fyllning

Svenska

Substantiv

Böjningar av fyllning	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	fyllning	fyllningen	fyllningar	fyllningarna
Genitiv	fyllnings	fyllningens	fyllningars	fyllningarnas

fyllning

1. (mat, odontologi) substans som tillförts att utgöra innanmätet i något

   Kakorna hade en underbar fyllning av nötkräm.

   Av tandläkaren fick jag veta att en gammal fyllning börjat ge vika och behövdes göras om.

   Jämför: innanmäte, plomb

   Sammansättningar: fyllningsmassa

Översättningar

blandning som ifylls något

• franska: remplissage ^(fr)
• tyska: Füllung ^(de) f