konduktör

Svenska

Substantiv

Böjningar av konduktör	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	konduktör	konduktören	konduktörer	konduktörerna
Genitiv	konduktörs	konduktörens	konduktörers	konduktörernas

konduktör

1. tjänsteman som kontrollerar biljetter, vakar över ordningen och på andra vis är behjälplig på tåg, spårvagn, ibland buss och förr även diligens

   Sammansättningar: busskonduktör, järnvägskonduktör, spårvägskonduktör, tågkonduktör

   Synonymer: tågvärd

2. (ålderdomligt) förmedlare av exportgods

   Sammansättningar: exportkonduktör

3. (ålderdomligt) byggnads- eller arbetsledare vid större byggarbetsplatser, offentliga byggnader, kronans fortifikationer med mera; senare även som titel för fanjunkare vid fortifikation

   Sammansättningar: byggnadskonduktör

4. (ålderdomligt) ledsagare, följeslagare; introduktör

Etymologi: Från franska conducteur (”förare, ledare”), ur latinska conducere (”sammanföra”), sammansatt av latinska com- (”tillsammans, ihop-”) och latinska ducere (”föra, leda”).

Översättningar

tjänsteperson som kontrollerar biljetter

• bokmål: konduktør ^(no) m
• engelska: conductor ^(en), bus conductor ^(en), guard ^(en)
• finska: konduktööri ^(fi)
• kroatiska: kondukter m, kondukterka f
• nederländska: conducteur ^(nl)
• tyska: Schaffner ^(de) m, Schaffnerin ^(de) f
• isländska: lestarvörður m