Yttre algebra
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2019-11) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Inom matematiken betecknar den yttre algebran, även kallad Grassmann-algebran (efter Hermann Grassmann) eller den alternerande algebran, en algebra som har betydelse bland annat inom differentialgeometrin. Den definieras över ett godtyckligt vektorrum och medger att vektorer kan multipliceras på ett sätt som generaliserar operationerna kryssprodukt och trippelprodukt som studeras i den elementära linjära algebran. Liksom i det tredimensionella fallet är det möjligt att ge en geometrisk tolkning av den yttre algebran. Speciellt används den för att generalisera begreppen yta och volym, vilket har fundamental betydelse inom integralkalkylen för differentierbara mångfalder. Den möjliggör också en elegant, koordinatoberoende definition av begreppet determinant för en linjär avbildning.
Formellt är den yttre algebran en unitär associativ algebra. Den är graderad över de naturliga talen med det underliggande vektorrummet som det homogena underrummet av grad ett. Multiplikationsoperatorn, den yttre produkten, brukar betecknas med en kil, ∧, och kallas därför ibland också för kilprodukt. Produkten är graderat alternerande i den mening att x ∧ y = -y ∧ x om x och y är vektorer i det underliggande vektorrummet.
Definition
redigeraLåt V vara ett vektorrum över en kropp K och låt T(V) vara tensoralgebran över V. Låt Ir vara underrummet till tensorpotensen Tr(V) genererat av elementen
där vi = vj för något i ≠ j. Den direkta summan
är då ett ideal i T(V). Den yttre algebran ⋀(V) definieras som kvotalgebran T(V)/I. Kvotrummet ⋀r(V) = Tr(V)/Ir kallas den yttre potensen av ordning r. Konstruktionen säkerställer att
och att graderingen ärvs från tensoralgebran.
Mer allmänt kan man på motsvarande sätt definiera den yttre algebran ⋀(E) för en modul E över en kommutativ ring R.
Bas och dimension
redigeraOm e1,...,en är en bas för vektorrummet V, så utgör elementen
en bas för ⋀r(V). Speciellt medför detta att dimensionen för den yttre algebran ges av
Andra egenskaper
redigeraOm V är ett vektorrum och V* är dess dual finns en naturlig isomorfi
Vidare, om V kan skrivas som en direkt summa U ⊕ W, gäller