bricka

Svenska

Substantiv

Böjningar av bricka	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	bricka	brickan	brickor	brickorna
Genitiv	brickas	brickans	brickors	brickornas

bricka

1. (köksredskap) en slags skiva som används för att bära saker

   Synonymer: serveringsfat, underalag, underlägg

   Sammansättningar: ostbricka

2. (förbandsteknik) en hålförsedd platta som vanligtvis används för att fördela belastningen i ett skruvförband

   Synonymer: platta, plåtmellanlägg, mellanskiva, packning

3. märke, polett, tjänstetecken

   Sammansättningar: garderobsbricka, id-bricka, identitetsbricka

4. pjäs (i ett spel), även bildligt om person

   Sammansättningar: bingobricka, spelbricka

Översättningar

köksredskap

• bokmål: brikke ^(no) mf
• engelska: tray ^(en)
• finska: tarjotin ^(fi)
• franska: plateau ^(fr) m
• isländska: bakki ^(is) m
• nederländska: plateau ^(nl)
• portugisiska:
  • brasiliansk portugisiska: bandeja ^(pt) f
  • portugisisk portugisiska: tabuleiro ^(pt) m
• ryska: поднос ^(ru) m
• spanska: bandeja ^(es) f, charola ^(es) f
• turkiska: tepsi ^(tr)
• tyska: Tablett ^(de) n

plåtmellanlägg

• engelska: washer ^(en)
• finska: prikka ^(fi), aluslaatta, aluslevy ^(fi)
• franska: rondelle ^(fr)
• ryska: шайба ^(ru) f
• turkiska: rondela ^(tr)
• tyska: Unterlegscheibe ^(de)

tjänstetecken

• bokmål: brikke ^(no) mf
• tyska: Marke ^(de) f, Dienstmarke ^(de) f, Plakette ^(de) f, Erkennungsmarke ^(de) f

spelpjäs

• bokmål: brikke ^(no) mf
• tyska: Stein ^(de) m, Spielstein ^(de) m