World Press Photo of the Year

internationell fototävling

World Press Photo of the Year är en internationell årlig fototävling som sedan 1955 utser årets bästa pressfotografi. Tävlingen arrangeras av den nederländska organisationen World Press Photo. Priset består (2018) av 10 000 euro, en statyett och en kamera.[1]

Vid sidan av huvudtävlingen utdelas även priser i andra kategorier. Genom åren har dessa kategorier varierat och år 2018 var kategorierna miljö, allmänna nyheter, långa projekt, natur, människor, sport samt platsnyheter. I dessa kategorier kan såväl enskilda bilder som bildserier prisas.[2][3] Alla vinnande och nominerade bilder ställs sedan ut i en fotoutställning som under det följande året besöker 100 städer och 45 länder. Utställningen besöks varje år av runt 4 miljoner personer.[4]

Historik

redigera

År 1955 fick en grupp nederländska pressfotografer en idé om att omvandla den nationella fototävlingen the Zilveren Camera till en internationell tävling. Den första tävlingen hölls samma år i december och man beslutade då att det skulle bli en årlig tävling. Det första året deltog 42 fotografer från 11 länder i tävlingen och de skickade in 300 tävlingsbidrag. Det följande året fyrdubblades antalet tävlingsdeltagare och antalet nationaliteter dubblades. År 2017 deltog över 5000 fotografer från 125 länder i tävlingen och tillsammans skickade de in 95 000 fotografier.[3]

Vinnare av World Press Photo of the Year

redigera

Vinnande bilder i huvudtävlingen.

År Fotograf Ämne
1955   Mogens von Haven Motorsport
1956   Helmuth Pirath Återvända hem efter kriget
1957   Douglas Martin Segregation i USA
1958 Inget pris utdelat.
1959   Stanislav Tereba Fotboll
1960 Inget pris utdelat.
1961   Yasushi Nagao Lönnmord
1962   Héctor Rondón Lovera Uppror i Venezuela
1963   Malcolm Browne Förtrycket av buddhister i Vietnam
1964   Don McCullin Konflikten på Cypern
1965   Kyōichi Sawada Vietnamkriget
1966   Kyōichi Sawada Vietnamkriget
1967   Co Rentmeester Vietnamkriget
1968   Eddie Adams Vietnamkriget
1969   Hanns-Jörg Anders Konflikten i Nordirland
1970 Inget pris utdelat.
1971 Inget pris utdelat.
1972   Wolfgang Peter Geller Bankrånet i Saarbrücken
1973   Huỳnh Công Út Vietnamkriget och Phan Thị Kim Phúc
1974   Orlando Lagos Militärkuppen i Chile
1975   Ovie Carter Svälten i Sahel, Niger
1976   Stanley Forman Eldsvådan på Marlborough Street
1977   Françoise Demulder Inbördeskriget i Libanon
1978   Leslie Hammond Apartheid
1979   Sadayuki Mikami Narita International Airport
1980   David Burnett Röda khmerernas fall i Kambodja
1981   Mike Wells Svälten i Karamoja, Uganda
1982   Manuel Pérez Barriopedro Statskuppförsöket i Spanien
1983   Robin Moyer Inbördeskriget i Libanon
1984   Mustafa Bozdemir Jordbävningen i Turkiet
1985   Pablo Bartholomew Bhopalkatastrofen
1986   Frank Fournier Omayra Sánchez
1987  /  Alon Reininger AIDS
1988   Anthony Suau Valet i Sydkorea
1989   David Turnley Jordbävningen i Armenien
1990   Charlie Cole Massakern på Himmelska fridens torg
1991   Georges Merillon Konflikten i Kosovo
1992   David Turnley Kuwaitkriget
1993   James Nachtwey Svälten i Somalia
1994   Larry Towell Palestina
1995   James Nachtwey Folkmordet i Rwanda
1996   Lucian Perkins Första Tjetjenienkriget
1997   Francesco Zizola Inbördeskriget i Angola
1998   Hocine Inbördeskriget i Algeriet
1999   Dayna Smith Konflikten i Kosovo
2000   Claus Bjørn Larsen Kosovokriget
2001   Lara Jo Regan Invandringen till USA
2002   Erik Refner Flyktingkatastrofen i Afghanistan
2003  /  Eric Grigorian Jordbävningen i Iran
2004   Jean-Marc Bouju Irakkriget
2005   Arko Datta Jordbävningen i Indiska oceanen
2006   Finbarr O'Reilly Hungersnöden i Niger
2007   Spencer Platt Inbördeskriget i Libanon
2008   Tim Hetherington Afghanistankriget
2009   Anthony Suau Subprime-krisen
2010   Pietro Masturzo Presidentvalet i Iran
2011   Jodi Bieber Talibanernas behandling av kvinnor
2012   Samuel Aranda Jemenitiska revolutionen, Arabiska våren
2013   Paul Hansen Offer för Operation Pillar of Defense
2014   John Stanmeyer Afrikanska migranter
2015   Mads Nissen[5][6][7] HBTQ-rättigheter i Ryssland
2016   Warren Richardson Migrationskrisen i Europa
2017   Burhan Ozbilici Mordet på Andrej Karlov
2018   Ronaldo Schemidt Krisen i Venezuela
2019   John Moore Donald Trumps immigrationspolitik
2020   Yasuyoshi Chiba Statskuppen i Sudan
2021   Mads Nissen[8] Social distansering under Coronaviruspandemin
2022   Amber Bracken[9] Kamloops Indian Residential School
2023   Evgeniy Maloletka[10] Rysslands invasion av Ukraina

Källor

redigera
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, World Press Photo of the Year, 14 maj 2020.
  1. ^ ”Photo Contest Prizes”. World Press Photo. Arkiverad från originalet den 3 juli 2017. https://web.archive.org/web/20170703153400/https://www.worldpressphoto.org/activities/photo-contest/prizes. Läst 5 februari 2018. 
  2. ^ ”Photo Contest Categories”. World Press Photo. Arkiverad från originalet den 22 december 2017. https://web.archive.org/web/20171222233828/https://www.worldpressphoto.org/activities/photo-contest/categories. Läst 5 februari 2018. 
  3. ^ [a b] ”History of the Photo Contest”. World Press Photo. Arkiverad från originalet den 25 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180225182344/https://www.worldpressphoto.org/activities/photo-contest/history. Läst 5 februari 2018. 
  4. ^ ”Exhibitions”. World Press Photo. https://www.worldpressphoto.org/exhibitions. Läst 5 februari 2018. 
  5. ^ "Mads Nissen’s Homophobia in Russia wins World Press Photo of the Year". British Journal of Photography, 12 februari 2015. Hämtdatum 8 maj 2017
  6. ^ "Intimate photograph of gay Russian couple wins World Press Photo of the Year 2014". The Independent, 12 februari 2015. Hämtdatum 8 maj 2017
  7. ^ "Photo of Loving Couple Wins World Press Photo Award". Time, 12 februari 2015. Hämtdatum 8 maj 2017
  8. ^ ”Mads Nissen vinner Årets bild i World Press Photo – igen”. Kamera & Bild. https://www.kamerabild.se/fototavling/mads-nissen-vinner-arets-bild-i-world-press-photo-igen. Läst 16 april 2021. 
  9. ^ Amber Bracken vinner Årets bild i World Press Photo 2022, Kamera & Bild 2022-04-07, läst 2022-04-17
  10. ^ Evgeniy Maloletka vinner Årets bild i World Press Photo 2023, Kamera & Bild 2023-04-20, läst 2023-04-21

Externa länkar

redigera
  NODES
INTERN 4
Note 2