ösa

Svenska

Verb

Böjningar av ösa	Aktiv	Passiv
Infinitiv	ösa	ösas
Presens	öser	öses
Preteritum	öste	östes
Supinum	öst	östs
Imperativ	ös	–
Particip
Presens	ösande, ösandes
Perfekt	öst

ösa

• uttal: ˈø̀ːsa

1. (sjömansspråk) förflytta vätska från ett kärl till ett annat med hjälp av ett mindre kärl (särskilt genom upprepade rörelser); tömma genom ösande

   Synonymer: hälla, skopa

   Sammansättningar: öskar

   Fraser: (partikelverb:) ösa upp, ösa ut

2. hälla vätska eller stor mängd av något annat (över något)

   Jämför: överösa

   Vanliga konstruktioner: ösa något över något

   Fraser: (partikelverb:) ösa ur sig

3. (särskilt om regn) falla, flöda i stor mängd

   Sammansättningar: ösregn, ösregna

   Fraser: (partikelverb:) ösa ner

Fraser: (partikelverb:) ösa på

Översättningar

förflytta vätska från ett kärl till ett annat

• bokmål: øse ^(no)
• engelska: scoop ^(en), bail ^(en)
• isländska: ausa
• litauiska: semti
• nynorska: ause
• polska: rozlewać ^(pl)
• tigrinska: ምቕዳሕ
• tyska: schöpfen ^(de), ösen ^(de)

hälla vätska eller stor mängd av något över något

• bokmål: øse ^(no)
• polska: polać ^(pl), zalać ^(pl)
• tyska: schütten ^(de)

falla i stor mängd

• bokmål: øse ^(no) ned
• engelska: pour ^(en)
• litauiska: pliaupti
• nynorska: ause ned
• polska: lać ^(pl)
• tyska: schütten ^(de), gießen ^(de)