Wikipedia:Raderingar
 |
Denna sida är en riktlinje på svenskspråkiga Wikipedia. Riktlinjedokument beskriver arbetssätt som de flesta användare rekommenderar – om så inte är fallet ska sidan uppdateras. Större förändringar bör dock kommenteras på diskussionssidan. |
Riktlinjer 
|
|---|
|
Samarbete
Innehåll
Struktur
|
| Manual | 
|
|---|---|
För läsare
| |
För skribenter
| |
För administratörer
| |
Se även
| |
Radering av en artikelsida skall ske när dess ämne eller innehåll i sin helhet strider mot centrala Wikipedias policyer och riktlinjer, i synnerhet riktlinjen Vad Wikipedia inte är. Radering innebär att artikeln inte längre är synlig för vanliga användare, men den och dess historik kan återskapas av administratörer.
Radering kan ske direkt som snabbradering i tydliga och brådskande fall eller efter diskussion på artikelns diskussionssida eller Wikipedia:Sidor föreslagna för radering när osäkerhet råder om tolkning.
Raderingsgrunder
redigeraOavsett sidtyp
redigeraOm en sida innehåller känsliga personuppgifter, personangrepp, eller klara brott mot upphovsrätten kan den raderas oavsett vilken typ av sida det handlar om. Vanligen raderas då enbart de sidversioner där sådant innehåll förekommer.
Då man raderar sidversionen finns en risk att versionen återuppväcks vid sidflytt eller sammanslagning av artiklar (eftersom alla versioner då ibland raderas och sedan återskapas). Därför kan det vara lämpligt att först dölja versionstexten, och eventuellt redigeringssammanfattning och användarnamn, om dessa utgör del av personangreppet.
Hemliga personuppgifter och personangrepp
redigeraHemliga personuppgifter och innehåll som utgör personangrepp eller förtal mot nu levande personer skall omedelbart tas bort ifrån artikeln, utan vidare diskussion. Källbelagd kritik är däremot en viktig del av många artiklar. Se vidare Wikipedia:Artiklar om nu levande personer. Sidversionen bör döljas om den innehåller hemliga personuppgifter och ibland om förtalet är grovt. Om artikeln skapas med sådana uppgifter och inte innehåller tillräcklig övrig substans bör den i de flesta fall raderas.
Upphovsrättsbrott
redigeraSidor som i huvudsak är kopierade eller plagierade i strid mot upphovsrätten raderas. Om endast en del av artikeln berörs räcker det att avlägsna denna del. Om man lägger in material som man också publicerat annanstans skall man ange detta på lämpligt sätt, så att andra vet att man har rätt till det. Se Wikipedia:Upphovsrätt. Sidor som misstänks vara kopierade eller plagierade utan tillstånd märks med {{plagiat}}.
Artiklar
redigeraArtiklar kan raderas av olika skäl – de vanligaste är bristande kvalitet och ett innehåll som inte passar en encyklopedi. Även artiklar som i sin helhet utgör upphovsrättsbrott eller behandlar ett ämne som inte kan verifieras raderas.
En raderad artikels text kan (så länge den inte utgör upphovsrättsbrott eller innehåller personangrepp) vid begäran kopieras över till en undersida till någons användarsida, för att omarbetas eller användas annanstans.
Beslut om radering kan ha olika permanens. Ibland raderas artiklar som i sin nuvarande form inte är användbara att fortsätta bygga på; dessa kan utan problem påbörjas på nytt. I andra fall har själva ämnet bedömts falla utanför Wikipedias ramar. I sådana fall krävs betydligt mer för att artikeln skall kunna återskapas. Återskapas en sådan artikel utan nytt innehåll eller ny diskussion snabbraderas den ofta.
Nedanstående exempel går från mer klara fall till sådana som vanligen kräver mer diskussion. Kriterierna gäller inte bara artiklar i sin helhet, utan även enskilda stycken och meningar.
Oartikel
redigeraOartikel är en term för artiklar på Wikipedia som inte lever upp till grundläggande krav för att anses vara en artikel. Det är artiklar som saknar rudimentär information eller är av så dålig kvalitet att det bedöms som snabbare att påbörja en helt ny text än att försöka rädda den som finns. Oartiklar skapas både med de bästa avsikter och som klotter.
Reklam och intressekonflikter
redigeraArtiklar som är upplagda i reklam- eller marknadsföringssyfte kan snabbraderas. Ofta märks artiklarna med lämplig mall och kan räddas genom att de skrivs om i mer neutral ton.
Intressekonflikt i sig är inte skäl för radering. Däremot kan en artikel som tydligt verkar vara skriven i intressekonflikt snabbraderas när den brister allvarligt i verifierbarhet, relevans eller neutralitet. Om artikeln verkar relevant och innehåller användbart material som inte enkelt kan återskapas bör den i allmänhet istället städas.
Språk
redigeraArtiklar skrivna på annat språk än svenska kan snabbraderas. Detta gäller även om svenskan är så dålig att artikeln endast svårligen kan läsas, t.ex. om den körts genom ett översättningsprogram. I sådana fall kan det dock vara artigast att först kontakta författaren.
Omdirigeringar
redigeraOmdirigeringar raderas vanligen endast om de pekar på uppenbart fel artikel eller är obegripliga. Om Fotboll omdirigerar till Sport men inte nämns i den senare artikeln kan omdirigeringen raderas.
Omdirigeringar mellan namnrymder raderas vanligen. Undantag kan göras för omdirigeringar från huvudnamnrymden till kategorier.
Omdirigerade diskussionssidor kan raderas fritt, då omdirigeringssidorna kan försvåra artikelflyttar – och diskussion om sådan blir aktuell. Eventuell diskussion skall inte raderas.
Relevans och verifierbarhet
redigeraArtiklar skall vara relevanta och innehållet skall gå att verifiera från oberoende källa, se vidare Wikipedia:Relevans och Wikipedia:Verifierbarhet. Vid uppenbara brott mot dessa riktlinjer kan artiklar snabbraderas, men i de många gränsfallen märks artikeln med en mall ({{relevanskontroll}} eller {{sffr}}), varefter artikeln diskuteras (se mer nedan).
Inom en del ämnesområden finns särskilda relevanskriterier nedskrivna, som syftar till att återspegla praxis. Beslut om radering skall följa praxis snarare än dessa ”kriterier”. Om praxis förändras skall kriterierna revideras.
Kategorier
redigeraKategorier raderas vanligen om de inte används. Detta kan vara eftersom de upptäckts dubblera en annan kategori eller fått sitt namn ändrat. Även tömda, tidsmärkta kvalitetsgranskningskategorier raderas fritt.
En kategoris vara eller inte vara kan diskuteras på Wikipedia:Problematiska kategorier.
Mallar
redigeraMallar raderas sällan helt och hållet eftersom de ofta finns inkluderade i äldre sidversioner. De kan istället få ett helt tomt innehåll eller omdirigeras till någon annan mall. På grund av att det kan vara svårt att genomskåda vilka konsekvenser det får att redigera eller radera en mall som är inkluderad på många ställen kan det vara lämpligt att "museimärka" mallen. Mallen får då vara kvar, men mallens dokumentationssida kompletteras med mallen {{Ersatt mall}} och eventuellt ytterligare text som förklarar varför mallen inte bör användas.
Stubbmallar har dock ofta raderats helt då de inte längre ska användas. Argumentet är att deras existens inte påverkar det encyklopediska innehållet i historiska sidversioner. Det råder delade meningar om ifall den typen av mallar bör raderas eller sparas.[1][2]
Diskussionssidor
redigeraDiskussionssidor kan raderas om de inte diskuterar artikelns utformning. Ofta kan dock en diskussionssida som diskuterar själva artikelämnet få ligga kvar.
Användarsidor
redigeraEn användares användarsida kan raderas på direkt förfrågan från användaren, eller för att den uppfyller vissa av kraven för vanliga sidor. Detta gäller även undersidor till användarsidan.
Användardiskussioner raderas normalt inte på svenskspråkiga Wikipedia, utan användarna uppmanas att arkivera dem.
Metasidor
redigeraMetasidor som en gång varit fungerande riktlinjer eller liknande brukar inte raderas, utan märkas med {{wikipediamuseum}}.
Olika raderingsprocesser för artiklar
redigeraEn artikel kan beroende på grad och omfattning av olika problem raderas på olika sätt.
Snabbradering
redigeraArtiklar som är oartiklar (klotter, test, extremt korta artiklar, uppenbart tveksam relevans) eller andra mer eller mindre självklara fall som reklam, upphovsrättsbrott eller personangrepp kan snabbraderas.
Detta kan göras direkt av en administratör som upptäcker sidan, eller via en anmälan till snabbradering genom att lägga in mallen {{Radera|Motivering}}. Anmälan med mall är främst ett alternativ för användare utan administratörsrättigheter, men kan också göras av administratörer som vill att någon annan skall se på artikeln och göra en separat bedömning. Det är också under tiden radering ännu inte utförts möjligt att protestera mot anmälan genom att lägga in "motmallen" {{Låtvara}}.
Efter allmän diskussion
redigeraArtiklar med tveksam relevans eller kvalitet kan märkas med {{relevanskontroll}} eller andra kvalitetsmallar, vilket bör ge upphov till en diskussion på artikelns diskussionssida. Där kan såväl artikelförfattaren som andra personer ge synpunkter och motivera varför artikeln bör raderas. En sådan diskussion kan i vissa fall resultera i att artikeln kompletteras och förbättras så att enighet kan nås om att artikeln bör behållas.
Om konsensus nås om radering kan detta sedan utföras av en administratör. Om konsensus ej nås på artikelns diskussionssidan så kan artikeln anmälas till WP:SFFR.
Efter anmälan till SFFR
redigeraOm konsensus ej nås på artikelns diskussionssida om dess vara eller inte vara, eller om artikeln en längre tid varit märkt med {{relevanskontroll}} kan den anmälas till WP:Sidor föreslagna för radering, förkortat SFFR.
Där deltar vanligen fler användare, och processen får ett mer formellt avslut. Detta sker vanligen efter att en relevansdiskussion i anslutning till artikeln inte nått konsensus, om man önskar tydligare vägledning i ämnen som tidigare inte behandlats, eller i andra särskilt intressanta fall. I vissa fall diskuteras även artiklar där ämnets relevans för uppslagsverket inte är den springande punkten, men där det till exempel finns svårigheter att hitta källor eller andra problem.
Flytt till användares undersida
redigeraRadering av en artikel kan väcka negativa reaktioner hos den som skapat artikeln, och kan också väcka misstänksamhet hos andra användare (som inte är administratörer) som inte har möjlighet att inspektera det som raderats.
Om artikeln bedöms
- vara skapad med ett gott uppsåt
- ha en rimlig relevans men har väsentliga kvalitetsproblem eller
- ha en tveksam relevans, men ändå en rimlig omfattning och utformning med vissa källor
så kan det vara lämpligt med ett mindre ingripande alternativ till radering, nämligen att flytta artikeln från artikelrymden (där den då de facto raderas) och till en undersida till artikelskaparen. Åtgärden dokumenteras lämpligen med mallen {{Flyttad}} på användarens diskussionssida samt gärna någon motivering. Användaren kan då på användarsidan arbeta vidare och förbättra artikeln, och kanske få hjälp från andra användare som kan inspektera och efter samråd även redigera artikeln. Om artikeln utvecklas och förbättras kan sedan kanske konsensus uppnås om att artikeln nu platsar i artikelrymden och läggas upp igen.
Ett utkast som legat orört i 6 månader eller mer kan eventuellt ses som övergivet och kan komma att raderas.[3]
Återställning av artiklar
redigeraEfter radering visas inte artikeln eller dess historik längre. Däremot är de inte fysiskt borttagna, utan administratörer kan både se dessa och också återställa dem. Vid missnöje med en radering finns alltså möjligheten att av en administratör begära att få den återställd.
När en administratör återställer en artikel, det vill säga plockar fram den raderade texten, är det god sed att kommentera saken på artikelns diskussionssida. Detta gäller vanliga användare som skapar nya artiklar på uppslagsord som redan raderats; dock är det vanligt att den som på detta sätt återskapar en artikel inte märkt att artikeln funnits men raderats. Om artikeln inte snabbraderades bör den på nytt märkas för relevanskontroll, om relevansen fortfarande kan ifrågasättas.
Återskapande av artiklar
redigeraIbland skapas en ny artikel under en rubrik som tidigare raderats. Detta är i allmänhet OK om något av följande är uppfyllt:
- Den tidigare artikeln led av allvarliga kvalitetsproblem, som nu inte föreligger.
- Nya uppgifter har tillkommit som gör att artikelns relevans nu framgår tydligare.
I annat fall kan artikeln snabbraderas.
Att dölja enskilda sidversioner
redigeraAdministratörer kan dölja enskilda sidversioner. Detta skall främst användas vid allvarliga brott mot Wikipedia:Artiklar om nu levande personer, möjligen också vid grova personangrepp samt upphovsrättsbrott då de genast upptäcks. Se även Wikipedia:censorer för mer grundlig radering av sådana sidversioner.
Med tanke på Wikipedias öppenhet bör man undvika att dölja mer än nödvändigt. Andra än administratörer kan inte se att det som doldes verkligen var grovt förtal. Så länge det är sällsynt att något döljs är det lättare att upprätthålla tilliten.
Administratörer kan i sidhistoriken kryssa för sidversioner vars synlighet skall döljas. Motsvarande länk finns på diff-sidor. När man klickar på länken får man en lista på de valda sidorna och kan för varje sidversion välja att dölja användarnamn, redigeringskommentar eller versionstext. Om användarnamnet eller redigeringssammanfattningen är del av personangreppet bör också dessa i allmänhet väljas.
Märk att det inte är samma sak att dölja en sidversion som att radera den. Enskilda sidversioner kan inte raderas, däremot kan versioner av raderade sidor återuppväckas. I praktiken blir upphovsrättsbrott, förtal och känsliga personuppgifter raderade då hela artikeln raderas som klotter eller icke-relevant. Om uppgifterna är känsliga eller klottret grovt kan det vara skäl att dölja versionerna innan artikeln raderas, så att de inte återskapas senare när en riktig artikel skrivits med samma namn.
Upphovsrättsbrott är problematiska för att de ofta inte upptäcks genast. Man kan inte dölja själva ändringen, utan för att dölja texten borde man dölja alla de sidversioner där den förekommer. Ofta har många värdefulla bidrag gjorts under tiden, och författarna har rätt att få sina ändringar sig tillskrivna. Motsvarande gäller känsliga personuppgifter som legat i artikeln en längre tid.
Det är viktigt att den gällande artikelversionen inte innehåller förtal, olämpliga personuppgifter eller text som strider mot upphovsrätten. Det är den versionen som hittas med sökningar, blir läst och kopieras. Den plagierade texten eller personuppgifterna finns ofta lättare tillgängliga annanstans på nätet än i Wikipedia-artikelns historik, i synnerhet då text kopierats från en organisations egen webbplats. Då är vad som finns i artikelhistoriken oftast inget större bekymmer.