!

Mer information finns på tävlingssidan.

// Zquid (diskussion) 23 november 2020 kl. 15.01 (CET)

Bibeln som faktakälla

Ett antal bibliska personer har fått "faktarutor" i form av databoxar som hämtar uppgifter fån Wikidata. Se Jakob (patriark) och Josef, Jakobs son, kanske gäller det flera som inte är på min bevakningslista. Jag menar att frågan är av principiell art och tar därför upp den här och inte på någon av artiklarnas diskussionssidor. Jag menar att det generellt är olämpligt att alls förmedla "fakta" om mytologiska personer och att "faktarutor" bör reserveras för (så långt möjligt) ovedersägliga fakta. Mer specifikt menar jag att Bibelns gamla testamente inte är en trovärdig källa för exakta födelseår och andra precisa uppgifter. I ingressen till Josef, Jakobs son refereras en vetenskaplig diskussion där olika forskare förlägger hans levnadstid till mellan 2700-talet och 1300-talet f.Kr. I "faktarutan" till Jakob (patriark) sägs Josef vara född 1562 f.Kr, några av hans bröder får lika exakta födelseuppgifter medan andra bröder har okänt födelseår, allt med GT förmedlat av Wikidata som källa. Jag menar att forskningen underkänner Bibeln som källa för denna typ av uppgifter, och undrar desstom hur det kan stå i 1.a Moseboken hur långt före Kristi födelse en person är född. --Chandra Varena (diskussion) 23 november 2020 kl. 06.34 (CET)

Jag tycker väl att det är intressant att skriva vad bibeln säger, oavsett om det är sant eller inte, och bibeln fungerar väl som källa för vad som sägs där. Sedan är det inte något problem att bibeln är källa för det, även om historiciteten bör belysas från andra källor. Här är dock problemet snarare wikidata, att Josef skulle vara född 1562 f.Kr står ingenstans i bibeln.FBQ (diskussion) 23 november 2020 kl. 09.21 (CET)

Jag har tidigare tagit upp det här på annan plats men minns inte exakt var, men bibeln är inte en enda samlad bok under kontrollerad utgivning. Det finns en mängd versioner, delmängder och översättningar utgivna över kanske 1700 år. - Tournesol (diskussion) 23 november 2020 kl. 09.38 (CET)

Kan väl säga att det inte i någon bibel står att Josef föddes 1562 f.Kr. Finns det något sådant skrivet i den, så är det i sådant som fotnotsverket eller i redaktörens tillägg. Det är inte original. Det är översättarens eller bibelkommissionens nutida tillägg. Bibeln berättar bara att Josef var den siste av Jakobs söner som föddes i Haran.

Ska man jämföra olika födelsedatum för Jakobs söner fungerar det dessutom dåligt att ta en data från en källa för en son och jämföra det med en annan källa för en annan son. 11 söner (och ett okänt antal döttrar) föddes på en ganska kort tid av fyra olika hustrur. Det kan ändå skilja flera hundra år mellan sönerna om du jämför två olika källor. 62 osv (diskussion) 23 november 2020 kl. 09.39 (CET)

Födelseåren i t.ex. Jacobs faktaruta finns inte att finna i Bibeln. Bibeln finns angiven som källa i faktarutan vilket betyder att wikipedia sprider falsk information och alltså inte kan betraktas som trovärdig. Dessa årtal bör alltså raderas. Hade jag upptäckt detta tidigare hade jag utan tvekan raderat årtalen.Wvs (diskussion) 23 november 2020 kl. 09.56 (CET)

Jag invänder framför allt mot att uppgifter som dessa presenteras i en faktaruta, och att (till exempel) Josefs födelseår och levnadslopp därmed presenteras som lika faktiska och verifierade som till exempel Napoleons eller Karin Boyes. Man kan använda brödtexten till att presentera och diskutera det Bibeln säger och vilka olika tolkningar som finns. Men faktarutor ska användas för fakta - och några sådana finns inte för personer som av en del forskare till och med betraktas som mytologiska snarare än historiska. Den tilltro som man bör kunna ha till det som presenteras i en faktaruta undermineras om det finns rutor som presenterar annat än fakta, och det slår tillbaka mot uppslagsverkets trovärdighet som helhet.--Chandra Varena (diskussion) 23 november 2020 kl. 10.02 (CET)

(Redigeringskonflikt) "Bibeln" är är förstås ett alltför trubbigt begrepp. Minst 66 böcker i kristen tradition eller 39 i judisk av mycket växlande bakgrund och sammanhang och som historiska källor av mycket olika värde. Beträffande urhistorien i 1 Mos 1-11 (från Adam och Eva via Noa till Babelstorn/språkförbistringen) är kronologiska angivelser uppenbart meningslösa. Beträffande patriakhistorien (från Abraham till fångenskapen i Egypten) är det tveksamt om det heller är meningsfullt, och i vart fall mycket spekulativt. När texterna får fast form är personerna och berättelserna placerade i ett längesedan förflutet. Att ingressen om Jakob fastnar i olika föreslagna kopplingar till egyptisk tideräkning är emm olyckligt. Sådant borde flyttas ner, och hans betydelse i den litterära kontexten, alltså vilken roll han spelar i berättelsen, borde stå i fokus. Även Mose och Exodus och domartiden är ett kronologiskt gungfly (jfr även dateringen av Thera, som ju ännu inte har någon lösning som accepteras av alla discipliner). Inte förrän framme vid kungatiden (Saul, David och Salomo), skulle jag säga att det blir meningsfullt med några tidsangivelser, men också då med betydande osäkerhetsintervall - sekelangivelse torde vara rimligt. När man kommer längre fram i tiden, där kronologin är stadigare, exempelvis Jerusalems fall 587 f.kr., är det dock rimligt att använda nutida tideräkning, även om den givetvis var okänd när det begav sig. Taxelson (diskussion) 23 november 2020 kl. 11.06 (CET)

En relevant fråga är väl om artikeln skall ha faktamall biografi.FBQ (diskussion) 23 november 2020 kl. 10.14 (CET)

Det är en brist i hur referenserna presenteras i Wikidatamallen att det ser ut som om även födelse- och dödsåren hämtas från den refererade källan, i detta fall Bibeln. Det är bara namnen som Bibeln är källa för. Födelse- och dödsår (och källorna för dessa) för barnen till Jakob (Q289957) lagras inte i Jakob-objeket utan i objekten för respektive barn, till exempel här för Josef.

Källan för födelsedatum (P569) för Josef (Q145746) är alltså inte Bibeln utan sidan 18 i The Jewish Time Line Encyclopedia.

--Larske (diskussion) 23 november 2020 kl. 10.38 (CET)

För hälften av Jakobs barn finns födelseåret inte angivet i wikidata, hur har deras årtal i rutan kommit till?/Wvs (diskussion) 23 november 2020 kl. 11.03 (CET)

Wikidata använder en källa som anger alla årtal från "universums skapelse år 3760 f.Kr". Fakta? Jag skulle tro att vi är överens om att radera detta, och det vore fint om ni som jobbar med Wikidata kunde kolla hur sådana uppgifter smyger sig in där. På ett mera principiellt plan ser jag två problem:

1) Ska personer som Josef alls ha en faktaruta - nej menar jag.

2) Gör databoxarnas koppling till Wikidata att nya felaktigheter kan smygas in automatiskt från wikidata utan att det syns i våra bevakningslistor?

--Chandra Varena (diskussion) 23 november 2020 kl. 11.10 (CET)

@Wvs: Kan du ge något exempel på barn till Jakob som har ett födelseår i faktarutan i artikeln om Jakob men där barnet saknar födelsedatum (P569) i Wikidata.

• Länk till fråga som ger en lista över 13 barn (P40) till Jakob (Q289957) med födelseår för de som har födelsedatum (P569) i Wikidata.

Att dessa födelseår inte visas i artiklarna om respektive barn, beror på en begränsning som finns för att visa "huvudpersonens" födelsedatum (P569) och dödsdatum (P570) för "äldre tider" som finns i mallen på grund av osäkerheter med vilken kalender (gregoriansk eller juliansk) som används för uppgiften. Den begränsningen finns inte när det gäller födelsedatum (P569) och dödsdatum (P570) för barn, men borde kanske införas även där.

--Larske (diskussion) 23 november 2020 kl. 11.22 (CET)

@Chandra Varena: Kommentar om din fråga 1: Man kan i varje artikel välja om man vill använda

• {{Faktamall biografi WD}} som hämtar data från Wikdata utan några undantag
• {{Faktamall biografi WD}} där man för vissa fakta väljer att själv ange "alternativa fakta" och källbelägga dem och/eller för vissa fakta väljer att dessa inte ska hämtas från Wikidata (utan att man har några lokala alternativa fakta)
• {{Faktamall biografi}} där man manuellt får stoppa in alla fakta
• någon specialmall som är anpassad för artikelsubjektet. Kanske vi behöver en mall som är skräddarsydd för "Bibliska personer"
• ingen mall alls.

Kommentar om din fråga 2: Det beror på hur man har gjort sina inställningar i bevakningslistan. Frågan har diskuterats många gånger.

--Larske (diskussion) 23 november 2020 kl. 11.35 (CET)

@Chandra Varena: Att ett årtal är angivet i relation till "universums skapelse år 3760 f.Kr", d.v.s enligt den judiska kalendern, avgör i sig inte om uppgiften är trovärdig eller inte, men behöver förstås omräknas till på svenskt språkområde vanliga kalendern. I övrigt tror jag att jag håller med om att peronfaktamall är olämplig på t.ex patriarkerna. Taxelson (diskussion) 23 november 2020 kl. 11.32 (CET)

@Larske:Jag begriper inte vad man menar med skillnad födelsedatum–födelseår. Jag konstaterar endast att dessa inte har något födelseår i wikidata:Dina, Isakar, Sebulon, Asher, Naftali, Dan./Wvs (diskussion) 23 november 2020 kl. 12.01 (CET)

@Wvs: ...just precis, och därför har de heller inga "årtal i rutan", så vilka årtal i rutan är det som du undrade "hur de kommit till"?

Egenskapen födelsedatum (P569) i wikidata heter "födelsedatum", men datum kan anges och/eller presenteras med olika precision. När det är avkortat till år kallade jag det för födelseår, ursäkta om det blev rörigt.

--Larske (diskussion) 23 november 2020 kl. 12.25 (CET)

Hoppsan, har jag gjort bort mig nu igen? /Wvs (diskussion) 23 november 2020 kl. 12.32 (CET)

@Taxelson: jag uttryckte mig oklart. Jag ifrågasätter trovärdigheten hos en källa som anger ett årtal för universums skapelse för 5780 år sedan. På vilka grunder ska vi lita på andra årtalsuppgifter från den källan? Och av vilken anledning avfärdar vi de vetenskapsmän som anger helt andra möjliga tidpunkter för personens levnad?

@Larske: jag vet att du har förklarat flera gånger hur man gör för att få den infon. Men det som oroar mig är mer allmängiltigt - man TROR att man bevakar en sida och ändå sker det ändringar där. Jag menar att om man bevakar en sida så ska man automatiskt få uppdatering om allt som händer där.--Chandra Varena (diskussion) 23 november 2020 kl. 12.11 (CET)

@Chandra Varena: Om du misstror en uppgift bara för att den utgår från den judiska kalendern. Hur ser du då på uppgifter som utgår från "f/e. Kr"? Bokstavstroende kristna som tror på att Kristus föddes 1 f.Kr, tror knappast på det för att kalendern säger så, utan utifrån andra uppgifter. Arkeologer använder en kalender som talar om år X "före nutid". Med nutid menar de 1950. Det det är inte 1950 nu. Betyder det att att källan ska misstros? Enbart val av kalender kan inte diskvalificera källan!!! 62 osv (diskussion) 23 november 2020 kl. 12.21 (CET)

@Chandra Varena: precis som Sextvåetc. Den som använder den judiska kalendern uttalar inte automatiskt någon uppfattning om tiden för universums tillkomst/skapelse, lika lite som som angivelsen "23 november 2020" under ditt inlägg ska tolkas som ett uttryck för din eventuella uppfattning om och när Kristus föddes. Taxelson (diskussion) 23 november 2020 kl. 12.29 (CET)

För ateister och anhängare av evulotionsläran är födelseårtalen i Jakobsrutan icke trovärdiga. Dessa som läser i rutan inser att wikipedias information inte går att lita på. Det är på inget sätt försvarbart att ha årtalen kvar./Wvs (diskussion) 23 november 2020 kl. 13.09 (CET)

Årtal kan vara relevanta, men det måste då framgå att det gäller inombiblisk kronologi, som inte på något entydigt sätt kan kopplas till en oberoende kronologi. Tron på tidens linjära natur är synnerligen central i biblisk världsförståelse. Taxelson (diskussion) 23 november 2020 kl. 13.30 (CET)

Jag ser inga problem med faktarutor för bibliska personer eller andra mytologiska eller fiktiva personer. "Faktaruta" betyder inte att det är fakta att en mytologisk person är född viss dag. För en mytologisk person är det fakta att personen är född viss dag enligt en tradition. Så i en sån tycker jag man kan ange årtal för levnad inom en tradition/mytologin/traditionen. Problemet här verkar vara att källan är oklar, jag skulle också bli förvånad om det inte finns olika uppgifter från olika traditioner. Kanske blir det därför omöjligt att hantera. Vissa traditioner får företräde innan datan blir tillräckligt komplett på Wikidata. Det är enklare att hantera i brödtext, där man bara skriver enligt vilken tradition etc. Kanske går det att lösa med en specialfaktamall, eller så uppfattas presentationen som OVKT. LittleGun (diskussion) 23 november 2020 kl. 13.36 (CET)

Tack, LittleGun. Bara för att skriva ut det självklara: Det finns på många ställen i bibeln listor med åldrar, på vilka denna typ av årtal, inklusive året för världens skapelse, baseras. Ett exempel är 1 Mos 11:10-26 och många liknande finns. Tidsangivelserna är meningsfulla bara inom den litterära kontexten, men saknar rimligen meningsfull koppling till oberoende kronologi. Sådant är antagligen lättare att förklara i löptext än i faktaruta. Taxelson (diskussion) 23 november 2020 kl. 13.54 (CET)

Alla kalendrar - judisk, muslimsk, de olika kristna etc - är mänskliga konstruktioner och det jag ifrågasätter är inte användningen av den ena eller andra konventionen för att ange årtal. Men jag ifrågasätter värdet hos en källa som påstår sig kunna tidsange skapelsen, syndafloden mm inom en tidsram på 5780 år. Citat från bokens presentation: Beginning with the creation of the universe in the Jewish year (3760 BCE) and ending with the Israeli withdrawal from Lebanon in 5745 (1985), this volume employs chronologies and time lines to convey Jewish history's people and events. It covers events such as the Flood, giving of the Torah, and the fall of the Tower of Babel. --Chandra Varena (diskussion) 23 november 2020 kl. 13.44 (CET)

Bra, då förstår jag. På den beskrivningen verkar källan problematisk i det att den inte gör skillnad mellan biblisk och oberoende kronologi, och antagligen inte ens diskuterar problematiken (har inte läst den själv). Den är likväl förmodligen helt trovärdig som källa till de traditionella kalkyleringen av den inombibliska kronologin, som är minutiöst genomförd i vissa judiska traditioner. Om en sådan källa däremot innehåller angivelser av utombibliska händelser i förhistorisk tid (utöver väldens skapelse där den kronologiska diskrepansen är uppenbar) saknar den däremot helt trovärdighet. Taxelson (diskussion) 23 november 2020 kl. 14.11 (CET)

Att presentera den inombibliska kronologin är ju intressant om det görs i löpande text som förklarar vad det är, och hur förhåller sig till annan historieskrivning. Då presenteras det inte som fakta om en historisk person utan som en fördjupning i en kulturellt betydelsefull tradition. Och då är det upp till var och en att ta ställning till den historiska sanningshalten i denna tradition.--Chandra Varena (diskussion) 23 november 2020 kl. 14.41 (CET)

Lite papegoja från mig: Uppgift i en faktaruta betyder inte att det är en obestridlig absolut fakta. Det är fakta i en tradition eller mytologi. I en faktaruta kan man skriva att Carl Hamilton är fördd 1954 och har haft titlen vice amiral. Det betyder inte att det är fakta att en person som heter Carl Hamilton som föddes 1954 blev vice amiral. LittleGun (diskussion) 23 november 2020 kl. 14.59 (CET)

Lite sidospår, men jag tycker väl kanske inte att mallen i artikeln Carl Hamilton är helt lyckad heller. Den som råkar hamna i artikeln via någon länk och läser slarvigt kan få för sig att den handlar om en verklig person. Det är lätt att man ser faktarutan som ett sätta att snabbt få information utan att behöva läsa brödtexten och då är det ju lätt att missuppfatta.FBQ (diskussion) 24 november 2020 kl. 18.55 (CET)

@FBQ: jag håller med dig. "Faktarutor" läses ofta som just redovisning av fakta och bör reserveras för sådana. Att det handlar om "fiktiva fakta" eller "fakta inom en tradition" kan lätt gå läsaren förbi.--Chandra Varena (diskussion) 24 november 2020 kl. 19.01 (CET)

Tack för uppmärksamheten och ett antal intressanta åsikter. Jag tror det var jag som lade in faktarutorna, i samma veva som jag källbehovsmallade dessa miniartiklar. Det står fritt att ta bort mallen eller ersätta den med någon annan mall. Eller att lägga in mer information eller källor i artiklarna (som berör ett dussintal personer som åtminstone långt in på 1900-talet skulle läras in utantill i skolan). Allt gott. Paracel63 (diskussion) 23 november 2020 kl. 21.17 (CET)

Som exemepel på hur jag menar att bibliska personer ska presenteras (utan faktaruta) har jag u redigerat om Josef, Jakobs son. Se även dess diskussionssida. --Chandra Varena (diskussion) 24 november 2020 kl. 08.30 (CET)

Identifierar nu den problematiska artikeln Josefs stam. Den kräver verkligen bättre källor, för något sådant som Josefs stam fanns enligt min mening aldrig. Det är Efraims stam som ibland kallas Josef och som ibland också får namnge Nordriket. 62 osv (diskussion) 24 november 2020 kl. 08.47 (CET)

Off topic - En wikidatateknisk fråga maa av detta

Redovisas de wikidatagenererade faktaboxar som finns med i de tidigare versionerna av artikeln (enligt historiken) den aktuella informationen i WD? Eller sparas databoxarna så som de presenterades i den aktuella textversionen? Dvs, är boxen i historiken ett ständigt uppdaterat aktuellt objekt, eller en bild av den box som fanns i den tidigare versionen? Om det är en uppdaterad version – hur påverkar det i så fall övriga uppgifter som hämtas till artiklarna direkt från WD? Janders (diskussion) 24 november 2020 kl. 08.51 (CET)

Informationen i Wikidataboxen hämtas från Wikidata, så varje Wikipediaversion visar senaste information från Wikidata i en WD-mall. Vilken information som mallen väljer att hämta sköts av Wikidatamallen, och dess historik. Så att återskapa exakt hur en Wikipedia-artikel såg ut vid ett givet tillfälle är bökigt, om man räknar med mallinnehållet. Dels måste man återskapa mallen och dels måste man återskapa wikidata-objektet. Lite samma problematik är det med bilder. Om en bild raderas så syns den inte i en gammal version, och är bilden utbytt (under samma namn) på commons så ses den nyaste även i en gammal version av Wikipedia-artikeln. LittleGun (diskussion) 24 november 2020 kl. 09.02 (CET)

Stort tack, LittleGun, för svaret. Det var som jag trodde. Den ordningen/effekten är inte helt oproblematiskt, eftersom historiken därmed visar två olika nivåer av information i en och samma artikel – texten som den såg ut vid en viss tidpunkt och wikidatainformationen så som den ser ut när den visas. Det är en kvalitetsbrist som riskerar att vilseleda, eller i alla fall ge en felaktig bild av hur artikeln har utvecklats. Den som söker en äldre version i historiken har ju små möjligheter att avgöra att det handlar om information från olika databaser. Någon som vet om WD-utvecklarna funderat över detta? Janders (diskussion) 24 november 2020 kl. 18.42 (CET)

Det ger också upphov till frågor vad gäller källvärdering. Vi har en - enligt min åsikt bra - regel att inte godta andra wikipediaversioners artiklar som källor. Vi ska i stället kolla deras referenser innan vi använder dem. Men det som skrivs in i Wikidata kan via wikidataboxarna åka direkt in i våra artiklar utan någon källkontroll. Det betyder att en felaktig uppgift som avsiktligt eller oavsiktligt skrivs in i wikidata kan ställa till med stor skada. Jag vet att det finns människor som hela tiden kollar wikidata, men jag undrar ändå varför uppgifter därifrån ska vara automatiskt godkända i SVWP när inte uppgifter från andra språkversioners artiklar är det.--Chandra Varena (diskussion) 24 november 2020 kl. 18.50 (CET)

Problemet som Janders pekar på finns inte bara när det är två olika databaser, som Wikipedia och Wikidata eller Wikipedia och Commons. Även för rent Wikipedia-interna data som vi har i olika mallar ger den senaste versionen av till exempel laguppställningen för något idrottslag eller ledamöterna i riksdagen från ett visst parti ett visst riksdagsår.

Exempel: När jag tittar på en version om en slumpmässigt vald fotbollsspelare, Juan Mata från november 2016, kan jag längst ner på sidan läsa om truppen för fotbollslaget Manchester United FC under säsongen 2020/2021. Så såg artikeln garanterat inte ut för fyra år sedan.

Det som vill ha en absolut fryst bild som visar exakt hur artikeln såg ut vid en viss tidpunkt hade tidigare möjligheten att med "Bokskaparen", se här, skapa och spara en bok av ett urval av artiklar, men jag tror inte att den funktionen längre är tillgänglig/fungerande. Och den uppfyller ju inte heller behovet att i efterhand se hur det såg ut om man inte hade tänkt på att skapa den där boken för en viss artikel vid en viss tid. Eftersom databaserna för såväl Wikipedia som Wikidata, och Commons antar jag, finns tillgängliga som dumpar som görs regelbundet, är det inte omöjligt att återskapa utseendet av en viss artikel, men det är nog ganska meckigt.

--Larske (diskussion) 24 november 2020 kl. 19.28 (CET)

Använder du dig av publicerad forskning i ditt artikelskrivande?

Gott folk, tillsammans med Eric Luth (WMSE) arbetar jag på att försöka sätta samman material som skall förklara varför vi som skriver Wikipedia – och därmed våra läsare – vinner på att vi har tillgång till forskning inom olika ämnen. En kortare rapport som bara försöker peka på att vi finns och använder det här materialet, för många verkar glömma det när de försöker föreställa sig vad den breda allmänheten skall göra med tillgång till forskning och inte kommer på någonting.

Som en del av det tänkte jag försöka få ihop kortare eller längre vittnesmål, uttalanden och kommentarer från personer här som använder sig av forskning eller försöker använda sig av forskning men misslyckas, och hur er tillgång ser ut. Särskilt för personer som inte i dagsläget är knutna till ett universitet och därför har hela universitetsbibliotekets tillgång till sitt förfogande. Det vore väldigt hjälpsamt, och jag tror att det i längden kunde spela roll för att förklara varför öppen tillgång/open access hjälper oss. Om ni kan tänka er att ställa upp med en kommentar om hur det påverkar ert redigerande, säg till här, skicka ett wikimejl eller skriv på min användarsida. /Julle (disk.) 24 november 2020 kl. 18.37 (CET)

Här är ett kort utkast till hur det kunde se ut om jag skulle göra någonting:

När jag skriver längre artiklar från grunden utgår jag ofta från tryckt litteratur, men det är väldigt användbart att gå igenom de senaste årens artiklar för att se om den litteratur jag har hemma är föråldrad. Framför allt är tillgång till vetenskapliga artiklar oerhört viktigt så snart det uppstår konflikt om någonting inom mina kunskapsområden. Dels vill man inte behöva gå omvägen via populärvetenskap, dels skriver vi ofta om sådant som är lite för smalt för att det skall finnas någon sådan. Då kan man behöva läsa igenom den forskning som finns bara för att formulera två meningar, istället för att fastna i en debatt som knappt går att lösa utan tillgång till källorna. Ofta kan det också finnas någonting man misstänker är ett missförstånd, och då är det väldigt bra om man själv eller bara fler i allmänhet kan gå in och kontrollera vad som faktiskt står i källan.

På engelskspråkiga Wikipedia håller jag koll på artiklar relaterade till Sverige och Norden. Wikipedia har ett krav på vad vi kallar verifierbarhet, att andra skall ha skrivit om ämnet förr, att det alls finns källor. Alltså bättrar jag inte bara på artiklar inom mina särskilda kunskapsområden, utan räddar också artiklar genom att peka på var det finns källor utanför dem.

Någonting åt det hållet. (Tack till er som redan skrivit på min diskussionssida!) /Julle (disk.) 25 november 2020 kl. 09.53 (CET)

Kan ni också ge ett par konkreta exempel tror jag att det är en stark bonus, men det är absolut inte ett krav. Mycket hellre ett vittnesmål utan dem än inget alls. /Julle (disk.) 25 november 2020 kl. 10.09 (CET)

Lennart Sickeldal är ett konkret exemple på hur jag kunde utnyttja tidningsarkiv för att skriva en artikel. Den visar även tydligt hur det blir när inte allt är digitaliserat och öppet, då info om tiden i Närke nästan saknas, eftersom deras tidningsarkiv inte är öppna. Adville (diskussion) 25 november 2020 kl. 13.16 (CET)

(i egenskap av volontär) Flera av de artiklar huvudsakligen skrivna av mig om litteratur, och som av gemenskapen har valts ut till utmärkta artiklar, skrev jag när jag var inskriven vid svenska universitet. De artiklarna hade jag aldrig kunnat skriva utan tillgång till de tidskriftsdatabaser som universiteten prenumererar på. Det gäller exempelvis artiklar som For the Time Being och Horae Canonicae, även Herr Myombekere och fru Bugonoka och Ntulanalwo och Bulihwali. Tanzania (diskussion) 25 november 2020 kl. 17.11 (CET)

Publicera Open Access forskning i Wikidata

Intressant ämne för att göra det enklare att hitta vad som forskarna producerar gjorde jag en aktivitet 2019 mar med Maja Pelling vid kriterium,se (om Kriterium) och även Wikimedia Sverige var lite inblandade med ett besök av Alicia_Fagerving_(WMSE), tror inte det blev mer...., dock laddar Kriterium.se upp metadata om sina böcker sedan dess.... känns dock att vi är dåliga på att referera deras böcker som källa.... Nedan finns en lista med de Open Access böcker/ämnesområden som lagts in i Wikidata från Kriterium.se (även görs av Kriterium.se själva!!!) Min gissning är att vi idag saknar bra stöd att hitta dessa böcker för en artikelskribent...

Bok	Ämne	DOI
Theodore Metochites on the Human Condition and the Decline of Rome: Semeioseis gnomikai 27–60	human condition Fourth Crusade byzantine studies Bysantinska riket Theodore Metochites klassisk filologi	https://doi.org/10.21524/KRITERIUM.4
War remains: mediations of suffering and death in the era of the World Wars	comparative literature filmvetenskap historia medie- och kommunikationsvetenskap mänskliga rättigheter retorik	https://doi.org/10.21525/KRITERIUM.9
Riksäpplet: Arkeologiska perspektiv på ett bortglömt regalskepp	Regalskeppet Riksäpplet Svenska imperiet arkeologi historia marinarkeologi skeppsbyggnad skeppsvrak Östersjön	https://doi.org/10.21525/KRITERIUM.8
Naturvetarna, ingenjörerna och valfrihetens samhälle. Rekrytering till teknik och naturvetenskap under svensk efterkrigstid.	Regerandekomplexet utbildning vetenskap	https://doi.org/10.21525/KRITERIUM.7
Berättelser om det förbjudna: Begär mellan kvinnor i svensk litteratur 1900–1935	Agnes von Krusenstjerna Elsa Gille Frida Stéenhoff Gertrud Almqvist-Brogren Karin Boye Lydia Wahlström Margareta Suber Maria Sandel Svensk litteratur genusvetenskap	https://doi.org/10.22188/KRITERIUM.3
Methods in World History: A Critical Approach.	Environmental sciences arkeologi ekologi historia juridik kulturens geografi världens historia	https://doi.org/10.21525/KRITERIUM.2
Tid att städa: Om vardagsstädningens praktik och politik.	antropologi etnologi genusvetenskap jämställdhet kulturvetenskap sociologi	https://doi.org/10.31394/KRITERIUM.11
Istället för äktenskap. Att driva jordbruk tillsammans med syskon i 1900-talets Sverige.	1900-talet Arv familj historia hushåll jordbruk syskon äktenskap	https://doi.org/10.21525/KRITERIUM.12
Medeltidens genus: Kvinnors och mäns roller inom kultur, rätt och samhälle. Norden och Europa ca 300–1500	Europa Norden genusvetenskap medeltiden	https://doi.org/10.21524/KRITERIUM.1
Sensitive Objects. Affect and Material Culture.	material culture Humörsvängningar antropologi etnografi	https://doi.org/10.21525/KRITERIUM.6
Tsangnyön Herukas sånger: En studie och översättning av en tibetansk buddhistisk yogis religiösa poesi	mysticism buddhologi religionsvetenskap tibetologi	https://doi.org/10.21525/KRITERIUM.10
Efter Tegnér: Experiment med traditionen.	Esaias Tegnér litteraturkritik poesi romantiken	https://doi.org/10.32882/KRITERIUM.13
Didactic classroom studies. A potential research direction.	Lärarutbildning didaktik klassrum pedagogik utbildning	https://doi.org/10.21525/KRITERIUM.14
Theodore Metochites’ Sententious Notes. Semeioseis gnomikai 61–70 & 72–81	human condition Bysantinska riket Theodore Metochites klassisk filologi	https://doi.org/10.21524/KRITERIUM.5
De samhällsbesvärliga Förhandlingar om psykopati och kverulans i 1930- och 40-talens Sverige.	historia idéhistoria medicinhistoria	https://doi.org/10.22188/KRITERIUM.15
Djur: Berörande möten kulturella smärtpunkter	Antrozoologi etnologi folkloristik kulturvetenskap	https://doi.org/10.22188/KRITERIUM.16
De samhällsbesvärliga	historia idéhistoria medicinhistoria	https://doi.org/10.22188/KRITERIUM.15
Mamsell Bohmans fall. Nattlöperskor i 1700-talets Stockholm	1700-talet Stockholm etnologi genusvetenskap historia kvinnohistoria prostitution sexualitet stigmatisering urbanisering	https://doi.org/10.33819/KRITERIUM.17
Renegater. Nils Flyg och Sven Olov Lindholm i gränslandet mellan kommunism och nazism	Nils Flyg Sven Olov Lindholm filosofi historia kommunism nazism statsvetenskap Överlöpare	https://doi.org/10.21525/KRITERIUM.20
Making the invisible visible. Reclaiming women's agency in Swedish film history and beyond	filmens historia filmvetenskap genusvetenskap kulturvetenskap kvinnohistoria	https://doi.org/10.21525/KRITERIUM.21
Romanistiken i Sverige. Tradition och förnyelse	Romance studies history of scholarship Sverige akademisk disciplin högre utbildning romanska språk universitet	https://doi.org/10.21524/KRITERIUM.18
Inledning	Romance studies history of scholarship akademisk disciplin högre utbildning romanska språk	https://doi.org/10.21524/KRITERIUM.18.A
Den svenska romanistikens första sekel - tradition och förnyelse	Romance studies Alf Lombard Emanuel Walberg Erik Staaff Gunnar Tilander Johan Vising Per Adolf Geijer Sverige romanska språk universitet	https://doi.org/10.21524/KRITERIUM.18.B
Edvard Lidforss och katalanskan	Minority Languages in Europe Edvard Lidforss Katalansk litteratur katalanska romanska språk	https://doi.org/10.21524/KRITERIUM.18.C
Italienskan vid Göteborgs högskola. En historik (1928-1954)	history of scholarship Göteborgs högskola Vilhelm Lundström italienska romanska språk	https://doi.org/10.21524/KRITERIUM.18.D
Romanister utan doktorshatt: Om Arne Lundgren och några av hans samtida i Göteborg	Arne Lundgren Göteborgs högskola romanska språk översättare	https://doi.org/10.21524/KRITERIUM.18.E
Franskämnet vid Göteborgs universitet under tidigt 1960-tal: några förgrundsgestalter, deras forskning och undervisning	French studies 1960-talet Göteborgs universitet forskning romanska språk undervisning	https://doi.org/10.21524/KRITERIUM.18.F
Mot nya djärva mål i den jämförande romanska språkvetenskapen. Komparativ romanistik som disciplin och forskningsgemenskap - villkorskonstruktioner i franska, italienska och spanska	akademisk disciplin forskning franska italienska klassifikationssystem pragmatik romanska språk semantik spanska syntax	https://doi.org/10.21524/KRITERIUM.18.G
Romanska språk nyligen, nu och i framtiden	Romance studies litteraturvetenskap romanska språk semantik tvärvetenskap	https://doi.org/10.21524/KRITERIUM.18.H
Romanska språk som akademisk disciplin	Romance studies Romance literature akademisk disciplin högskola romanska språk universitet	https://doi.org/10.21524/KRITERIUM.18.I
Trettio år av romansk språkinlärningsforskning	sociology of scientific knowledge Sverige romanska språk språkinlärning	https://doi.org/10.21524/KRITERIUM.18.J
Den romanska litteraturforskningens utveckling och inriktning - med särskilt fokus på Göteborgs universitet	Göteborgs universitet Stockholms universitet forskning litteratur romanska språk	https://doi.org/10.21524/KRITERIUM.18.K
Vad säger (inte) en kursplan? En blick på utbildningen i franska från 1960-talet till i dag	Kursplan franska högre utbildning prov romanska språk	https://doi.org/10.21524/KRITERIUM.18.L
Tradition, förnyelse och franska som nybörjarspråk	franska främmande språk klassrum undervisning	https://doi.org/10.21524/KRITERIUM.18.M
Vokabulärundervisning i franska - då, nu och i framtiden	franska ordförråd romanska språk undervisning	https://doi.org/10.21524/KRITERIUM.18.N
Översättningens plats inom utbildning och forskning i romanska språk	Sverige högre utbildning kommunikation romanska språk översättningsvetenskap	https://doi.org/10.21524/KRITERIUM.18.O
Utbildningar i romanska språk vid Stockholms universitet	curriculum Sverige romanska språk universitet utbildning	https://doi.org/10.21524/KRITERIUM.18.P
Från traditionell campusutbildning till nätbaserad utbildning i romanska språk	language teaching Språkundervisning högre utbildning romanska språk undervisning	https://doi.org/10.21524/KRITERIUM.18.Q
Fanfiction och fransk litteraturundervisning	informal learning fanfiction franskspråkig litteratur romanska språk	https://doi.org/10.21524/KRITERIUM.18.R
Muntlig interaktion i det virtuella klassrummet - möjligheter och utmaningar	virtual classroom E-lärande romanska språk språkinlärning	https://doi.org/10.21524/KRITERIUM.18.S
Avslutning, med några reflektioner över dagens svenska romanistik	Romance studies history of scholarship Sverige akademisk disciplin forskning högre utbildning romanska språk universitet	https://doi.org/10.21524/KRITERIUM.18.T
Forbidden literature. Case studies on censorship	comparative literature litteraturkritik medborgerliga rättigheter	https://doi.org/10.21524/KRITERIUM.22
Introduction	comparative literature censur demokrati litteraturvetenskap socialhistoria	https://doi.org/10.21524/KRITERIUM.22.A
Only a bullet through the heart can stop a lesbian vampire. Emmy Carell's Kan Mænd undværes? (1921)	comparative literature censur litteraturkritik litteraturvetenskap populärkultur	https://doi.org/10.21524/KRITERIUM.22.B
The case against Lady Chatterley’s Lover and the 1959 Obscene Publications Act as New Critical subtext	comparative literature censur litteraturkritik litteraturvetenskap populärkultur	https://doi.org/10.21524/KRITERIUM.22.C
The sadist housewife. Asta Lindgren and the Swedish business of pornographic literature in the late 1960s	comparative literature censur litteraturkritik litteraturvetenskap	https://doi.org/10.21524/KRITERIUM.22.D
So bad it should be banned. Judging the aesthetic of Comics	comparative literature censur litteraturkritik litteraturvetenskap populärkultur	https://doi.org/10.21524/KRITERIUM.22.E
Risen from the ashes. Black magic and secret manuscripts in the parish of Burseryd-Sandvik	comparative literature censur litteraturkritik litteraturvetenskap	https://doi.org/10.21524/KRITERIUM.22.F
Some aesthetic side-effects of copyright	comparative literature censur litteraturkritik litteraturvetenskap	https://doi.org/10.21524/KRITERIUM.22.G
‘A Romanian Solzhenitsyn’. Censorship and Paul Goma’s Ostinato (1971)	comparative literature Paul Goma censur litteraturkritik litteraturvetenskap	https://doi.org/10.21524/KRITERIUM.22.H
Poison, literary vermin, and misguided youths. Descriptions of immoral reading in early twentieth-century Sweden	comparative literature censur litteraturkritik litteraturvetenskap	https://doi.org/10.21524/KRITERIUM.22.I
Cultural policy as biopolitics. The case of Arthur Engberg	comparative literature censur litteraturkritik litteraturvetenskap	https://doi.org/10.21524/KRITERIUM.22.J
Protecting books from readers. Children in Finnish public libraries, 1930–1959	comparative literature censur litteraturkritik litteraturvetenskap	https://doi.org/10.21524/KRITERIUM.22.K
Truth, knowledge and power. Censorship and censoring policies in the Swedish public library system	comparative literature censur litteraturkritik litteraturvetenskap	https://doi.org/10.21524/KRITERIUM.22.L
Movement of knowledge. Medical humanities perspectives on medicine, science and experience	science and technology studies medical humanities antropologi bioetik etnologi folkhälsa hälsa hälso- och sjukvårdssystem kulturvetenskap kunskap medicinhistoria medicinsk sociologi samhällsvetenskap sjukdom sjukvård	https://doi.org/10.21525/KRITERIUM.24

• Lösa tankar
  • Fråga hur skall göra det enklare att hitta bra källor? Kan wikidata hjälpa? Wikidata huvudtema (P921) är ett sätt att enklare upptäcka vad för vetenskapliga publikationer handlar om vi har även Scholia som är ett lager ovanpå Wikidata specialiserat att ge stöd för att navigera ex. Litteraturvetenskap ....
  • Fråga bör en person som redigerar få bättre hjälp ?
  • Kan Wikidata/Länkad data underlätta beskriva ämnen/platser bättre etc. om ja skall vi lära LIBRISXL / SWEPUB / Litteraturbanken / Kriterium.se att hitta nya sätt med länkade data ?
    • Exempel på hur några testat att beskriva en bok med utspelar sig på plats (P840)
      • Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige Bd 1 (Q100528488)
        • kan nu visas på en karta men skulle lika gärna kunna komma upp som förslag när artiklar skall skrivas om dessa platser
      • Bellman var där. En vägvisare till Bellmansmiljöer (1997) (Q101541514)
        • visas på en karta
  • jag tycker mig se mer och mer utmaningar att klassificera saker så de blir enklare att hitta kanske vi borde lyfta detta till ett område vi borde bli bättre på ?
    • Riksdagsdokumenten i Wikidata har även denna utmaning där Ainali föredömligt skapade en aktivitet Kopplingssprint

- Salgo60 (diskussion) 26 november 2020 kl. 08.22 (CET)

SWIB20 pågår just nu Semantic Web in Libraries live stream. Och jag frågade hur andra bibliotek kopplar ihop sig map platser till Wikidata och i Tyskland har hbz gjort detta se presentation dvs. det skulle göra det enklare att hitta källor om platser, jag gjorde en POC med LIBRISXL men endast en användare i LIBRISXL blev glad ;-) - "Det krävs två för att dansa tango"

• video hur man navigerar böcker hos Die Nordrhein Westfälische Bibliographie där man kopplat sina geografiska ämnesord till Wikidata dvs. så borde vi kunna hitta böcker öppen forskning som kan vara källor till vårt artikelskrivande. Finns ett Wikidata objekt kopplat till artikeln vi jobbar med så kan datat i Wikidata användas direkt som underlag för sökningen, samma med svenska museer/Europeana att hade dom bra metadata så skulle allt kunna hämtas med ett klick...

- Salgo60 (diskussion) 26 november 2020 kl. 16.28 (CET)

Lite info om "täckningsgraden" i efternamnsförgreningssidorna och fråga om rimlig ambitionsnivå för densamma

Diskussionen flyttad till Kategoridiskussion:Efternamnsförgreningssidor Tostarpadius (diskussion) 29 november 2020 kl. 07.16 (CET)

Olika betydelser 2

Ska de bot skapade (olika betydelser 2) sidorna raderas efter att innehållet lagts till på lämpliga (olika betydelser) sidor? Vi har nämligen X antal (olika betydelser 2) sidor, som städats och som nu endast omdirigerar till lämpliga (olika betydelser) sidor. Voyager85 (diskussion) 28 november 2020 kl. 12.50 (CET)

Ja! Radera eller lägg till snabbradera med en motivering så det syns när vi tar bort det. Adville (diskussion) 28 november 2020 kl. 13.00 (CET)

Det funkar bra att omdirigera dem. F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 28 november 2020 kl. 13.03 (CET)

Ingen anledning att radera, omdirigering är tillräckligt. Jag hoppas att vi inte raderar skribentskapade artiklar efter att de är infogade i en annan artikel och samma borde gälla för dessa när något av innehållet används. Maundwiki (diskussion) 28 november 2020 kl. 14.37 (CET)

@Maundwiki: Se tillexempel Mexico (olika betydelser 2) som omdirigerar till Mexico (olika betydelser). Mexico (olika betydelser 2) är skapad av en känd bot och dessutom skapad senare än Mexico (olika betydelser). Voyager85 (diskussion) 28 november 2020 kl. 15.15 (CET)

Det är skillnad på grensidor och artiklar. För artiklar gäller att omdirigering ska skapas. För grensidor (olika betydelser) och (olika betydelser 2) anser jag att samma behov inte finns. Jag har dock som praxis i mitt botstädande att låta (olika betydelser) ligga kvar, medan däremot de botskapade (olika betydelser 2) raderar jag oftast, om inte det finns inkommande länkar. De är ju undantagslöst yngre än motsvarande (olika betydelser), det är ju därför som nr 2 skapades. Vi har ingen nytta av "2", samtidigt så är det ingen skada skedd om de ligger kvar. --北山 Kitayama (diskussion) 28 november 2020 kl. 15.26 (CET)

Jag vet, infogat många och var orsak till ett antal (olika betydelser 2) när jag i början tog bort "flaggan" lsj använde för att se om det redan fanns en botskap förgrening men lsj(bot) är en skribent. Naturligtvis ska oartiklar, ej relevanta etc skapade av skribenten bort men om det infogas skrevs det under samma license som du och jag skriver under. Bra eller dåligt så finns det kvar i historiken om det inte tas bort för att det faller under personangrepp, olämplig personlig information etc. Olika betydelser 2 finns även när det fanns en skribentskapad olika betydelser. Maundwiki (diskussion) 28 november 2020 kl. 15.37 (CET)

Rent formellt faller grensidorna under licensen, men gör de det i praktiken? De behandlas ju mer som stödfunktioner precis som kategorierna. För artiklar ska vi tillämpa licensvillkoren strikt, men ska vi även göra det för grensidor och kategorier? Om så är fallet, vad innebär det i praktiken? (Detta är inte en retorisk fråga, utan en fundering där jag inte har något bra svar.) --北山 Kitayama (diskussion) 28 november 2020 kl. 15.47 (CET)

Jag antar att många grensidor faller under gränsen för verkshöjd, och då har vi ingen juridisk plikt att bevara historiken, men jag ser gärna att historiken är så tydlig som möjligt. Därför föredrar jag omdirigeringar i de flesta fall. –LPfi (diskussion) 28 november 2020 kl. 23.16 (CET)

Ingen stor sak. Men föredrar att de raderas (efter kontroll av inkommande länkar) av den anledningen att de aldrig borde ha skapats.--Gotogo (diskussion) 28 november 2020 kl. 23.24 (CET)

men bara admins kan kolla om allt kom med. Maundwiki (diskussion) 29 november 2020 kl. 00.02 (CET)

Jag har ingen bestämd uppfattning, men Maundwiki har en poäng. Tostarpadius (diskussion) 29 november 2020 kl. 08.00 (CET)

Jag tänkte inte på det, men det finns säkert fall där den som infogar och den som raderar ingendera har lokalkännedom, och någon som har det (eller söker efter en viss plats med det namnet) kan upptäcka att det fanns väsentlig information (läge?) om en plats de andra bedömde inte skulle komma med, t.ex. för att de inte kunde bekräfta dess existens. –LPfi (diskussion) 29 november 2020 kl. 10.02 (CET)

Är list-artiklar impopulära för att de "plingar" för ofta?

Jag har det senaste åren förundrats över att "Lista över ..."-artiklar verkar vara oomtyckta av våra högt ärade administratörer och nyttiga städare. När jag söker efter relevanta diskussioner som kan belysa hur argumenten faller, så är dessa svåråtkomligt begravda på diskussionssidor och ännu oftare på användares (ibland arkiverade) dito eller under SFFR. Dvs svårt att söka på något översiktligt sätt. (Länktips mottages tacksamt!)

Min nuvarande känsla är att den enkla sanningen kan vara att listor tenderar att länka till artiklar som behöver bevakas av t.ex vandaliseringsrisk?
Om då listan är av typen att den kan komma att uppdateras typ en gång i veckan eller mer, så kan det kanske generera många pling från en "tråkig"/oförarglig lista som i sig knappt behöver bevakas.

Jag försöker numera att "missionera" bruket av svenska Wiki istället för att googla när det gäller nyfikenhet och fakta om svenska omständigheter och aktualiteter. Men "vanlig folk" som söker mer information via nätet, vill nog läsa mer runt t.ex mello, allsvenskan dokumentära eller dramatiserade tv-serier och liknande medan det just är aktuellt och pågår - inte först efter att säsonger och liknande avslutats. --Tvikobb (diskussion) 29 november 2020 kl. 10.09 (CET)

---

De flesta "städare" bevakar Senaste ändringar, så vilken artikel som redigeras har liten betydelse (alltså "länkar till" är oväsentligt för dem). Problemet är snarare att listartiklar ofta är av dålig kvalitet: många innehåller ett rätt godtyckligt urval, de lämnas ofta ouppdaterade när de ursprungliga författarna tappat intresset, källor saknas ofta o.s.v. Det kan bero på att de som framförallt skriver listorna är en annan grupp med andra slags intressen än de som skriver andra slag av artiklar eller städar. Frågan är så om vi skall ha en lägre ribba för kvaliteten på dessa artiklar?

Frågan är i själva verket viktig: Som Tvikobb säger har vi en läsekrets som inte har samma förväntningar och preferenser som de flesta som skriver. Som vi många gånger konstaterat om aktuella händelser: en bra artikel kan skrivas först med facit på hand, men intresset är störst då händelsen nyss inträffat eller fortfarande pågår. För dem har vi accepterat att folk vill skriva och förväntar sig information just då, fastän artikeln inte kan leva upp till den standard vi i allmänhet kräver – och att Wikipedia kan erbjuda ett bra komplement till nyhetsrapporteringen genom det kvalitetsarbete vi ändå gör också med dem (trots frustration över arbetsmängden).

Vilka listor är sådana som våra läsare värdesätter trots att vi ser dem som problematiska? Kunde vi på motsvarande sätt som med {{pågående}} varna för och hålla i minnet att artikeln behöver översyn. T.ex. borde artiklar som Melodifestivalen och de om TV-säsonger etc. alltid ha {{bäst före}} (åtgärdskategori för artikel med viss faktaruta utan den mallen?). Vi kanske borde försöka hitta sådana problematiska men välbesökta artikelkategorier och försöka hitta metoder att arbeta med dem?

–LPfi (diskussion) 29 november 2020 kl. 10.37 (CET)

Det är stor skillnad på listor där allt som kan finnas uppräknas och listor över saker som aldrig kan bli komplett. Jag har själv skapat Lista över läroverk och realskolor i Sverige och Lista över städer i Sverige vilka båda är populära och aldrig ifrågasatts, samma med Lista över Sveriges regenter. Yger (diskussion) 29 november 2020 kl. 10.49 (CET)

Men där förutsätter "aldrig" ett tidsperspektiv. "Nyss" kan för Vanligt Folk vara inom samma månad, samma år, medan "oförändrad länge" kan vara femton minuter för en putsare. Tvikobb (diskussion) 29 november 2020 kl. 11.20 (CET)

När ett TV-program visades om Ingrid Bergman, fick den artikeln 60000 läsningar av vanligt folk, bra då den artikeln hade god substans och bra kvalitet. Det är också så ofta vid "nyheter" att det är intressant slå upp om saker som är inblandade i händelsen.Yger (diskussion) 29 november 2020 kl. 11.25 (CET)

Listor som tillför information utöver att vara en uppräkning kan vara relevanta. Jag kan förstå att vissa söker efter aktuell information här och det önskemålet kan vi tillgodose till viss del, men problemet som vi ser är att en del artiklar kompletteras med mängder av detaljer under en viss period och sedan blir helt utan uppdateringar. Det är därför bättre att vi begränsar oss. Det som läggs in här skall hålla över tid, det måste vara grundhållningen. Tostarpadius (diskussion) 29 november 2020 kl. 12.39 (CET)

Jag håller med om att det är ett problem, men motsvarande händer på andra fronter. En politiker kan ha fått en artikel skriven om sig när hon blev kommunfullmäktigeordförande, utan att det senare noteras att hon blivit blev riksdagsledamot – eller kanske artikeln skrevs när hon var Robinsondeltagare, med politikerbakgrunden nämnd i en bisats. Inom teknik förekommer det att artikeln beskriver en tillämpning med konsumentinriktning, medan tekniken ifråga framförallt används i andra sammanhang. Listartiklar hör väl nog till de värsta syndarna, men det är ett mer allmänt problem. Har vi något projekt som försöker fånga in sådana problemområden? Kan lärdomar tillämpas på listartiklarna? I de fall Tostarpadius nämner kan man väl senare gå in och plocka bort trivia och försöka få till en bättre översikt, på samma sätt som efter uppmärksammade händelser. –LPfi (diskussion) 29 november 2020 kl. 13.18 (CET)

Visst kan (och måste) man plocka bort i efterhand, men ibland har det lagts ned mycket arbete på det hela och det är alltid tråkigt med förspilld möda. Är det inte källbelagt känns det alltid lättare att avlägsna uppgifter. Därför vore det bra om fler potentiella bidragsgivare förstode vilka insatser som är av långsiktigt värde och vilka som kan leda till senare besvikelse. Praktisk nytta bör aldrig vara det primära syftet med våra artiklar. Tostarpadius (diskussion) 29 november 2020 kl. 14.01 (CET)

Det här projektets första artikel var just en lista. 62 osv (diskussion) 29 november 2020 kl. 13.53 (CET)

En sak att komma ihåg när man diskuterar varför så många listor raderas är att de från början fyllde ungefär samma funktion som kategorier gör idag: de sågs som ett sätt att få överblick över artiklar inom ett ämne. Det skapades därför många listor som sedan inte underhållits på många år. Egentligen tycker jag inte vi borde ha några "listor" alls, utan att det vi borde ha genomgående är tabeller (vilket också de exempel som Yger tar upp är). Den stora fördelen med att bara rada upp artikelnamn är att även oskrivna sådana kan tas med, och inte heller det är någon otvivelaktig fördel. andejons (diskussion) 29 november 2020 kl. 17.48 (CET)

Artikelnamn för SMS m.fl.

SMS omdirigerar nu till Short Message Service. På motsvarande sätt har många artikelämnen kända under en initialförkortning flyttats till det utskrivna engelskspråkiga namnet. Jag vet att vi brukar undvika förkortningar, men t.ex. i det här fallet är de svenskspråkiga benämningarna "SMS" och "textmeddelande". Ingen säger (eller skriver) "Short Message Service" i svenskspråkig kontext, annat än möjligen i tekniskt fackspråk. Artikelnamnet strider alltså både mot POMMF och strävan att använda korrekt svenskspråkig terminologi.

Jag ser inte nyttan med att ha sådana artikelnamn. Den som ser länken känner inte igen termen och vet alltså inte vart den leder, och den som klickar på länken kan ändå se initialförkortningen utskriven i artikelns första mening. Jag tror att man gjort så här av bara farten, genom att extrapolera från en princip som är nyttig för andra typer av artikelnamn, och sedan börjat uppfatta också det här som praxis.

(För vissa mycket tekniska artiklar, där ämnet i allmänhet hanteras på engelska och den engelskspråkiga termen ofta används också på svenska, kan situationen vara en annan. En sådan gränsdragning kan vid behov diskuteras senare.)

–LPfi (diskussion) 30 november 2020 kl. 10.59 (CET)

Instämmer och ingen säger heller Allmänna Svenska Elektriska AB (ASEA).Yger (diskussion) 30 november 2020 kl. 11.07 (CET)

Ibland kan jag se att det kan finnas skäl till att förkortningen bör vara grensida och att det fullt utskrivna då blir ett alternativ till särskiljning med parenteser, även om förkortningen råkar vara POMMF. I det här fallet känns dock SMS som det självklara uppslagsordet.FBQ (diskussion) 30 november 2020 kl. 11.46 (CET)

Instämmer. Den avrådan mot förkortningar som finns gäller i första hand vanliga uttryck samt bruket i tryckta uppslagsverk att bara använda första bokstaven i uppslagsordet för att spara plats. När en förkortning är det dominerande sättet att tala om något bör det vara förstaalternativet för uppslagsnamn. Jag har flyttat tillbaka SMS, finns det andra exempel bör de ses över (t.ex. MMS).

andejons (diskussion) 30 november 2020 kl. 13.16 (CET)

SMS flyttas 2013 och MMS 2006 så det är inga nyliga flyttningar. Det är troligen en skillnad mellan SMS som används i dagligt tal mot MMS. Hur ofta säger vi "jag fick ett MMS". Även när det kommer kallas det troligen SMS i dagligt tal, meddelande med t.ex. bild på iPhone. Om vi talar om samma MMS. Maundwiki (diskussion) 30 november 2020 kl. 13.45 (CET)

Jag kan ju också se att det kan finnas skäl att frångå POMMF för officiella namn i vissa fall, ASEA hade ju kunnat vara ett exempel om vi skrivit artikeln före 1977, förkortningen ASEA började ju användas redan på 1910-talet, någonstans däremellan hade ju frågan varit när man skulle gå över från Allmänna Svenska Elektriska AB till ASEA, men det är ju mest en hypotetiskt fråga och inte aktuellt här.FBQ (diskussion) 30 november 2020 kl. 13.58 (CET)

Huruvida ett ord används i dagligt tal har inte med frågan att göra, det relevanta är om man när man väl talar om det säger "MMS" eller "Multimedia Messaging Service", samt i andra hand om det finns några namnkrockar och hur de bör hanteras. Sedan att SMS legat där det gjort under en längre tid innebär inte att det var rätt att genomföra den första flytten. (Om man vill ha ett annat exempel än ASEA verkar LKAB passa bra).

andejons (diskussion) 30 november 2020 kl. 14.57 (CET)

Min poäng var att vad MAN säger kan variera från person till person och från situation till situation och då kan officiellt namn vara vägledning. Men som det var ett sidospår som inte har med SMS att göra skall jag försöka släppa det.FBQ (diskussion) 30 november 2020 kl. 16.24 (CET)

Jag skulle vilja påstå att det är ett språkligt missförstånd att sätta ett ord som sms på svenska under Short Message Service. "Short Message Service" är som mest en del av den etymologiska förklaringen. På svenska är sms, precis som till exempel en cd, inte en förkortning. Det heter så, som självständigt ord. Våra mest använda ordböcker hanterar det som ett vanligt svenskt ord. Precis som mms för den delen, som bör behandlas precis som sms. En tydlig signal är att de standardverk vi brukar referera till inte ens skriver det med versaler. Det heter sms, gement, i SAOL, hos TT-språket och i Språkrådets Myndigheternas skrivregler (s. 95). /Julle (disk.) 30 november 2020 kl. 17.44 (CET)

Kvalitetsmätningen december för felaktig flaggning

Kvalitetsmätning: Felaktig flaggning på interwiki (via badge i Wikidata) Datum Antal med fel kategori eller badge Av totalt Andel med fel Utm. Bra Rek. Totalt 2019-01-01 0 0 0 0 1 515 0,00 % 2019-02-01 0 2 0 2 1 516 0,13 % 2019-03-01 0 0 0 0 1 518 0,00 % 2019-04-01 0 0 2 2 1 520 0,13 % 2019-06-02 0 1 0 1 1 522 0,07 % 2019-07-01 0 0 0 0 1 527 0,00 % 2019-08-01 0 0 1 1 1 529 0,07 % 2019-09-01 0 0 2 2 1 529 0,13 % 2019-10-01 0 0 3 3 1 528 0,20 % 2019-11-01 0 0 3 3 1 534 0,20 % 2019-12-01 0 0 1 1 1 537 0,07 % 2020-01-01 0 1 0 1 1 536 0,07 % 2020-02-01 1 0 0 1 1 541 0,06 % 2020-03-01 0 0 0 0 1 539 0,00 % 2020-04-01 0 0 1 1 1 537 0,07 % 2020-05-01 0 0 1 1 1 536 0,07 % 2020-06-01 1 0 2 3 1 539 0,19 % 2020-07-01 1 0 1 2 1 544 0,13 % 2020-08-01 0 0 1 1 1 608 0,06 % 2020-09-02 0 0 5 5 1 627 0,31 % 2020-10-01 0 0 1 1 1 627 0,06 % 2020-11-01 0 0 1 1 1 630 0,06 % 2020-12-01 0 1 2 3 1 630 0,18 % Nu A + B C + D E + F 1 811

Förklaring Artiklar i listorna som skapas av länkarna på raden "Nu": A: Flaggas som Utmärkt artikel, men inte kategoriserad som Utmärkt artikel på svwp B: Flaggas inte som Utmärkt artikel, men kategoriserad som Utmärkt artikel på svwp C: Flaggas som Bra artikel, men inte kategoriserad som Bra artikel på svwp D: Flaggas inte som Bra artikel, men kategoriserad som Bra artikel på svwp E: Flaggas som Rekommenderad artikel, men inte kategoriserad som Rekommenderad artikel på svwp F: Flaggas inte som Rekommenderad artikel, men kategoriserad som Rekommenderad artikel på svwp

Vid månadsskiftet finns tre avvikelser mellan kategorisering i Wikipedia och flaggning i Wikidata.

• Fel av typ D:
  • Artikeln Khanbalik har flyttats från Khanbalik (Q1028086) till Khanbalik (Q101186473) i Wikidata den 5 november och flaggningen som Bra artikel tappades då bort.
• Fel av typ E:
  • Artikeln Agnes Carlsson är sedan 4 november ej längre kategoriserad som Rekommenderad artikel, men har fortfarande kvar flaggningen som Rekommenderad artikel i Wikidata.
• Fel av typ F:
  • Artikeln City Circle är sedan 14 oktober antagen till och kategoriserad som Utmärkt artikel i Wikipedia. Den har motsvarande flaggning i Wikidata, men är fortfarande är mallad/kategoriserad som Rekommenderad artikel i Wikipedia.

--Larske (diskussion) 1 december 2020 kl. 00.34 (CET)

Angående rekommenderad → utmärkt/bra. Jag förtydligade i malldokumentationen var mallen skall ligga. Ska vi ta hjälp av en bot som lägger mallen på rätt ställe för alla "gamla" artiklar? Men jag förstod inte denna mening i dokumentationen: "Dessutom placeras infoboxen på sidan.". Vad menas? Mvh  ^✍️(skrivet av:) GeMet(användare:)^💬 den 1 december 2020 kl. 01.29 (CET)

Wikipedias Asienmånad avslutad

Wikipedias Asien-månad är november!

För sjätte året i rad arrangerades Wikipedias Asienmånad, den flerspråkiga online-skrivarstugan med artikelfokus på Asien. I år deltog 57 språkupplagor av Wikipedia.

Årets skrivarstuga på SvWp administrerades av Deryni och Bairuilong och fick 88 godkända bidrag från 13 skribenter! Det innebar nytt deltagarrekord för SvWp, där 2016 tidigare innehade månadsrekordet med 10 skribenter. Däremot klarade sig bidragsrekordet, som är från 2019 med 94 godkända bidrag.

Sex deltagare nådde vykortsgränsen 4 bidrag, förutom de båda organisatörerna även Boberger, Kaljami, Nalle&Lisa och Nordelch. Ett stort tack till alla deltagare och ett särskilt tack också till Zquid som arrangerade flera veckotävlingar under månaden som inspirerade skribenterna till stordåd och till RC-lok som i det tysta gjorde förbättringar i många av artiklarna.

För övrigt är SvWp redan uppdaterad inför nästa upplaga av skrivarstugan. Något som kan vara av intresse att kika på redan nu är den Hall of Fame som upprättats i Veckans tävling – Asien-vecka 2021. Deryni (diskussion) 1 december 2020 kl. 07.05 (CET)

Månadens artiklar

"Carl Gustaf Hagberg" och "Karlovac".

Det blev torparsöner och orter på Balkan som belönades, när vi valde bästa nya artikel respektive utökning under oktober månad. Carl Gustaf Hagberg (skapad av Ronny L (SMVK)) utsågs till bästa nya artikel, medan Karlovac utsågs till bästa utökning (av Tromber).

Dessutom utdelades pris för flest nya artiklar (46 stycken) respektive utökningar (39 stycken) under november. Här stod Boberger respektive Hans Frörum för insatserna. Totalt listades under förra månaden 235 nya och 74 utökade artiklar i projektet. I listningen för november inkluderades många av våra nya artiklar på minst 8 000 byte.

Nu är det december, och vi kan rösta på november månads bästa nya respektive utökade artikel – det finns 40 nya och 11 utökade artiklar att välja bland. Förhoppningsvis finns det åtminstone några som kan intressera. Allt gott. --Paracel63 (diskussion) 2 december 2020 kl. 14.27 (CET)

Merge articles

Hi, could you please help me and merge these two articles, they are the same mountain:

• Hüenerchopf
• Hüenerchöpf (bergstopp i Schweiz, Sankt Gallen)

Thank you, --Hannes Röst (diskussion) 2 december 2020 kl. 15.51 (CET)

@Hannes Röst: I deleted the second one as it has incorrect name. Incoming links fixed. --北山 Kitayama (diskussion) 2 december 2020 kl. 16.02 (CET)

Tillfällig bevakning

Om ni inte redan har sett det, så går det nu att sätta sidor på bevakningslistan för en kortare tidsperiod (alternativet dyker upp när man lägger till den). Användbart när man bara vill hålla koll på någonting (en diskussionssida, en artikel) ett litet tag, men annars lätt glömmer att ta bort den från listan. Om man inte bryr sig om att göra någonting fungerar det precis som förut, det vill säga att den läggs till utan slutdatum. Se mw:Help:Watchlist expiry för dokumentation. /Julle (disk.) 3 december 2020 kl. 16.04 (CET)

Alternativen som ges är en vecka, en månad, tre månader eller ett halvår. /Julle (disk.) 3 december 2020 kl. 16.06 (CET)

Det är väldigt bra. Jag vill i allmänhet bli uppmärksammad på om någon har synpunkter på mina redigeringar (uttryckta på diskussionssida, i redigeringskommentarer eller helt enkelt genom ändringar i det jag skrivit) också på sidor jag inte har något annat intresse av. Efter en vecka eller så är det osannolikt att någon reagerar på redigeringen, men att avbevaka artikeln har varit ett för stort arbete. Detta är precis vad jag behövt. Tackar. –LPfi (diskussion) 3 december 2020 kl. 21.45 (CET)

Kommer att bli mycket användbart för mig, främst i ärenden om relevanskontroll. Tack! EstrellaSuecia^diskussion, 3 december 2020 kl. 21.48 (CET)

Ingen tanke om att sidor som "automatiskt" hamnar i bevakningslistan pga att sidan skapas eller redigeras ska ha en "default" tidsbegränsning? 62 osv (diskussion) 4 december 2020 kl. 12.07 (CET)

Se den här sidan. --Larske (diskussion) 4 december 2020 kl. 12.21 (CET)

Och svaret där är att det inte är prioriterat, men att volontärer kan ges utrymme att utveckla detta vidare... 62 osv (diskussion) 4 december 2020 kl. 12.43 (CET)

Här är tabell som visar vilka som bidragit till de 309 inläggen (under tiden 24 september–28 oktober 2019 och under tiden 12 mars–2 december 2020) på ovan nämnda meta-diskussionssida. Julle ser ut att vara den enda användaren som är mer än marginellt aktiv i svwp under 2020 som har deltagit i diskussionen på meta.

Användare	Inlägg i meta- diskussionen	Redigeringar i svwp
		Totalt	Under 2020
IFried (WMF)	94	0	0
Sphilbrick	28	5	0
Albinfo	24	11	1
Patriccck	20	5	2
Alsee	14	1	0
Dvorapa	12	0	0
PamD	11	2	1
Certes	10	0	0
NickK	9	118	0
Ammarpad	7	0	0
Anne Delong	6	2	0
Nick Moyes	6	0	0
Daniel Case	5	2	0
Framawiki	5	23	0
Bruce1ee	4	0	0
ONUnicorn	4	0	0
Uanfala	4	45	0
Barkeep49	3	0	0
Bilorv	3	0	0
Izno	3	16	0
Otr500	3	0	0
Samwalton9	3	0	0
216.154.20.65	2	0	0
Bencemac	2	4	0
Guycn2	2	0	0
Julle	2	23852	2165
Ladsgroup	2	35	0
Pigsonthewing	2	133	7
TheSandDoctor	2	0	0
Trizek	2	7	0
1234qwer1234qwer4	1	8	0
74.193.209.147	1	0	0
Beyond My Ken	1	4	0
Dcheney	1	0	0
Draceane	1	29	6
DWalden (WMF)	1	0	0
GorillaWarfare	1	0	0
IKhitron	1	0	0
John of Reading	1	0	0
MusikAnimal (WMF)	1	0	0
Onel5969	1	0	0
Risker	1	0	0
Stjn	1	0	0
Tom (LT)	1	0	0
Trizek (WMF)	1	23	4

--Larske (diskussion) 4 december 2020 kl. 13.24 (CET)

Vill man veta när någonting sådant här händer så att man kan hålla koll på när utvecklare ber om återkoppling som skall styra utvecklingen rekommenderar jag att man prenumererar på eller på något annat sätt läser m:Tech/News, som är det huvudsakliga nyhetsflödet för tekniska nyheter (och som jag sätter ihop de flesta veckor, för att vara tydlig med att det är en rasande partisk rekommendation). /Julle (disk.) 4 december 2020 kl. 13.53 (CET)

Versalisering vid inledande egennamn

I artikeln om relativistisk kvantkemi har jag och Episcophagus delade uppfattningar om Schrödingerekvationen/schrödingerekvationen ska stavas med liten eller stor begynnelsebokstav på svenska. Jag är av uppfattningen att det bör stavas med stor bokstav, i enlighet med diverse rekommendationer (Språkrådet, Myndigheternas skrivregler, TT) som innebär att ord som inleds med egennamn i allmänhet ska stavas med stor begynnelsebokstav, t.ex. Kalmarfreden, Oslotidning och Volvochef. Dock bör påpekas att denna regel inte är helt allmängiltig, det finns undantag för väletablerade ord där förledets karaktär av egennamn har försvagats, t.ex. röntgenstrålning.

Personligen känner jag inte att Schrödingerekvationen är så etablerat att förledet har mist sin karaktär av egennamn, det hade t.ex. likaväl kunnat skrivas Schrödingers ekvation eller Schrödinger-ekvationen. Samma sak menar jag gäller för t.ex. Diracekvationen, de Broglie-våglängd, Laplaceoperatorn och Bellolikhet.

Eftersom det är svårt att dra en tydlig gräns skulle jag gärna vilja ha input från fler användare om hur vi bör resonera kring användandet av stor och liten begynnelsebokstav? Tack! --Glentamara (diskussion) 28 november 2020 kl. 20.39 (CET)

Jag är av samma uppfattning som du. Det ska nog till att begreppet har blivit så mycket mer känt än dess upphovsman för att det ska skrivas med liten begynnelsebokstav. För enheter/storheter gäller lite andra regler, men det är det ju inte frågan om här. /ℇsquilo 28 november 2020 kl. 21.48 (CET)

Även jag ser det som självklart att vi i ett fall som detta bör följa moderna skrivregler. Endast när ett namn är då etablerat att man inte tänker på upphovsmannen längre när man läser det bör undantag göras. Tostarpadius (diskussion) 29 november 2020 kl. 08.04 (CET)

I det här fallet är "man" en ganska liten krets av personer som känner området. Vi borde alltså kontrollera med svenskspråkig facklitteratur eller fackordlistor. Det är snarare etablerat skrivsätt än allmänna skrivregler som bör avgöra. –LPfi (diskussion) 29 november 2020 kl. 10.06 (CET)

Jag är ganska säker på att en fysiker inte tänker på Schrödinger då han eller hon nämner ekvationen. Samma gäller de flesta matematiska metoder – men etablerat språkbruk bör avgöra, vi skall inte syssla med hyperkorrektion. Jag noterar att många av våra artiklar råkar ha uppslagsordet först i meningen, så att man får söka långt ner i artikeln för att se huruvida vi rekommenderar versal inledningsbokstav. Kanske något att notera i våra riktlinjer. Någon noterade att det är bra om man kan se uppslagsordets genus i inledningen, jag vet inte om det heller hittade till riktlinjerna. –LPfi (diskussion) 29 november 2020 kl. 10.18 (CET)

Bra poäng, men problemet är att den svenskspråkiga litteraturen på området är ganska begränsad. Men i alla fall i boken Kvantvärldens fenomen av Gunnar Ohlén skrivs Schrödingerekvationen med stor begynnelsebokstav. Jag har själv i princip aldrig sett Schrödingerekvationen skrivas med liten begynnelsebokstav (jag jobbar själv som forskare i fysik), mer än möjligen i studenters labbrapporter... --Glentamara (diskussion) 29 november 2020 kl. 10.21 (CET)

Sammansättningen är definitivt etablerad nog att bindestreck inte kan komma i fråga. Jag tycker definitivt att det finns visst fog för argumentet att den är såpass väletablerad att bör skrivas gement, men jag hör definitivt till den där mindre kretsen.

andejons (diskussion) 29 november 2020 kl. 10.38 (CET)

Då har vi väldigt olika erfarenheter, för min erfarenhet är att det är ytterst ovanligt att skriva ekvationer uppkallade efter personer, inklusive Schrödingerekvationen, med liten begynnelsebokstav. Men det som är relevant är förstås vad vi kan styrka med källor. Jag googlade lite snabbt, t.ex. SVT, Ystads allehanda och Eskilstuna-Kuriren använder alla stor bokstav. Jag kollade även i kursplaner, t.ex. från Chalmers, Lunds universitet och KTH, och även där verkar stor bokstav vara det dominerande skrivsättet. Några artiklar i NyTeknik använder också stor bokstav, se t.ex. [1] (debattartikel) och [2], däremot används liten bokstav i en tredje artikel. Alltså, inte helt glasklart, men skulle nog ändå vilja påstå att stor begynnelsebokstav är det helt dominerande sättet att skriva. Dessutom blir det märkligt i en text att skriva ”schrödingerekvationen” i ena stunden, och t.ex. Lippmann–Schwinger-ekvationen, de Broglie-våglängd osv. i andra. --Glentamara (diskussion) 29 november 2020 kl. 11.01 (CET)

Inte underligare än om man också skriver röntgenstrålning. Full konsekvens i språket går aldrig att få.

andejons (diskussion) 29 november 2020 kl. 11.28 (CET)

Och vilken strålning går den att jämföra med? Tostarpadius (diskussion) 29 november 2020 kl. 12.34 (CET)

Jag förstår inte frågan. Om du vill ha ett exempel på en annan sammansättning med personnamn finns dock även Tjerenkovstrålning.

andejons (diskussion) 29 november 2020 kl. 13.09 (CET)

"Lippmann–Schwinger-ekvationen" och "de Broglie-våglängd" skrivs med bindestreck och har därför kvar "namnkaraktären", medan "schrödingerekvationen", liksom "röntgenstrålning", och exempelvis "taylorserie" ("maclaurinutveckling") eller "laplacetransform", skrivs utan bindestreck och namnet är bara en bestämning till huvudordet i sammansättnigen (som "finlandsfärjan" eller liknande - det är inget egennamn "längre"). Episcophagus (diskussion) 29 november 2020 kl. 17.25 (CET)

Den avgörande frågan är inte vad någon av oss tycker, utan vad som kan källbeläggas som etablerad standard i svenskt språkbruk. Och det står klart från ett flertal källor att Schrödingerekvationen är den dominerande stavningen, även om schrödingerekvationen förekommer i vissa fall. Stor bokstav används i flera böcker, t.ex. Kvantvärldens fenomen av Gunnar Ohlén och Tillämpad atomfysik av Göran Jönsson och Elisabeth Nilsson. Stor bokstav används också i ett antal kursplaner, se referenser ovan. Det används dessutom i nyhetsartiklar från SVT och andra nyhetsmedier. Hittills har jag inte kunnat hitta schrödingerekvationen i någon tryckt litteratur.

Och nej, Schrödingerekvationen är inte ett allmänt vedertaget ord på det sätt som röntgenstrålning är. Schrödingerekvationen har en stark prägel av sin upphovsman, precis som andra ekvationer inom fysik. Vi talar om Diracekvationen, Bellolikheter, Jarzynskilikheten osv. Dessa uttryck är snarare att betrakta som egna egennamn – namn på ekvationer och uttryck.

Men det som faktiskt spelar roll här är att det finns ett antal böcker och därtill andra källor som styrker att Schrödingerekvationen är den mest utbredda och etablerade stavningen på svenska. --Glentamara (diskussion) 3 december 2020 kl. 16.12 (CET)

Ett tips som visar stavning av olika personer, över tid, och som dessutom följer TT-språket är tidningar.kb.se. VisbyStar (diskussion) 3 december 2020 kl. 20.04 (CET)

Åh, tack, det är en användbar länk! Där är det tydligt att Schrödingerekvationen är den enda stavningen som förekommit i svenska dagstidningar. --Glentamara (diskussion) 3 december 2020 kl. 21.22 (CET)

Ja, ingen har argumenterat för någon annan stavning (gemen eller versal är inte en fråga om stavning). Det är dock definitivt inte ett egennamn, oavsett hur man skriver (hade ekvationer haft egennamn hade det inte varit någon fråga, och då hade man skrivit även t.ex. "Värmeledningsekvationen"). Det är ett sammansatt namn. Och visst, jag tycker inte att det är någon tvekan om att det inte anses etablerat nog - men det är ändå mer betydligt etablerat än t.ex. "Diracekvationen".

andejons (diskussion) 3 december 2020 kl. 22.42 (CET)

Vet inte om det finns en etablerad definition av innebörden av "stavning", men jag syftar som du vet på vilka tecken som används för att skriva ordet i fråga. --Glentamara (diskussion) 5 december 2020 kl. 11.19 (CET)

Ni får det att låta som det bara finns en Schrödingerekvation? 62 osv (diskussion) 5 december 2020 kl. 11.22 (CET)

Det går så klart att formulera olika ekvationer för olika fysiska system, med specifika uttryck för Hamiltonoperatorn insatta i Schrödingerekvationen. De olika ekvationerna kan väl ses som olika "Schrödingerekvationer", även om jag nog aldrig har hört någon använda detta uttryck. I vissa sammanhang talar man även om tidsberoende Schrödingerekvationen och tidsoberoende Schrödingerekvationen.

I vilket fall verkar i princip alla överens nu om att det etablerade sättet att skriva ekvationens namn på är med stor begynnelsebokstav. --Glentamara (diskussion) 5 december 2020 kl. 11.36 (CET)

Public Domain Day

Vid nyår 1 januari 2021 löper upphovsrätten ut för verk av författare/konstnärer som avled 1950. Men vilka av alla i Kategori:Avlidna 1950 eller Projekt Runebergs lista är särskilt intressanta för Commons, Wikisource och Projekt Runeberg att uppmärksamma vid firande av Public Domain Day på nyårsdagen? För Projekt Runeberg och Wikisource handlar det om att redan nu förbereda författarsidor, för Commons att förbereda kategorier, för Wikipedia att putsa upp de biografiska artiklarna. Med massvisningsanalys kan man sortera Kategori:Avlidna 1950 efter antal sidvisningar och kung Gustaf V leder stort, följd av George Orwell. --LA2 (diskussion) 2 december 2020 kl. 06.17 (CET)

För Commons lönar det sig att hålla i minnet att upphovsrättslagstiftningen i USA gäller också svenska konstnärer, om verk skall laddas upp, genom att USA gått med i Berneavtalet och inte tillämpar "rule of the shorter term", och alltså ger upphovsrätt åt utländska verk enligt sina egna regler, oberoende av reglerna i ursprungslandet. För äldre upphovsmän spelade det inte så stor roll, eftersom övergångsbestämmelserna gjorde att de vars upphovsrätt löpt ut inte retroaktivt på nytt fick skydd, men för alla "nya" gäller alltså USA-lag (för svenska verk utöver den svenska).

Huvudregeln är att verk som publicerats för mer än 95 år sedan är fria i USA, liksom verk publicerade i USA för vilka man inte begärt och förnyat upphovsrättsskyddet. För verk publicerade efter 1978 (alltså en del postumt publicerade verk) gäller 70 år efter döden, såsom här. För postumt publicerade verk gäller det att också ta hänsyn till det 25-åriga skydd den som först publicerar verket får i EU.

I praktiken är de verk som blir fria alltså framförallt de som publicerats före 1925 och 1979–1995, samt opublicerade verk [av upphovsmän som dog 1950].

–LPfi (diskussion) 2 december 2020 kl. 11.43 (CET)

@LPfi: Tack för sammanställningen. Kommer något att förändras 1 januari vad gäller opublicerade verk? Enligt den här diskussionen verkar anonyma opublicerade verk från år 1900 bli fria i USA (och i Sverige?) den 1 januari. Paracel63 (diskussion) 2 december 2020 kl. 13.57 (CET)

För verk publicerade efter 1978 gäller i USA 70 år pma, alltså blir verken fria samtidigt där som i Finland och Sverige. Både gränsen för dödsåret (1950) och publiceringsåret (1925 respektive 1995) är relativa, och vi får alltså nya fria verk alltid den 1 januari. Jag ser inte att man i den länkade diskussionen skulle nämna några ändringar i lagstiftning eller praxis – de från 1900 som blir fria i USA är, som du säger, de med okänd upphovsman (här hos oss gäller för dem 70 år efter att verket skapats), och diskussionen gäller fall då upphovsmannen eller dödsåret är okänt. Jag tog inte med de okända upphovsmännen, då länken i första inlägget gällde kända upphovsmän –LPfi (diskussion) 2 december 2020 kl. 14.45 (CET)

Ibland kan man se institutioner som sätter en Creative Commons-licens på digitala avbildningar av verk där upphovsrätten är utslocknad. Här uppstår en situation där det nya verket, om det har upphovsrätt och satt med en fri licens, är möjlig att ladda upp till Wikimedia Commons enligt andra regler än de för public domain. VisbyStar (diskussion) 2 december 2020 kl. 20.30 (CET)

Ja. Om den inte innehåller -ND eller -NC alltså. Licensen behövs om det handlar om första publicering, p.g.a. den 25-åriga publiceringsrätten. Om det är ett tidigare publicerat verk kan man lägga CC-licensen som komplement till PD-konstaterandet, t.ex. med tanke på användare i länder där upphovsrätten varar längre. Man kan också lägga CC-licensen som enda licensmall, om man inte själv vill ta ansvar för bedömningen av eventuell PD-status, men bör då gärna vara noga med att anteckna dödsår etc., så att andra kan dra slutsatsen. –LPfi (diskussion) 5 december 2020 kl. 12.28 (CET)

KBs Arken värd att länka till eller ej

Ny egenskap Kungliga biblioteket Arken-id (P8899) och ny mall Mall:Arken detta är Kungliga Bibliotekets motsvarighet till Uppsala Universitets Alvin. Jag testade mallen på August Strindberg så tyck till om den skall finnas eller inte. Alvin kopplingen (mallen) slängdes ut med badvattnet se diskussion Malldiskussion:Alvin. Vi/jag har ingen dialog med Arken människorna om vi kan göra något av detta. Jag skickade en tweet men inget mer och informerade även SKBL och Litteraturbanken att denna koppling finns i Wikidata. Jag skrev även ned lite vaga tankar på T269202. Jag kopplar nog ihop lite till men gör ingen mer ansträngning att prata med Arken.

• Lista sv:Wikipedia artiklar > 2900

- Salgo60 (diskussion) 3 december 2020 kl. 13.49 (CET)

Enligt KB:s egen beskrivning, se https://arken.kb.se/, är Arken "en söktjänst för Kungliga bibliotekets enskilda arkiv och samlingar"

Vad hittar du i Arken?
Enskilda arkiv – Efterlämnade papper från personer som haft betydelse för svenskt kulturliv och kulturhistoria samt från föreningar, organisationer och släkter som varit verksamma på den kulturella scenen
Konstnärsarkiv – Samlingar av enskilda konstnärers bilder, teckningar och målningar
Särskilda boksamlingar – Tematiska samlingar om böcker och bokproduktion: rariteter, typografi, bokband, bokbinderi och boktryckeri
Händelsestyrda insamlingar – Analogt och digitalt material som samlats in från specifika händelser

Det är alltså en katalog där man kan få reda på vad KB har i sina samlingar (utöver böcker). Jag har tittat på August Strindberg och Astrid Lindgren där Mall:Arken är inlagd. För Strindberg är det 353 poster. Några exempel: manuskript, brev till olika personer, almanackor med Strindbergs anteckningar, kontrakt med Bonniers, o s v. För Astrid Lindgren är det 19 poster, framför allt hennes eget arkiv men också andra personers brevsamlingar.

Den hängivne forskaren kan säkert hitta mycket spännande material, men man kommer inte längre än till att få reda på att något finns.

Vi borde definitivt ha en beskrivning och hänvisning till Arken, antingen som egen artikel eller i artikeln Kungliga biblioteket.

Men, det är att gå för långt att lägga in mallen under Externa länkar i biografiska artiklar.

Plumbum208 (diskussion) 3 december 2020 kl. 22.26 (CET)

Bra sammanfattning uppdatera gärna texten på Mall:Arken med det ni kommer fram till. Jag har som sagt en dialog med SKBL där jag tänkte att dom pratar med Arken för att Arken skall länka SKBL, på samma sätt skulle någon kunna prata med "Arken" och förklara att dom skulle kunna använda Wikidata för att länka till sv:Wikipedia från sina sidor för att underlätta för sina läsare att förstå bättre vem personen i arkivet är eller för att hämta bättre metadata, eller visa en bild....

• 2018 pratade jag med Family Search i USA (Task T200515) där dom gjorde motsvarande och utnyttjade att man kan länka en Wikipediaartikel med Arkens eget unika id ==> minmalt extra jobb för Arken dvs.
  • för Arken id Nilsson-Piraten,-Fritiof kan vi länka sv:Wikipedia med syntaxen https://tools.wmflabs.org/hub/P8899:Nilsson-Piraten,-Fritiof?lang=sv se mer på hub.toolforge.org
    • lista med denna syntax
• idag kör RAÄ ett seminarium om metadata "Berika samlingar – Syftet ... är att arbeta ...med frågor som berör forskning på och kvalitetshöjning av digitaliserade samlingar." kanske Wikidata kan fylla en plats för dom är min vaga tanke.... och skapa fler som länkar sv:Wikipedia
• Min erfarenhet är myndigheter/museer bygger SILOS där man inte ens internt verkar länka ex. så är Arken hos Kungliga Biblioteket inte länkat från LIBRISXL hos Kungliga Biblioteket (video), min tro är att det behövs saker som WIkidata och att man går från Strings till Things och lär sig vad semantisk interoperabilitet är och inser att skall samverkan ske så är detta steg 0 länk där Wikicommons är ett skolexempel på hur vi förklarar med strukturerad metadata att objektet i bilden är samma som ett objekt i Wikidata video.

- Salgo60 (diskussion) 4 december 2020 kl. 06.09 (CET)

RAÄ skulle absolut ha glädje av wikidata. Det stora problemet är hur de skall kunna kvalitetskontrollera informationen.FBQ (diskussion) 5 december 2020 kl. 17.01 (CET)

Malmö FF Dam

Väljer att ta upp detta här så diskussionen inte görs i skymundan, är det vettigt att ändra omdirigeringsmålet för Malmö FF Dam m.fl. till Malmö FF från FC Rosengård (damfotboll) redan nu? Absolut, just nu är damlaget för långt ner i seriesystemet för en egen artikel, men tänkte mer så det inte skapar förvirring eftersom MFF har ett damlag på nytt. Jag har tidigare ändrat så länkarna säger [[FC Rosengård (damfotboll)|Malmö FF]] eller [[FC Rosengård (damfotboll)|LdB FC Malmö]], så det kommer inte vara ett hinder, dessutom så länkar inga artiklar just nu till Malmö FF Dam. \\\D.S.Skåningen (diskussion) 1 december 2020 kl. 16.09 (CET)

Svårt faktiskt. Just nu handlar artikeln i stort sett uteslutande om herrlage. Där damlaget ändå nämns hänvisas till Ldb FC/ Rosengård. Ska omdirigeringen göras om, vilket jag ändå tycker är bäst, så måste ingressen göras om så att damsektionen framhålls och minst ett par rader om "nya damlaget" t ex där olika sektioner nämns.--LittleGun (diskussion) 1 december 2020 kl. 21.57 (CET)

DenSportgladeSkåningen och LittleGun: Flytta "MFF Dam" till "MFF Dam (1970–2007)" så "MFF Dam (1970–2007)" blir en omdirigering till "FC Rosengård". Sen är det bara att återvända "MFF Dam" till det nya laget med en notis längst upp som typ "För laget som hette MFF Dam mellan 1970 och 2007, se FC Rosengård." och nåt liknande på FC Rosengårds artikel. Dock undrar jag om man måste skapa det nya MFF Dam redan nu? Vad jag ser så spelar de i division 4 vilket måste väl motsvara herrarnas division 6 eller lägre? Det är väl inte många klubbar som har egna artiklar därnere om inte klubben har varit i division 2 eller högre i seriesystemet under tidigare år. Edit: Det sista om artikelns vara eller icke-vara var ju redan besvarad av skåningen själv. DIEXEL (diskussion) 2 december 2020 kl. 18.58 (CET)

Precis, det är därför vi bör nämna MFF dam i MFF-artikeln, och ha en omdirigering dit. "Gamla MFF dam" och Rosengård FC nämns redan. Och det är helt klart relevant att nämna att det finns en damsektion igen. Både på grund av historiken och att MFF är en så pass anrik klubb att satsningen är relevant. LittleGun (diskussion) 2 december 2020 kl. 19.38 (CET)

Aldrig säger jag, då det vad jag kan se inte finns något särskilt namn för MFF:s nuvarande damlag/sektion, dvs att det formellt heter bara Malmö FF precis som på herrsidan. Allt är fullt och lika integrerat idag, något MFF Dam aldrig var vad jag vet. MFF Dam var åtminstone delvis en separat organisation som mest lånade namnet. Termen "MFF Dam" bör omdirigera till FC Rosengård precis som det är nu, eftersom FC Rosengård är Malmö FF Dam. Lägg bara till ett omnämnande om att MFF Dam/Malmö FF Dam omdirigerar dit samt en hänvisning till MFF:s nuvarande damlag i sidhuvudet för FC Rosengård. --Mango från yttre rymden (diskussion) 6 december 2020 kl. 15.30 (CET)

Vilken slump att du dök in i en diskussion jag startat efter ditt inkonsekvent-bråkande på Damallsvenskan 2020 utan att du velat diskutera. Eftersom du inte redigerat sedan dess kan jag inte ta dig seriöst och som du formulerar dig är det uppenbart du har en vendetta emot mig. FC Rosengård är verkligen inte Malmö FF Dam, det var men är inte, särskilt inte när MFF startat upp ett damlag på nytt. \\\D.S.Skåningen (diskussion) 6 december 2020 kl. 23.15 (CET)

Nytt årshögsta för antalet raderade artiklar per vecka

Diagrammet är tillfälligt inaktiverat. Grafer inaktiverades den 18 april 2023 på grund av programvaruproblem. Arbete pågår för att ta fram ett nytt verktyg.

Som framgår av diagrammet blev det förra veckan, vecka 47, ett nytt årshögsta för antalet raderade artiklar per vecka i svwp. Nästan 40 000 artiklar raderades under veckan, de allra flesta inom ramen för Wikipedia:Projekt alla platser-städning. Totalt under veckorna 1–47 har nästan 300 000 artiklar raderats. Under samma tid har drygt 50 000 artiklar skapats. --Larske (diskussion) 23 november 2020 kl. 07.19 (CET)

Diagrammet kompletterat med veckorna 48 och 49. --Larske (diskussion) 9 december 2020 kl. 11.54 (CET)

Trevligt att se, att det är så god fart på städarbetet. Tack för det! /JohanahoJ (diskussion) 23 november 2020 kl. 11.03 (CET)

Stort tack till er som gör detta till synes oändliga rensningsarbete och samtidigt räddar de artiklar som är värda att bevaras. --Chandra Varena (diskussion) 23 november 2020 kl. 11.24 (CET)

Lika stort tack till er som har tålamod med att SÄ fylls upp av dessa raderingar och tror på projektet. Mexiko är snart färdigt. När allt som ska bort i Mexiko är borta kommer jag sannolikt slå av på tempot litegrann och ägna mer tid åt att förbättra de artiklarna, samtidigt som jag lågintensivt fortsätter städa i resten av Latinamerika. EstrellaSuecia^diskussion, 23 november 2020 kl. 12.05 (CET)

 Gillar Jag har sett ert flitiga städarbete. Bra jobbat! :-) // Zquid (diskussion) 23 november 2020 kl. 15.06 (CET)

Utan de script för bulkradering och snabbradering som Nirmos tog fram åt mig (och andra intresserade) så hade jag aldrig kunnat hålla denna takt. Tack Nirmos! --北山 Kitayama (diskussion) 23 november 2020 kl. 16.57 (CET)

Vill också tacka Nirmos. Drygt hälften av mina raderingar är gjorda med samma skript. EstrellaSuecia^diskussion, 23 november 2020 kl. 16.58 (CET)

När kommer uppslagsverket att växa igen? Jag förstår behovet av städning, men så länge nyproduktionen inte ens håller jämna steg känns det litet tröstlöst. Tostarpadius (diskussion) 25 november 2020 kl. 09.53 (CET)

Att vi har någon miljon artiklar om platser som vi har valt att inte radera i klump utan först efter en individuell bedömning av relevans och verifierbarhet bör inte skymma sikten för den tillväxt med nya artiklar som ständigt sker. Om alla robotskapade platsartiklar skulle tas bort centralt "över en natt" skulle svaret på din fråga vara "I morgon".

Om din fråga ska tolkas som "När kommer svwp att åter ha mer än 4 miljoner artiklar?", så är svaret antagligen, givet den takt nya artiklar skapas, "Om 20–30 år".

Som framgår av diagrammet ovan skapas det cirka 1 100 nya artiklar i svwp varje vecka. Om det är tillräckligt bra eller ej kan vi diskutera.

--Larske (diskussion) 25 november 2020 kl. 10.21 (CET)

Om målet är kvantitet (som tydligen är Tostarpadius mål) kan vi lika gärna lägga av med relevansregler, SFFR och annat tjafs som bara syftar till att upprätthålla kvalitet. Om målet är kvalitet så kommer inte uppslagsverket räknat i antal artiklar att växa på mycket länge, däremot växer varje dag antalet "människoskapade" artiklar, både i absoluta tal och relativt (andel av totala antalet artiklar.) Min bedömning är att det återstår drygt 800 000 botskapade geografiartiklar att radera. Drygt 300 000 är värda att bevara, då de har interwiki, eller avser Åland/Finland (där har vi mycket utan interwiki, men där ska ju svwp vara "bäst" ihop med fiwp.) --北山 Kitayama (diskussion) 25 november 2020 kl. 10.47 (CET)

En trädgårdsmästare räknar inte ogräs som "produktion", det är grönsaker och blommor som räknas. På samma sätt måste vi tänka. Antalet artiklar är ett tal som innehåller en stor mängd ogräs, det vi borde räkna och följa upp är ej botskapade artiklar, det är våra grönsaker och blommor. --北山 Kitayama (diskussion) 25 november 2020 kl. 10.50 (CET)

Mitt mål är inte enbart kvantitet. Jag skrev uttryckligen att jag förstår behovet av städning. Däremot var det roligare när uppslagsverket växte hela tiden, det tycker jag. Hade rensningen skett samtidigt som nya robotartiklar tillkommit hade det känts bättre, det är min uppfattning. Men jag förstår liknelsen med ogräset som måste lukas. Tostarpadius (diskussion) 25 november 2020 kl. 16.39 (CET)

Djupt beklaglig utveckling. En mycket tråkig linje som svwp intagit, istället för att utveckla det som finns. --Mango från yttre rymden (diskussion) 6 december 2020 kl. 15.30 (CET)

Wikimedia-priset 2020

På Wikipedia-dagen idag tillkännagavs att användaren Aciram tilldelats Wikimedia-priset 2020 med motiveringen: Aciram har gjort en imponerande insats på flera olika fronter inom Wikimediaprojekten med över 185 000 redigeringar totalt. Enbart inom svenskspråkiga Wikipedia har Aciram skapat närmare 7 000 artiklar inom artikelnamnrymden, med fokus på framför allt historiska kvinnobiografier från före år 1900 och olika delar av världen. Aciram har genom detta på ett metodiskt sätt breddat Wikipedia genom att fylla i luckor när det kommer till historiska kvinnor. Stort grattis från Wikimedia Sverige!--Historiker (diskussion) 21 november 2020 kl. 20.06 (CET)

Vad kul, grattis! /Ariam (diskussion) 21 november 2020 kl. 23.09 (CET)

Grattis!!! --Chandra Varena (diskussion) 22 november 2020 kl. 00.15 (CET)

Underbart. Ett bra val. Grattis:-) Adville (diskussion) 22 november 2020 kl. 00.19 (CET)

 Gillar /JohanahoJ (diskussion) 22 november 2020 kl. 00.31 (CET)

 GillarAnhn (diskussion) 22 november 2020 kl. 04.39 (CET)

 Gillar :) Höstblomma (diskussion) 22 november 2020 kl. 09.05 (CET)

Bra val. /Julle (disk.) 25 november 2020 kl. 10.02 (CET)

 Ja, ett riktigt bra val! Deryni (diskussion) 27 november 2020 kl. 17.19 (CET)

 Gillar Mats33 (diskussion) 7 december 2020 kl. 23.18 (CET) Precisamente. Grattis!

Efterlysning av musik

Hej! I projektet Fri musik på Wikipedia finns möjligheter att fråga efter nyinspelningar av musik (gäller bara inspelning av verk där ursprunglig upphovsrätt är utslocknad). Sedan kan upphovsrättsinnehavaren sätta en fri licens och ladda upp till Wikimedia Commons. Frågan är om det finns någon speciell musik vi ska efterlysa och i sådana fall i vilket format? Är ljudfiler eller video att föredra? Tanken är att musiken ska berika artiklarna på ett bra sätt. Förslag och synpunkter tas gärna emot! Hälsar Tore Danielsson (WMSE) (diskussion) 23 november 2020 kl. 17.33 (CET)

Låter spännande med nyinspelningar. Vad för typ av orkestrering pratar vi om? Eller missförstod jag, menar du låta tillgängliggöra (ny)inspelad musik eller göra en helt egen inspelning? Hur gammalt måste en tonsättning vara för att upphovsrätten skall vara "utslocknad"?  ^✍️(skrivet av:) GeMet(användare:)^💬 den 23 november 2020 kl. 18.57 (CET)

En komposition (liksom eventuell text) är ett verk, och upphovsrätten upphör alltså året efter att det gått 70 år sedan upphovsmannen dog. Kompositioner av personer som dött före 1950 är alltså fria (enligt bl.a. svensk lag). För Commons krävs dessutom (p.g.a. USA-lagstiftning) att verket var fritt 1996 (i Sverige, död före 1926) eller publicerat för över 95 år sedan (före 1925). Det som krånglar till det är att arrangemanget i allmänhet också har verkshöjd, liksom eventuellt tolkningen av de ursprungliga noterna. Om man inte har tillgång till originalnoter eller en senare version som inte i sak skiljer sig väsentligt från dem, och uppför verket enligt dem eller gör ett eget arrangemang utgående från dem, måste man kontrollera också arrangemangets upphovsrätt.

Sedan gäller det att få dem som får rättigheter genom uppförande och inspelning att godkänna en fri licens. Det (liksom att i efterskott kontrollera vilka källor arrangemanget byggt på) är antagligen svårt om inspelningen inte görs enkom med tanke på att publiceras med fri licens. Så har vi upphovsrättsorganisationerna: jag hörde att någon förbjöd medlemmar att licensera sina verk på eget bevåg, jag vet inte om det är allmän praxis eller ett enstaka fall, eller hur juridiken kring avtalen ser ut.

(Gamla inspelningar kan vara fria. De uppträdandes och den tekniska personalens rättigheter följer andra regler än kompositörens.)

Har projektet en sida där upphovsrättsjuridiken reds ut? Har WMSE vidtalat en jurist som kan bistå dem som vill spela in musik? Annars är det svårt med annat än de enklaste fallen.

–LPfi (diskussion) 23 november 2020 kl. 22.20 (CET)

Om ljudfiler eller video: själva musiken visas väl bäst som ljudfil. Video är på sin plats om man kan spela in en konsert som är relevant i sig själv, genom ensemblen, genom konsertlokalen eller genom några speciella omständigheter (t.ex. spelmän som spelar folkmusik i folkdräkt). En fast ensemble (eller en projektensemble för mer än enstaka verk) är säkert intressant, t.ex för artiklar om projektet (eller projekt för fri musik överhuvudtaget), men video är krångligare och behövs knappast för alla stycken. Separata ljudfiler bör antagligen skapas också då man filmat uppförandet. –LPfi (diskussion) 23 november 2020 kl. 22.34 (CET)

Din sista kommentar får mig att fundera. Det borde vara relativt enkelt att göra om videospelaren så att en parameter (typ 'onlyaudio' eller 'baraljud') på en videofil låter bil att visa filmen och bara spela upp ljudet. Det skulle göra hela arbetsflödet enklare och dessutom behöver vi inte dubbellagra ljudet på Commons. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 23 november 2020 kl. 22.59 (CET)

Om ljud och bild finns i samma fil på Commons och separeras av lyssnarens spelare måste hela filen laddas ner, vilket ofta är oändamålsenligt. En del användare blir dessutom tvungna att skapa den separata ljudfilen, för spelare som har begränsad lagringskapacitet eller inte stöder videoformaten. Jag antar att det lätt kan göras före uppladdning istället, som en automatiserad del av proceduren, och ljudet tar ganska lite plats i jämförelse med rörlig bild. En annan sak att tänka på är att videoformaten väl i allmänhet använder sämre kvalitet på ljudet än man vill ha i "högkvalitativa nyinspelningar". Jag är ingen expert och det jag vet är föråldrat, men om inspelningen inte görs av professionella ljudtekniker är det skäl att kolla. –LPfi (diskussion) 23 november 2020 kl. 23.19 (CET)

Tack för bra frågor och synpunkter! Generellt kan ju alla spela in och ladda upp musik till Wikimedia Commons och själva ta ansvar för eventuella upphovsrättsfrågor (om man använder ett arrangemang som inte är fritt så ska det inte laddas upp är min tolkning efter inläggen nu). Vi har inga jurister att tillgå – men ska även fråga efter det då det vore bra att få hjälp och tydligare riktlinjer. Om vi ska göra mer riktade insatser och fråga efter vissa utvald musik så ska vi nog be att musikerna/artisterna använder originalnoter där upphovsrättsinnehavaren varit död i 70 år, detta för att vara på säker sida. Vi säger inte heller att musiken automatiskt hamnar i artiklar. Vi kanske behöver diskutera mer om form och filformat. Alice Tegnér har varit uppe på förslag, som bör fungera, men det finns även mycket klassisk musik som kan bli aktuell – här kan personen vara känd men verken lite svårare att få tillgång till. Kul om det gick att höra någon av deras kompositioner också Tore Danielsson (WMSE) (diskussion) 24 november 2020 kl. 11.13 (CET)

Man kan väl fundera över om Wikipedias syfte (eller Commons syfte) är att härbärgera sådana verk – för en tolkning av ett musikstycke är ett verk i sig. Vi ber inte folk ladda upp sina egenskrivna noveller eller egna målningar. Vill man lyssna på Mozarts musik eller Alice Tegners barnvisor går man lämpligen till, tja, marknaden. Eller Sveriges radio. Jag ser inte fram mot amatörinspelningarna av Fredmans epistlar som kommer läggas in i artikel efter artikel. Däremot skulle det vara användbart med inspelningar av t ex hur olika instrument låter, hur olika musikaliska intervaller låter, exempel på olika kompositionstekniker, etc. Jag antar att det är det Tore Danielsson menar med att musiken ska berika artiklarna, i första inlägget ovan. /NH 24 november 2020 kl. 15.38 (CET)

Jag tycker att det faller inom uppslagsverkets ramar, precis som till exempel kommunvapen där vi har en tolkning av blasoneringen även om det är ett verk i sig. Hur ett verk låter bidrar starkt till förståelsen av det, och jag tycker nog inte att variationen mellan olika tolkningar är ett större problem än till exempel att en tvådimensionell avbildning av en staty inte kan ge en perfekt förståelse för den, låst i den vinkel eller de vinklar som fotografen har valt. /Julle (disk.) 24 november 2020 kl. 18.43 (CET)

Med det sagt så tycker jag att exempel på hur olika instrument låter, olika musikaliska intervaller och kompositionstekniker låter som fantastiska saker att ljudillustrera med, saker som kan vara lite svårare att veta exakt hur man skall hitta och som verkligen kan bidra till uppslagsverket, så kan vi spela in mer sådant vore det en stor fördel. /Julle (disk.) 25 november 2020 kl. 10.56 (CET)

I viss mån är argumentet även tillämpligt på fotografier som Julle påpekar. Ska verkligen egentagna subjektiva tolkningar och vinklar av objekt laddas upp på Commons? Vill man se Globen kan man gå till marknaden, eller tja, dit. I min mening visar detta att argumentet inte kan vara så svart eller vitt. Det är relativt enkelt att ta ett användbart foto som berikar en artikel. Det är svårare med ett musikstycke, men på långa vägar omöjligt, att göra en användbar ljudfil som tillför värde till den som vill lära sig om ämnet artikeln beskriver. Om ljudfilerna är så dåliga att de inte kan användas i utbildande syfte så uppfyller de inte Wikimedia Commons scope och kan därför begäras att raderas. Men jag har svårt att tänka mig att ett sådant här projekt skulle orsaka sådant undermåligt material. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 26 november 2020 kl. 23.05 (CET)

Och även ett fotografi av ett verk är ett verk i sig. LittleGun (diskussion) 26 november 2020 kl. 23.22 (CET)

Nja. En bild av ett uppträdande torde i allmänhet vara en "fotografisk bild". Verkshöjd förutsätter att fotografen gjort personliga val, sådana att en bild tagen av en annan fotograf skulle ha blivit annorlunda. Och en bild av noterna (avsedd att avbilda dem som sådana) torde inte ha någon som helst självständig upphovsrättslig status. –LPfi (diskussion) 27 november 2020 kl. 09.14 (CET)

Jag menade fotografi av ett konstverk. Poängen var att belysa likheten mellan att avbilda ett konstverk och att arra och spela in ett musikstycke. Den problematiken hanteras redan på commons. LittleGun (diskussion) 27 november 2020 kl. 10.24 (CET)

OK. Jag missade visst https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Wikipedia:Bybrunnen&action=edit&section=4#det inlägg du syftade på, så jag svarade på fel fråga. Ja. Det finns ingen speciell orsak att vi skall gå till marknaden just för musiken. Min erfarenhet är att det är mycket svårt att hitta den musik man vill på marknaden, i synnerhet om man inte vill ge blancofullmakt för spionage över internet. Vanliga musikaffärer har de skivor de eller deras leverantörer råkar ha i lager; om jag vill ha ett visst äldre stycke är det inte alls säkert att de hittar det. Och jag kanske inte vill köpa en bunt skivor bara för att kolla hur folkmusik från Jämtland låter (också om jag någon väg skulle lyckas lista ut hur man får tag på ett lämpligt urval). –LPfi (diskussion) 27 november 2020 kl. 14.32 (CET)

Jag har varit i kontakt med MIMO – Musical Instrument Museums Online och frågat efter möjligheten att sätta licenser på materialet i deras databas, men svaret var negativt. Detta på grund av att de är svårt och arbetsamt att i efterhand dokumentera och klargöra detta på ett effektivt sätt + att man hänvisar till museerna (som i sin tur måste kolla under vilka omständigheter inspelningarna gjordes). Så det bästa är ju om man tidigt, redan vid inspelningen, bestämmer hur materialet får användas, ungefär som resonerats enligt ovan. Tore Danielsson (WMSE) (diskussion) 9 december 2020 kl. 14.11 (CET)

Frågor från nybörjare

Jag ser att det numera kommer väldigt många frågor från nybörjare till faddrar (och fikarummet). Jag ser detta som en stor succé, både i volymen frågor och de mycket bra svaren. Vi har i 10-15 år pratat om att hjälpa nya, och detta tycker jag är den överlägset bästa funktion som introducerats för att nå det målet.Yger (diskussion) 6 december 2020 kl. 10.54 (CET)

Jag håller helt och hållet med dig. Vill man anmäla sig i den nya funktionen där nybörjare kan ställa frågor direkt från sin Special:Hemsida till en fadder (som tilldelats nybörjaren slumpvis) så gör man det på Wikipedia:Faddrar/Lista. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 6 december 2020 kl. 16.47 (CET)

 Gillar Minst en i veckan hittar fram till min diskussionssida. Och om det är likadant för er övriga faddrar, så tror jag vi gör stor nytta. Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 6 december 2020 kl. 17.39 (CET)

Jag var faktiskt igår påväg att lyfta frågan själv, om kontakterna ökat markant bara hos mig eller gäller alla faddrar! Väldigt positivt, hur som haver! /Mvh Vostok (disk.) 6 december 2020 kl. 23.20 (CET)

Jag tycker det är väldigt bra. Har bara haft en sedan starten (då jag var den andre som gick med, och testade med Ainali), men passar på att svara på fikarummet och andras frågor med, så de får snabb återkoppling. Jättebra och det får nog fler att känna sig välkomna. Adville (diskussion) 6 december 2020 kl. 19.25 (CET)

Jag uppfattar det är uppemot 2-3 per dag mot 1 var 14 dag på fikarummet tidigare. Och när den kommer på de fadderns sida blir svaret mer engagerat/personligt.Yger (diskussion) 6 december 2020 kl. 19.34 (CET)

Bra jobbat! Per W (diskussion) 6 december 2020 kl. 22.34 (CET)

Thank you for your appreciation! I'm passing it to the Growth team, who developed the features used by newcomers to contact their mentors. Trizek (WMF) (diskussion) 7 december 2020 kl. 14.51 (CET)

Denna sökning listar de redigeringar i Senaste Ändringar som härstammar från dessa fadderfrågor (de får en särskild etikett). / Anhn (diskussion) 9 december 2020 kl. 00.08 (CET)

Nytt utseende på SÄ

Eller har jag lyckats komma åt något som gett den som jag nu har på svwp men ej på enwp. Yger (diskussion) 9 december 2020 kl. 10.47 (CET)

Jag ser ingen skillnad mellan enWP och svWP. Kan du beskriva vad som är skillnaden? LittleGun (diskussion) 9 december 2020 kl. 10.52 (CET)

Det är stora ändringar. Ändringar slås ihop och Skillnad/historiks syns inte längre längst till vänster utan efter namnet~på den som gjort ändringen.Yger (diskussion) 9 december 2020 kl. 10.56 (CET)

OK, för mig ser det ut "som vanligt" med Skillnad/historik till vänster. Så jag verkar ha samma som du förväntar dig på både enWP och svWP. Jag kör med Chrome på Chromebook. Det var konstigt, ska bli intressant att se vad det beror på. LittleGun (diskussion) 9 december 2020 kl. 11.04 (CET)

Om man inte vill har ändringarna grupperade per sida kan man bocka ur "Gruppera ändringar efter sida i senaste ändringar och bevakningslistan" under Avancerade alternativ på Inställningar/Senaste ändringar.

--Larske (diskussion) 9 december 2020 kl. 11.07 (CET)

Tack! Jag gjorde så och nu är det "som vanligt" igen.Yger (diskussion) 9 december 2020 kl. 11.09 (CET)

För mig infördes samma ändring lite senare på bevakningslistan och då fick jag bocka ur alternativet en gång till. Under Inställningar/Bevakningslista finns den inte. Plumbum208 (diskussion) 9 december 2020 kl. 13.11 (CET)

Kvalitetsmätningen december

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %
2024-05-05	32	115	63	8	46	1	63	304	364	4	179	339	425	2 128	33	4 104	62 299	66 403	2,57 %
2024-06-02	31	112	63	13	51	1	58	319	370	0	187	341	428	2 140	45	4 159	62 706	66 865	2,59 %
2024-07-03	31	113	68	12	56	1	65	316	379	3	181	344	429	2 186	33	4 217	63 194	67 411	2,6 %
2024-08-01	32	115	67	14	59	2	42	302	382	4	147	350	428	2 188	14	4 146	63 499	67 645	2,61 %
2024-09-01	30	118	70	16	59	0	23	301	382	2	150	343	428	2 207	0	4 129	64 065	68 194	2,63 %
2024-10-02	32	153	75	20	68	0	30	305	401	0	153	351	431	2 222	0	4 241	64 234	68 475	2,64 %
2024-11-02	35	126	75	21	66	1	39	285	361	0	157	295	432	2 232	0	4 125	64 435	68 560	2,64 %
2024-12-01	35	136	76	21	70	1	27	268	366	2	163	295	433	2 245	0	4 138	64 763	68 901	2,65 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Ner i infoga och ouppdatering, upp i de flesta andra. I faktakoll och relevans har det skett massmallning,Yger (diskussion) 1 december 2020 kl. 07.06 (CET)

Satsningar på faktakoll och relevanskontroll innan årsslutet bör vara fokus. Gärna någon veckans tävling med inslag av detta. --Fredde^✔ 1 december 2020 kl. 15.23 (CET)

Bra kontroll av brödtext vs kategorier! I de fall där man inte säkert vet födelseår och t.ex. har två olika år som troliga födelseår, ska man kategorisera på ett av året eller hellre väja närmaste spann, t.ex. födda på 1690-talet? Verkar som om det kan orsaka några av faktakontrollfallen. Höstblomma (diskussion) 2 december 2020 kl. 09.08 (CET)

Höstblommas fråga pekar på en reell svårighet även när det gäller nutida personer som inte är födda i ett land med noggrann folkbokföring. --Chandra Varena (diskussion) 2 december 2020 kl. 09.15 (CET)

I de flesta fall är kategoriseringen helt enkelt uppenbart felaktig. Det ser man när man går genom de med bot inlagda mallarna. Tostarpadius (diskussion) 3 december 2020 kl. 20.45 (CET)

Vad som är "uppenbart felaktigt" kan nog variera från läsare till läsare. Om kategoriseringen i födelseår är tidigare än kategoriseringen i dödsår, som i Petrus Venerabilis, eller skillnaden mellan dödsår och födelseår är mer än 100 år för en person född på 1500-talet, som i Suno Duræus, är det nog för de flesta "uppenbart felaktigt". I bästa fall finns det en källa i artikeln som kan användas för att rätta kategoriseringen där den är felaktig, men tills en sådan rättning skett kommer artikeln att ligga i fel kategori och saknas i rätt kategori, något som inte alls är "uppenbart" för den som söker i en kategori.

Även om det är vanligt med felkategorisering förekommer det också fall där kategoriseringen verkar vara helt korrekt, men där ingressen har blivit fel, se till exempel Olof von Unge (jurist).

Jag tycker det är trist att den här typen av fel har kunnat finnas kvar i uppslagsverket i så många år utan att någon har reagerat. Ett exempel på detta är Sven Libert Bring som skapades i oktober 2009 och där födelseåret justerades i ingressen i april 2011, men som fortfarande, efter snart 10 år, har en kategorisering som inte har hängt med. Den som använder kategoriseringen i svwp för att exempelvis söka efter Svenska präster som är avlidna 1905 får napp på fyra personer, men bland dessa finns inte Sven Libert Bring.

En förklaring till att kategoriseringen inte ändras när levnadsperioden i ingressen ändras kan vara att många redigeringar numera görs från den mobila vyn på den mobila plattformen där kategorierna inte är lika synliga.

De 1 577 artiklar som just nu ligger i Kategori:Faktakoll 2020-11 har sammanlagt visats nästan 1 miljon gånger (varav drygt 300 000 från "stationär vy") mellan november 2019 och oktober 2020. Det är dock bara 350 av dem (162 från "stationär vy") som har visats mer än en gång per dag i medeltal under denna period. Alla fel behöver rättas, men det är kanske mest angeläget att rätta de artiklar som har flest läsare.

Det är glädjande att se att antalet artiklar i kategorin på bara en dryg vecka har minskat med ett par hundra genom flitigt arbete av Fredde 99, Maundwiki, Myohmy671 med flera.

--Larske (diskussion) 10 december 2020 kl. 14.03 (CET)

Ett annat fall där någon tyckte det var "uppenbart" fel var Isaac Newton, som föddes så sent på året enligt gamla stilen att det är på nästa år enligt nya (om man inte räknar med att det gamla engelska nyåret var 25 mars - men då hamnar istället hans dödsdag olika år). Jag tycker det är rätt att i ingressen främst ange hans levnadsår enligt gamla stilen, eftersom den var i bruk i såväl England som Sverige och är vad som används i andra biografier, men att det inte heller är orimligt att man konsekvent vill använda nya stilen för kategorisering. Tyvärr gör ju det att olika delar av artikeln skiljer sig åt.

andejons (diskussion) 10 december 2020 kl. 15.55 (CET)

Specialanpassa webbplatslänkar i vänsterspalten på huvudsidan och bybrunnen

Skulle man inte kunna specialanpassa webbplatslänkarna i vänsterspalten på huvudsidan och bybrunnen? För som det är nu så hämtar vi alla våra länkar från huvudsida (Q5296), som leder till species:Main_Page, commons:Main_Page, meta:Main_Page och wikimania:Wikimania. Alla dom är på engelska och finns översatta till svenska (åtminstone delvis), men länkarna återspeglar inte det. Nuvarande objekt leder visserligen också till Wikidata och Wiktionary, där det fungerar. Jag menar däremot att man skulle hämta just dom här fyra från objektet Huvudsida (Q21169674) om det går då dom länkarna skulle leda till dom översatta huvudsidorna.

Jag menar alltså inte att vi ska ersätta huvudsida (Q5296) med Huvudsida (Q21169674) utan snarare att vi ska göra ett undantag på sidan för species, commons, meta och wikimania till fördel för dom översatta länkarna på Huvudsida (Q21169674), om det går. Samma sak med bybrunnen, samma undantag fast med Wikimedia:Bybrunnen (Q21475458) istället för nuvarande Projekt:Bybrunnen (Q16503). --Sabelöga (diskussion) 10 december 2020 kl. 00.54 (CET)

En fotbollsbomb?

Denna artikel i expressen tar upp misstänkt människohandel via Gothia cup, och det nämns flera personer, bland annat Lumala Abdu som varit med i de spelen under annat namn. Hur skall vi förhålla oss här? Jag ställde samma fråga på Abdus diskussion, eftersom jag misstänker många kommer dit nu efter detta avslöjandet. Adville (diskussion) 2 december 2020 kl. 19.47 (CET)

@Adville: Klart intressant ämne. Sensationell information och (sannolikt) bra genomförd grävinsats av journalisten. Ämnet behöver bevakas, och när fler medier tar upp ämnet bör detta på något sätt omskrivas (med bra källbeläggning) i artiklar som människohandel, Gothia Cup, Lumala Abdu (då krävs riktigt bra källbeläggning) och Araby, Växjö. För den som vill skriva om det vidare problemet finns detta, detta, detta, detta, detta, detta och detta att läsa. Den här artikeln saknas på svwp. Generellt är ämnet dåligt beskrivet på wp, och Expressens artikelserie berör många artiklar här, inklusive invandring till Sverige, ensamkommande barn, fattigdom, Uganda och Europeiska gränsövervakningssystemet. Paracel63 (diskussion) 6 december 2020 kl. 03.47 (CET)

Tack så mycket, Paracel63 för de länkarna. Jag har tyvärr inte haft tid att sätta mig in mer i det då Göteborg har hållit mig sysselsatt hela veckan med medtech-arbete. Det finns uppenbarligen en hel del i detta ämne att skriva om i många artiklar. Noa Bachner på Expressen verkar ha gjort ett bra gräv, och det fanns faktiskt en artikel redan februari 2019 om Lumala. Denna artikel har sedan gått ännu mer på djupet. @DenSportgladeSkåningen, AIKSOLNA1891, StjärnaiAdvent:, som alla skriver om sport och fotboll. Är detta något av intresse för er? Stjärnaiadvent, Lumala var ju en spelare i Kalmar när det uppdagades. Vet du mer? MVH Adville (diskussion) 10 december 2020 kl. 20.46 (CET)

@Adville: Noa Bachners skrivande tog (via ett ganska suggestivt berättande) upp nya vinklar och belyste nya teman. Jag hade lösa aningar om delar av problematiken, men artikellänkarna (som jag hittade via Google) gav svart på vitt att det här är ett perspektiv som det är värt att belysa närmare även på svwp. Spännvidden i de svwp-artiklar som jag listade antyder att här finns en del att göra. Bra att du pingade fler skribenter, eftersom det kräver lite tid att på ett balanserat sätt beskriva den här problematiken i de olika artiklarna. Men jag tror det är värt det. Allt gott. :-) Paracel63 (diskussion) 11 december 2020 kl. 01.46 (CET)

Jag föreslår ändrat vetenskapligt namn för understammen Manteldjur.

Eftersom understammar (subfyla) ligger på taxonomiskt rätt hög nivå, kan robothjälp vara till nytta, om ändringen går igenom. Se vidare Diskussion:Manteldjur, och kommentera där om du har synpunkter! (Får jag inga synpunkter inom någon vecka, så räknar jag med att intresserade personer inte har invändningar.) Med vänlig hälsning, Jörgen B (diskussion) 11 december 2020 kl. 00.27 (CET)

Nyuppladdade foton på slott och herrgårdar i Sörmland

hej, vill bara tipsa om lite nyuppladdat material från Nordiska museet. Tillsammans med Riksarkivet har vi digitaliserat ett tusental fotografier från arbetsmaterialet till Slott och herresäten i Sverige, band 8 och 9 (Sörmland). Det är exteriör- och interiörfoton från ett trettiotal herrgårdar. Hoppas materialet är till nytta och nöje för lokalhistoriskt intresserade!

Hittas i en kategori på Wikimedia Commons: https://commons.wikimedia.org/wiki/Category:Images_from_Nordiska_museet:_2020-12.

Lista över fotograferade herrgårdar/platser: https://commons.wikimedia.org/wiki/Commons:Nordiska_museet/mapping/places#Gård

mvh Ambrosiani (diskussion) 11 december 2020 kl. 12.10 (CET)

 Gillar Men vad betyder "Preserved mappings" i listan ovan. Och hur ska man tolka "0" i kolumnen "Frequency"?

--Larske (diskussion) 11 december 2020 kl. 12.25 (CET)

Alla mappningarna med frekvens 0 är sådana som vi använt vid tidigare uppladdningar. Dvs har vi väl gjort en koppling från en term (nyckelord/plats/person) i vår samlingsdatabas till Wikidata/WikiCommons slipper vi göra om den. För denna uppladdning går det alltså att bortse från dem. Ambrosiani (diskussion) 11 december 2020 kl. 12.39 (CET)

Wiki Loves Monuments-bilder till internationella finalen

Presentation av vinnarna i Wiki Loves Monuments 2020 i Sverige

Idag presenterade Eric Luth och Johanna Berg de bilder som går vidare från svenska delen av Wiki Loves Monuments till internationella finalen, och bilderna kommer från Riksgränsen i norr till Vittskövle i söder. Totalt var det 65 deltagare som laddade upp 2009 bilder under september, och de tio svenska bidragen ställs nu mot toppbidragen från övriga deltagande länder. Under födelsedagsfirandet, 15 januari, kommer det att avslöjas vilka bilder som hamnar på pallplatserna, och i februari kommer internationella juryn att tillkännage vilka bilder som vinner hela tävlingen. Som alltid uppmuntras användning av bilder i passliga artiklar, samt förbättringar och översättningar av beskrivningar och objekt på Wikidata.

• 
  Arbetets museum
• 
  Bläse Kalkbruk
• 
  Borgholms slott
• 
  Kalmar slott
• 
  Ljåbodarna och Myltplockarstan
• 
  Långe Jan
• 
  Tanum 325:1
• 
  Sankta Birgittas kapell
• 
  Malmbanan
• 
  Vittskövle slott

/Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 11 december 2020 kl. 17.29 (CET)

K-samsök släppte ny release 8:e december 2020

Ny release av K-samsök 8:e december 2020 så nu får man inte RDF tillbaka om man följer en URL från sin webläsare om K-samsök hittar en html representation i K-samsök

• Lite exempel K-samsök URI (P1260) med nya möjligheten att visa websida
  • karta med Runstenar som har K-samsök URI (P1260) satt karta
  • 100 000 koordinatsatta punkter med K-samsök URI (P1260) på en karta (WDQS verkar inte orka visa 165 000 objekt på en karta)
• Jag lyssnade även på infon om nya projektet Evighetsrunor och skrev ned lite tankar på T268381... plus haft lite dialog med RAÄ jag tror vi bör ha en ny egenskap för att göra detta så det fungerar att enkelt skapa mallar i Wikipedia med länk som alltid landar i Evighetsrunor. Någon som vill ta tag i detta?!?!? Intressant är kanske att avvakta och se hur fornsök kommer att länka Evighetsrunor och kopiera vad dom gör?

- Salgo60 (diskussion) 8 december 2020 kl. 23.25 (CET)

• karta runstenar där dom som har en sv:Wikipedia artikel färgmarkeras - Salgo60 (diskussion) 10 december 2020 kl. 01.46 (CET)

Jag noterar att det verkar förekomma lite missuppfattningar kring "identiska" objekt i tråden.

NM0082552 är ett inventarienummer hos Nordiska museet. Det kan vara ett föremål, en kam, en benbit eller en sten med ristade runor. Föremålet kan vara försett med dekoration, runor, latinsk text eller annat. Inventarienumret står för Föremålet i Nordiska museets inventarium.

Fornsök är en databas för fornminnen. Databasen har en lång historia och har delvis använts till annat, vilket gör att den delvis rymmer annat. Att den därigenom blivit lite svåranvänd för det den är till för var orsaken till att man skapade nya fornsök, som många många kulturintresserade upplevde blev sämre, men som är mycket tydligare i förhållande till det databasen är till för - att klargöra för exploatörer och andra exakt vad som utgör skyddade fornminnen. Fornminnena är egentligen endast geometrier, områden som är skyddade enligt fornminneslagen. De är skyddade för att där finns fornminnen, som kan handla om bland annat ett objekt med ristade runor.

Södermanlands runinskrifter 352 eller andra objekt i Evighetsrunor (de har ju egna objekt-id i databasen) är runinskifter. Objekten är inskrifterna. De kan finnas på föremål med inventarienummer hos museerna, eller på objekt som ingår i Fornminnen. Däremot är de ju aldrig samma sak. Om wikidata vill förenkla genom att ange objekten som identiska för att det är praktiskt går det ju, det kan bli problem om man börjar botimportera information. Utifrån wikidataposten och genom att följa länken kan man ju annars som tänkande människa klura ut att objekten inte är identiska.FBQ (diskussion) 10 december 2020 kl. 09.48 (CET)

Tackar för bra förklaring och varför det ser ut som det gör... japp det verkar finnas en hel del teknisk skuld. Det är den här typen av diskussion vi måste ha och jag tror inte Wikidata skall förenkla men kanske inte heller innehålla allt som finns i Evighetsrunor... Finns en runinskription fysiskt på en plats så skall vi enkelt kunna hitta den osv.... Jag är långt från domänexpert men satt igår och kollade lite på den datamodell som Evighetsrunor har och samlade sakerna lite ostrukturerat i task T269813. Och jag känner spontant att många saker som runristare (sökning Fot 2), typ av kors, översättning av text är intressanta att ha och att man borde ta fram en beskrivning av vad som skall finnas för en runinskription (dvs. skapa ett Entity Schema och kanske skapa nya WD egenskaper). Jag testade även att direkt från Ksamsök hämta data se Jupyter Notebook men fick en känsla att man misslyckats med det som kallas semantisk interoperabilitet och flyttar textsträngar vilket gör att i det data jag fick så då 2 socknar hade samma namn blandas de ihop ex. "Hovs socken" som i Evighetsrunor ligger lagrad som 2 olika objekt Hovs socken (Q10526719) = Evighetsrunor / Hovs socken (Q10526721) = Evighetsrunor, innehållet i fätet "parish" var även udda som "Oslo/Uppsala/Trondheim".... vet inte om ett eget API kommer till Evighetsrunor eller om man kan hitta detta i K-samsök men annars finns en dbdump i GITHUB som den ambitiös skulle kunna ladda in delar i Wikidata som är CC-0, i dbdumpen verkar man ha bättre ordning med externa identifierare som sockenkod (P777)...

Som du säger så blir det förvirrande för en lekman med Södermanlands runinskrifter 352 (Q7666330) då vi i dagens Wikidata länkar lite hur som helst till RAÄ... nu med nya Ksamslj relasen "8:e december 2020" då vi kan klicka på Url:arna i Wikidata och se vart vi hamnar kanske det kan förbättra kvaliten....

• jag har testat lite med objekt på Skansen och då haft olika geografiska koordinater (P625) med tidsstämpel (se Statarlängan, Skansen (Q60198305)) dvs,. var objektet fanns tidigare och var objektet finns nu. Vet inte om det är en bra väg framåt men det är kanske en väg framåt att beskriva runinskriptionen och ha fornminnen som källa för en koordinat för en runinskription innan den kom till Skansen.... dvs.
  • Run inskriptionen Södermanlands runinskrifter 352 (Q7666330)
    • geografiska koordinater (P625) innan flytt till Skansen = 59.070594 17.574191 källa raa/fmi/10012800540001
    • geografiska koordinater (P625) där stenen är idag = OSM node/6299087353 källa Skansen
  • kollar man på runinskrifter.net så har dom begrepp "Koordinater:" "Äldsta belagda:" / "Nuvarande"

- Salgo60 (diskussion) 10 december 2020 kl. 17.20 (CET)

Det är ju egentligen inte en fråga för Bybrunnen, men vi vill inte förenkla Wikidata genom att ange objekten som identiska, det blir kladdigt och ohållbart för framtiden. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 10 december 2020 kl. 18.42 (CET)

Var är bättre än Bybrunnen?!?!? Helst skulle jag vilja börja diskussionen med RAÄs domän kunniga personer för att förstå saker som FBQ förklarar ovan. Nästa variant är om vi har ett projekt för Runor? Vi behöver folk som kan runstenar och var man hittar data plus någon som får ihop det nya RAÄ erbjuder, vad vi kan ha i/bör ha i Wikidata, vad skall finnas i mallarna och hämtas från WD eller skrivas in för hand...

1. saker verkar oftast vara hårdkodade i mallar som Mall:RAÄ-nummer Mall:Infobox fornminne som verkar ha många år på nacken och inte vara WD kopplade utan man genererar parametrar exempel objektid=10031802640001
2. det har gjorts importer i Wikidata av KulturNav-ID (P1248) som pekar på Fornminnenas geometrier vilket kanske kändes rätt då men med Evighetsrunor så bör vi fundera på om en runinskrift (Q7379880) är samma som en geometri på Fornminnen
   1. Artikel Södermanlands runinskrifter 109 har mallen Mall:RAÄ-nummer med
      1. RAÄ-nummer Eskilstuna 264:1
         1. verkar heta "L1985:6092 Runristning Fornlämning" hos Fornsök
      2. i mallen ligger även hårdkodat "Sö 109" , tillkomsttid, ristare
   2. Detta motsvarar Evighetsrunor Sö 109 där vi har Artefact, Material, Stil PR2
      1. Evighetsrunor har RAÄ nummer som 254 men inte klickbart utan man länkar UUID 43f68a6f-70a9-40bc-8f48-fa5beca9d7a4. de har Also known as L 972
      2. Evighetsrunors UUID verkar vara uu/srdb/950a2da3-6788-435d-8066-98db27248cb3

Min tro är att en variant är att starta fundera över hur artiklarna på sv:Wikipedia kan moderniseras och vart de skall länkas, sedan gå vidare och hitta en diskussionsplattform hos RAÄ där vi kan förstå vilka API/data som kommer att dyka upp och sedan dokumentera detta i bland annat ett Entity Schema och skapa program som synkar Wikidata med RAÄ datat.... gissar att runstenar är rel. statiska så det kanske räcker med ett engångs skott "worst case" är att hämta data från dbdumpen - Salgo60 (diskussion) 11 december 2020 kl. 09.26 (CET)

Frågor om hur objekt modelleras på Wikidata ska självklart förankras på Wikidata innan det implementeras. Visst, vi kan ha en initial diskussion här, men något mandat för förändring ger det inte. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 11 december 2020 kl. 10.05 (CET)

Vet inte om vi skall tänka vi och dom tycker utmaningen är mer att få det jag kallar co-creation med RAÄ som ena part... GITHUB släppte en ny typ av diskussionsgrupper som man kanske kunde aktivera på Evighetsrunors GITHUB och där stämma av med dom vad Wikidata tror sig kunna hämta enl. d:EntitySchema:E276 - se fråga till projektet Evighetsrunor - Salgo60 (diskussion) 11 december 2020 kl. 10.15 (CET)

Jag har snuddat vid tanken att genomföra ett WP/WD projekt runstenar/runor, då det skule kunna bli en ändlig insats, och behövligt då vi idag bara har artiklar om 1/4 av alla runstanar (=dåligt). Men jag fann området är för råddigt/svårt. Det är inte bara objekten runorna contra stenen, utan även benämningen som hanteras olika och platsen (nuvarnade eller ursprunglig). OCh det du skriver stärker denna min syn, du pekar ju på att det blivit råddigt även i hur detta haneras av olika källor. Och den avancerade datamodelleringskunskap och sakkkunskap som behövs för att reda ut detta, inklusive hur det bör vara i WD objekten, tror jag int är lätt mobilsera/hitta, och om så skall ske måste någon ta på sig att driva detta.Yger (diskussion) 11 december 2020 kl. 10.56 (CET)

Jag tror Evighetsrunor gjort grovjobbet så kan vi bli kompisar med dom och populera Wikidata med nya egenskaper och vänta in att ett bra API kommer från Evighetsrunor så är nog Wikidata biten och vad som skall visas i en sv:Wikipedia runmall relativt enkelt är min kanske naiva tro. Sedan om det kunde skrivas artiklar om alla Runstenar och ha bilder på alla stenar så vore det magiskt. Gissar att Runstenar är ett ämnesområde man skulle kunna ha artiklar på massa språk då det säkert är ett område folk dyker ned i....

• min magkänsla är att Evighetsrunor släpptes i veckan men att många delar inte är på plats. Bra borde vara att vi bli eniga på vår sida vad vi önskar för data och sedan bolla det med projekt Evighetsrunor...

- Salgo60 (diskussion) 11 december 2020 kl. 11.18 (CET)

Men då kan du ju prova att sätta ihop en datamodell (WD struktur) med det data som är aktuellt och där du även rett ut de många olika namnen/identiteterna som används. OCh om du gjort en datamodella kan jag hjälpa till med att granska den.Yger (diskussion) 11 december 2020 kl. 11.43 (CET)

• jag gjorde en test att hämta Runor från Ksamsök = Evighetsrunor = 7189 stycken
• satte upp d:Wikidata:WikiProject_Sweden/Runic_inscription och där hittar jag 3181 stycken och 958 med artikel sv:Wikipedia
• nästa steg blir att se till att vi kan få ut mer info från Evighetsrunor gissar vi behöver ett API vill helst inte köra webscraping...

- Salgo60 (diskussion) 11 december 2020 kl. 13.35 (CET)

Att skapa wikidataobjekt kan jag inte se något problem med. Däremot vet jag att redan då Yger senast nuddade tanken tyckte det var tveksamt om alla dessa inskrifter verkligen är relevanta. I många fall är kanske bägaren eller dopfunten med runinskift mer relevant än själva inskriften. Åtminstone på wikipedia ser jag inget skäl att ha olika artiklar om inskriften och föremålet. Om en del av de enklare inskrifterna på kyrkväggar menar jag att de kan nämnas i artikeln om kyrkan utan att ha egna artikar. Jag menar nog att det finns viktigare områden. Men, om någon gärna vill jobba med runstenar i första hand så går det ju göra det. Jag tror nog att närmare hälften av runstenarna alla fall har artiklar, de som saknas är nog oftare föremål med runinskrifter, runinskrifter på kyrkväggar och runstensfragment än de som har artiklar (som dalrunor också är med handlar det väl även om ett antal träd).

Evighetsrunor bygger ju egentligen på informationen i Samnordisk runtextdatabas, som ju funnits länge, men tidigare haft ett ganska svårtillgängligt format. En massa felaktigheter och problem har upptäckts nu när informationen presenterats på ett lättillgängligare sätt, så Uppsala universitet kommer att ha som huvudfokus att ägna närmaste halvåret / året åt att rätta felaktigheter. Möjligen är det bättre att vänta med att hämta informationen till wikidata tills de har fixat problemen.FBQ (diskussion) 11 december 2020 kl. 19.32 (CET)

Tackar pinga gärna när du uppfattar att det kvalitetsmässigt är ok. Jag ser bara att det fortfarande verkar rent tekniskt saknas ett API till Evighetsrunor så vi kan enkelt hämta över saker till Wikidata.... en övning som tar lite tid är om vi behöver nya egenskaper i Wikidata som skall synas i mallarna och hämtas från Evighetsrunor. Min oskolade tanke är att vi bör ha följande saker i mallarna och wikidata där kanske vi ska ha nya WD egenskaper....

• Signum
• naming schemas
• crossform
• profile style
• artefact
• Brakteater ?!?!?
• Materialtyp kan nog använda huvudsakligt material (P186)

- Salgo60 (diskussion) 12 december 2020 kl. 01.59 (CET)

Snabbradering - Motivering

Som admin kan man bevaka kategorin snabbradera, och är någon artikel där finns det en extraknapp i höjd med artikelrubriken som ser ut som en soptunna som man kan trycka på för att snabbt radera alstret, vilket skall vara uppenbart radera-alster. Gör man det så kommer den artikeln att få den motiveringen som är skriven i mallen, men med admins användarnamn för raderingen. Det händer tyvärr ganska ofta att det glöms lägga in motivering i den mallen, vilket försvårar vårt arbete, eftersom skaparen av den raderade artikeln har rätt att se varför det raderades. går det att lägga in en varning eller så när man trycker spara om man glömt lägga in motivering i denna mall, så att man blir påmind om det. (Jag antar att glömska eller tanken att det är så uppenbart är det som gör att motivering inte skrivs) Det skulle underlätta raderingsarbetet. Adville (diskussion) 5 december 2020 kl. 00.17 (CET)

Är det därför som det verkar ha blivit vanligare att sidor raderas helt utan motivering, inte ens något av förvalen? Ordentliga raderingsmotiveringar är viktiga som återkoppling till den/dem som skrev texten, till andra admins och andra som följer med i vad som händer på Wikipedia (t ex undertecknad, jag bidrar numera väldigt sporadiskt, men kollar Senaste ändringar och raderingsloggen då och då), samt till dem som långt senare vill skapa en helt ny sida under samma titel, och kan bli skrämda av ett varningsmeddelande om att sidan tidigare raderats.

Som ett stickspår vill jag också påminna alla som redigerar om att det är viktigt att skriva något i sammanfattningsfältet. Även här slarvas det bland en del högaktiva användare. //Essin (diskussion) 5 december 2020 kl. 10.59 (CET)

Ja. Min uppfattning är att många av dessa högaktiva användare inte förstår hur viktiga raderingsmotiveringar och redigeringssammanfattningar är för en del av oss. Ofta besparar de en hel del klickande, som i brist på dessa krävs för att se vad som ändrats och varför. Ofta är jag ointresserad av ändringen när jag väl sett vad den är, men kan inte veta det innan jag kollat. Detta gäller också på diskussionssidor. Jag klickar ofta tråden först när någon verkar ha presenterat nya argument. Å andra sidan har jag ofta använt ganska lång tid på att försöka hitta ett diskussionsinlägg som aldrig gjorts, då redigeringen i själva verket gjordes i ett existerande inlägg, eller var av rent teknisk natur. –LPfi (diskussion) 7 december 2020 kl. 17.00 (CET)

Tyvärr verkar det som att när det finns en kommentar tar inte verktyget med wikilänkar. Går det att fixa också? //Essin (diskussion) 13 december 2020 kl. 15.18 (CET)

Dagsaktuella biografier

Några av oss (dock inte jag) följer nya namn som dyker upp i nyhetsflödet och där man kan förvänta sig att läsare vill hitta en artikel i Wikipedia. Igår var det Emma Wiesner i anslutning till Fredrik.. avgår som politiker och EU-ledamot. I det fallet la Babbaq upp en text men sedan såg jag det fanns raderade textversioner som var lätt lägga in så det blev en riktigt fyllig artikel. Kunde vi göra mer för att nya namn uppmärksammas och en artikel snabbt skapas, som en ruta på bybrunnen med dagsaktuella namn, och jag tänker då på mycket aktuella namn. Eller finns det redan en informell styrka som jobbar med dessa?Yger (diskussion) 12 december 2020 kl. 11.44 (CET)

Jag har skapat några då jag var lite mer intresserad av personen och konstaterade att det inte fanns någon artikel om denne. Så det var av egenintresse. Några få av dem ligger högt upp i visningsstatistiken. Jag uppmuntrar andra användare att skapa sidor om aktuella personer. Per W (diskussion) 12 december 2020 kl. 13.02 (CET)

Minns vi för några år sedan diskuterade och skapade ett projekt för aktuella händelser och personer. Kommer dock inte exakt ihåg var just nu. EDIT: Oj! Några år var tydligen 11 år och sidan jag syftade på var Wikipedia:Projekt aktuellt. --Fredde^✔ 12 december 2020 kl. 14.11 (CET)

Det kanske var för ambitiös ansats? Jag tänkte något mycket enklare, bara att ett namn syns i 24-48 timmar på en person där en artikel är önskvärd för den just nu är aktuell.Yger (diskussion) 12 december 2020 kl. 16.53 (CET)

Vi kan alltid justera ambitionen, speciellt nu när det nuvarande upplägget knappt används alls. Grundidén, att vi ska se till att täppa till efterfrågade luckor, är fortfarande god. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 12 december 2020 kl. 18.55 (CET)

Skulle det tex gå lägga in en dagens önskade artikel i andra granskningsverktyg högst uppe i senaste ändringar efter Ändringar i artiklar om levande personer som lätt kan släckas och uppdateras?Yger (diskussion) 12 december 2020 kl. 19.11 (CET)

Apropå saknade biografier (om än inte rykande aktuella) så finner jag att Myndighetschefer/Generaldirektörer samt (svenska) ambassadörer förvånansvärt ofta ger röd-länkar (särskilt om de är kvinnor). Det är ju trots allt befattningar som kan innehas av en enda person i taget, vilket närapå i sig borde vara relevansgrundande. Del av problemet är möjligen att vissa genom lång och trogen och därmed "tråkig" karriär till sist fått en sådan post. Så att det därmed är ganska "jobbigt" att skrapa ihop vettiga och oberoende källor tlll personens bakgrund innan första toppjobbet. Kanske ni som råkar ha tillgång till DN-/SvD-arkiv är sugna på att skapa nya biografier? --Tvikobb (diskussion) 12 december 2020 kl. 20.15 (CET)

Utnämningarna brukar ju uppmärksammas, och i de notiserna berättas vanligen kort om tidigare karriären, åtminstone senaste biten av den, vilket ger tips om var man kan hitta mer information. –LPfi (diskussion) 12 december 2020 kl. 20.19 (CET)

Det tycker jag låter som en synnerligen bra idé! Om möjligt kan den ju också kompletteras med en länk till Projekt aktuellt där man kan förklara varför ämnet är i rampljuset, men det ska kanske inte vara ett krav för att önska artikeln (vi kan göra det till ett krav om det börjar önskas artiklar som ingen förstår varför). ♥Ainali ^diskussion_bidrag 12 december 2020 kl. 22.36 (CET)

Något som går bra att förutsäga är när personer "fyller jämnt" (om inget oförutsett inträffar). Det kan ju vara bra att putsa lite extra på biografierna om personer som kanske i samband med att de fyller jämnt får en medial uppmärksamhet och därmed extra sökningar/visningar i svwp.

• Exempel på en Listeria som listar alla svenskar som inte har något dödsdatum (P570) i Wikidata och som har ett födelsedatum (P569) som är ett jämnt 10-tal år någon gång under de närmaste 14 dagarna. Listerian tar även upp personer som (ännu) ej har någon biografi i svwp och den uppdateras antingen av ListeriaBot en gång per dygn eller manuellt vid behov. Den skulle kunna placeras på en undersida till "Projekt aktuellt".

Exempelvis fyller historikern Sven Tägil 90 år nu på tisdag, konstnären Maud Brood fyller 90 år på onsdag och radioprogamledaren Anders Eldeman fyller 60 år på Juldagen.

--Larske (diskussion) 12 december 2020 kl. 23.39 (CET)

Välkomna till Wikipedia:Veckans tävling/Referensutbyte VI!

Jill Biden och Rockefeller Centers julgran.

Om man blandar lite nytt, lite gammalt, lite aktuellt, en klick "gott & blandat", samt ett antal tips på källor - vad blir det? I det här fallet blir det en ny veckans tävling med namnet "Referensutbyte VI". Här finns ett antal tips på artiklar (och tips på källor) att förbättra eller skapa. Bland annat finns det artiklar som är mycket lästa just nu, och kan behöva utökning. Exempelvis artikeln om USA:s kommande Första dam och julrelaterade artiklar.

Mer information finns på tävlingssidan.

Välkomna!

// Zquid (diskussion) 15 december 2020 kl. 17.39 (CET)

Artikelnamn: Englands ligasystem för fotboll

Jag skulle vilja få mer input i hur vi ska gå tillväga när vi ska namnge artiklar av sorten Englands ligasystem för fotboll. I mina öron låter det bättre med Ligasystemet för sport/drott i nation eller Nations ligasystem i sport/idrott. Jag skulle vilja att vi kommer i konsensus i frågan om hur vi ska namnge dessa artiklar som jag hade tänkt skapa. Finns det några bättre förslag på artikelnamn? // MAURIZIO 5 december 2020 kl. 05.23 (CET)

För kännedom har vi en liten blandning, en snabb namnsökning hittar Englands ligasystem för fotboll, Svensk fotbolls seriesystem och Finska Ligasystemet i fotboll. Förövrigt borde det skapas en en:Category:Football league systems, när namngivningen bestämts. --Fredde^✔ 5 december 2020 kl. 11.24 (CET)

Jag hade föredragit det första förslaget då man i regel söker efter ett ämne först, det underlättar sökningen och ger bättre sökförslag, dvs "Ligasystemet för sport/drott i nation". Förresten, räcker det inte med att skriva liga? En liga är ju ett system av serier i ett land. --Mango från yttre rymden (diskussion) 6 december 2020 kl. 15.30 (CET)

Håller med om att "Lands ligasystem i fotboll" alternativt "Lands seriesystem i fotboll" låter som det bästa förslaget på namngivning. Tror systemet bör vara kvar i namnet då enbart 'liga', iaf i mina ögon mer syftar på en enskild fotbollsserie framför ett helt system av olika serier. --Fredde^✔ 6 december 2020 kl. 18.36 (CET)

I engelsk fotboll brukar "liga" avse ett antal serier (ofta tre) som administreras ihop, och har ett gemensamt namn. ⛐Boⅰⅵᴇ (🖉) 6 december 2020 kl. 18.56 (CET)

När det fungerar olika i olika länder bör man vara försiktig att standardisera för mycket. I England finns många olika ligor på olika nivåer som bildar ett ligasystem (även ligornas serier kan ses som ett system). I Sverige finns serier ett seriesystem, men inte flera ligor i ett ligasystem. I USA är idrotten helt annorlunda organiserad och de flesta sportligorna är slutna utan något sammanhängande system (varken liga- eller serie-). Namngivningen av artiklar bör ta hänsyn till sådant. F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 10 december 2020 kl. 21.59 (CET)

Om ett land har flera ligor så tycker jag att vi skriver dessa artiklar som drivs av det nationella fotbollsförbundet. Sverige har dock två ligor, en herrliga och en damliga, och därmed bör artikeln heta Sveriges ligasystem i fotboll. // MAURIZIO 17 december 2020 kl. 17.34 (CET)

SVT Öppet arkiv blir del av SVT play

Jag startade nyss en dialog med SVT om hur vi skall hantera att dom slår ihop SVT Öppet arkiv med SVT Play. Några som har tankar om detta? Jag har en kontakt med Sebastian Suarez Golborne, produktägare SVT Play webb....

• se mer på T225394

Roligast vore gissar jag att SVT har ett API och att dom börjar länka WIkipedia för att ge mer info om olika program/artister etc... får dock en känsla att man är på väg åt "andra hållet... Någon som har tankar/visioner? - Salgo60 (diskussion) 11 december 2020 kl. 12.28 (CET)

Jag tror att problemet ligger i att i den "professionella världen" så är medarbetarna och även de duktigaste experterna tvingade "att leva i nuet" för att göra sig förtjänta av sin lön.

SVT Öppet arkiv tillkom nog i en tid då de var lite pionjärer på webbsändningar bland TV-företagen. Och då konstaterade att svårigheterna inte var av teknisk natur, utan de stora hindren låg i rättigheter och avtal. Varvid man vaskade fram alla intressanta program de själva hade kontroll över, och lade en förhållandevis stor webb-möda på att presentera/tillhandahålla dessa där och då. Men "glömde" att underlätta för hur framtiden skulle kunna förvalta och fylla på samlingen.

När så avdelningen för programinköp fått in i skallen att de måste lägga in klausuler om webbsändningar, så blev Öppet arkiv i stället en fördyrande/försvårande belastning för SVT i förhandlingarna. Därav den första stora utgallringen av vad som skulle "finnas där för alltid".

Nuvarande SVT Play tycker jag ser ut att vara en enda automagisk (och intelligensbefriad) API-applikation som bara hämtar ur databasen för/från programinköp/programplanering/sändningsledning med tid och datum som filtervärde. De "kategorier" som där finns är enligt min uppfattning snuttifierade för att lagom attrahera de planlöst scrollande besökarna. Endast vyerna Kanaler (= tablå-TV) och Sista chansen har en förutsägbar struktur pga. kopplingen till kronologin. Även i vyn Program fattas en del program som faktiskt går att se, av förmodligen en 'slumpmässigt' varierande anledning... Och man verkar AVSIKTLIGT börjat plocka bort informationen om när många program är producerade - Förmodligen för att några år gamla program ska upplevas som aktuella för dem som inte sett dem tidigare. Det ska bli spännande att se hur Öppet arkiv kommer att presenteras - om alls. Det kan också hanteras så att de individuella programmens "sista sändningsdag" sätts till maxvärdet. (För tillfälet samt ändringsbart.)

Så huvudfrågan blir väl egentligen: Hur länge ska en länk till SVT Play förväntas leva, för att förtjäna en plats i Wikipedia eller Wikidata? --Tvikobb (diskussion) 12 december 2020 kl. 05.36 (CET)

Japp min tro är att detta slutar med att vi tar bort länkarna till person, plats, ämne... gissar att varje program kommer att ha ett ID....så vill vi länka ett specifikt program kan vi enkelt göra det (vi har idag enormt med länkröta).... Det positiva i denna förändring är att SVT jobbar med produktägare som vi kan kommunicera med på ett struktirerat sätt ( se cocreation), vilket man saknar med många kulturinstitutioner vi kopplar oss till där det är twitter, facebook redaktörer utan tankar på backlog, prioritera etc... gissar att vi kommer in för sent i denna SVT process och plattform etc. redan är bestämda så att koppla personer i program till Wikipedia kan vara för sent... dock så sätter denna dialog med dom igång en process tanke som på sikt kan få SVT att fundera är min kanske naiva tro.... kollar vi på Netflix så jobbar dom aktivt med content och kunskapsdatabaser video

Jag har i veckan suttit och lyssnat på JournalismAI dvs. en annan grupp professionella och dom kör projekt som aijo project som känns väldigt avancerade och funderar på hur man kan använda AI för att analysera där jag ser att man bör ha sitt data som kunskapsgrafer för att analysen skall bli bra.... vi för just nu en diskussion på Telegram Wikidata att det finns idag verktyg från sicite.ai se min video där du enkelt kan se vilka andra vetenskapliga papper stödjer/ifrågasätter ett vetenskapligt papper ex. doi:10.1098/rsnr.2006.0171 och jag skulle vilja se att SVT rör sig mot att ha kunskapsgrafer för varje program där, man beskriver att detta program diskuterar Naturvårdsverkets data med DOI 10.2223/xxxx och att vi då även kan som vi idag kan göra för vetenskapliga publikationer se vilken annan data/artiklar som finns publicerad som ifrågasätter det som diskuteras etc...

Vi får se vad som händer och var SVT befinner sig.... gissar att det är lite inre panik på SVT att göra sig relevanta och att man nu "slåss" mot Netflix och andra giganter där kunskapsgrafer infördes 2012.... medans man själva verkar prata weblayout - Salgo60 (diskussion) 12 december 2020 kl. 13.10 (CET)

Vad gäller diskussionen? Är det länkarna? Om det kommer att gå att direktlänka till SVT Play på samma sätt har jag inte kontrollerat. Men vi har även webbarkivet för döda länkar. Det bör vara tillgängligt även efter nedstängningen av webbplatsen. Vi skriver ju även om historiskt så informationen i artikeln i övrigt bör inte förändras nämnvärt bara för att innehållet flyttat till SVT Play. Den flytten påbörjades 2017, så det är ingenting nypåkommet. https://www.svtplay.se/genre/oppet-arkiv är webbadressen till Öppet arkiv på SVT Play. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 12 december 2020 kl. 14.35 (CET)

Idag länkar vi för Andreas Hoffer en sida på Öppet arkiv som är en typ landningssida som visar alla hans filmer (jmf Wikipedia kategorier) i SVTplay verkar det bara finnas fritextsökning.... jmf med Netflix så verkar dom ha motsvarande Wikidata....

• Andreas Hoffer på SVT:s Öppet arkiv
• Vi har även kopplat > 1900 personer till Wikidata --> vi kan navigera SVT Öppet arkiv på en tidslinje med bilder från Wikicommons osv....

- Salgo60 (diskussion) 12 december 2020 kl. 16.21 (CET)

Ja, namnen är inte länkade i SVT Play. Det är nog heller inget SVT lär ändra på den närmaste tiden. Sidorna på oppetarkiv.se finns kvar en tid till och därefter troligen via webbarkivet. Om det saknas etiketter på SVT Play orsakar det väl problem även för ÖA-mallen. Men det viktigaste är väl ändå att information och källor finns kvar även framöver, trots att länkar behöver riktas om. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 12 december 2020 kl. 16.47 (CET)

Vad många säkert missat är väl att SVT:s Öppet arkiv i sig är äldre än både Oppetarkiv.se och SVT Play, och att det varit en del av SVT Play även kring år 2010. Då var det däremot mer begränsat urval. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 12 december 2020 kl. 17.21 (CET)

Fick svar att den programvara man har för SVT Play inte alls har struktur mer än Drama, Humor... inga planer verkar finnas med att skapa en "egen Wikidata". Jag bad dom återkomma med när Öppet Arkiv stängs ned. Så Wikipedia planen blir nog att förbereda att städa bort SVT Öppet Arkiv länkar helt och pensionera Mall:SVTÖppetArkiv och SVT Play-ID (P6817) .... - Salgo60 (diskussion) 14 december 2020 kl. 16.41 (CET)

Öppet arkiv var väl inte något arkiv i egentlig mening, utan bara ett "namn på en produkt" för att tillgodogöra en del av SvT:s äldre material som annars bara var arkiverat. Sen började SvT-play, som egentligen bara vara "namn på en produkt" för att kunna se SvT-program streamat utanför tablå-TV. Så ganska naturligt att Svt-play hanterar tjänsten "se gamla program". Synd, det hade varit trevligt om SvT verkligen velat ha ett öppet arkiv. LittleGun (diskussion) 16 december 2020 kl. 08.44 (CET)

Jag tycker ju mer jag kollar att SVT Öppet arkiv/SVT play är en bra resurs se tanke nedan att vi länkar programmen men har metadata i Wikidata och på något sätt visar upp det i Wikipedia - Salgo60 (diskussion) 16 december 2020 kl. 15.20 (CET)

Okej, jag tycker strukturen/projektet/produkten inte verkar vara beständig eller enhetlig. Men det kanske är fel, och jag fattar inte hur och vad man kan koppla ihop. Hur är det med Svensk mediedatabas i detta? T ex [3], för Sven Tumba i här är ditt liv. LittleGun (diskussion) 16 december 2020 kl. 17.50 (CET)

Jag tror inte att det finns någon officiell definition. Öppet arkiv är en form av digitalt öppet arkiv, men det ska inte förväxlas med TV-arkivet, som är ett fysiskt arkiv. Från nystarten var det också tänkt att allt i Öppet arkiv skulle vara tillgängligt år efter år, men sedan kom kraven på begränsningar. Dock är allt i Öppet arkiv antingen tillgängligt tills vidare eller ett förutbestämt antal månader, till skillnad från SVT Play där liggtiden varierar mycket mer. Dessutom finns det särskilda krav för Öppet arkiv som att innehållet måste vara från 2005 eller tidigare och att SVT måste äga rättigheterna. Alltså inga inköpta program eller nyare program i Öppet arkiv, däremot i ordinarie SVT Play. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 16 december 2020 kl. 21.49 (CET)

Det går att länka till programsidorna på SVT Play också. Om något försvinner där och senare kommer tillbaka tror jag dock att det får ett nytt temporärt program-ID. Det gör det knepigare när man inte kan använda permanenta länkar. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 16 december 2020 kl. 21.49 (CET)

Att ha SVT program i Wikidata

Eftersom SVT Öppet arkiv släcks ned och SVT play verkar ganska trött att länka till om man vill ha alla program som en viss artist medverkar i eller en händelse som Norrmalmstorgsdramat (Q1498881) så skulle vi kunna ha denna logik i Wikidata. Om SVT har ett API och datat har en öppen licens så skulle det underlätta

• Test jag gjorde
  • hur Wikidata ser ut med program info / ex. "Här är ditt liv med Tumba"
  • fundering vilket metadata vi bör ha d:EntitySchema:E279 för program
    • ny Wikidata egenskap föreslagen d:Wikidata:Property_proposal/SVTplay_identifier
  • samlings task för dessa funderingar T225394
    • hittade ett inofficiellt API med lite programinfo som skulle duga om det var CC-0

- Salgo60 (diskussion) 16 december 2020 kl. 15.20 (CET)

Skriv inte att "det släcks ned". Det är som sagt bara själva webbplatsen. Innehållet är redan flyttat till SVT Play, plus att det finns lite till där som inte finns på Öppet arkiv-webbplatsen. Just länkmässigt innebär det en försämring jämfört med de senaste åren, men samtidigt förbättringar när det kommer till att hålla det samlat, kompatibilitet och videoupplösning. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 16 december 2020 kl. 21.49 (CET)

Romerska bågar

Information som enligt min mening ger en värdefull tidsbild har avlägsnats ur artikeln. Fler röster behövs i samtalet på diskussionssidan! Tostarpadius (diskussion) 12 december 2020 kl. 21.09 (CET)

Tycks vara dragit ett streck i debatten, vet inte riktigt vad kutymen är när någon godtyckligt avslutar saken på eget bevåg innan andra hinner sätta sig in i ärendet. BP OMowe (diskussion) 17 december 2020 kl. 15.27 (CET)

User:BP OMowe, streck i debatten är framförallt en rekommendation, är en avkylning när frustrationen växer i diskussionen när inga nya klargöranden kommer fram.

Om du har en ny infallsvinkel tycker jag absolut du ska skriva under strecket, med viss risk att någon blir irriterad om infallsvinkeln inte är ny. Har du källor på att dikten som innehåller ordvalet "romerska bågar" påverkat namnet, eller ger en tidsbild för namnet, på chokladen "romerska bågar" ska du inte tveka en sekund. LittleGun (diskussion) 17 december 2020 kl. 15.57 (CET)

Tackar, LittleGun. Jag kom bara såpass långt att jag läst igenom diskussionen och fann att det blivit avslutad. BP OMowe (diskussion) 17 december 2020 kl. 16.00 (CET)

Militärt insatta personer sökes

Jag finner ganska allvarliga problem med artikeln Tornlös stridsvagn. Jag har listat ett antal av dem på diskussionssidan, men det skulle vara användbart med fler perspektiv. BP OMowe (diskussion) 17 december 2020 kl. 15.34 (CET)