ær

Se även är, ar, ár, àr och år.

Bokmål

Substantiv

Böjningar av ær	Singular		Plural
maskulinum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	ær	æren	ærer	ærene
Genitiv	ærs	ærens	ærers	ærenes

Böjningar av ær	Singular		Plural
femininum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	ær	æra	ærer	ærene
Genitiv	ærs	æras	ærers	ærenes

ær m/ f

1. (fåglar) ejder

   Synonymer: ærfugl

Verb

ær

1. böjningsform av ære

Fornsvenska

Verb

ær

1. böjningsform av vara

Färöiska

Substantiv

ær f

• uttal: ɛaːɹ

1. tacka

   ærin er farin at gæra frá øsi

   tackans ull lossnar från halsen (eller öronen)

Nynorska

Substantiv

Böjningar av ær	Singular		Plural
femininum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	ær	æra	ærer	ærene

ær f

1. (fåglar) ejder

   Synonymer: ærfugl

Verb

ær

1. böjningsform av ære