dignitet

Svenska

Substantiv

Böjningar av dignitet	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	dignitet	digniteten	digniteter	digniteterna
Genitiv	dignitets	dignitetens	digniteters	digniteternas

dignitet

1. grad av värde eller rang, placering på rangskala

   Vanliga konstruktioner: av (adjektiv) dignitet

   1997: Namn och nytt (DN):

   Ur förfallet har stigit en 1700-talsherrgård av hög dignitet.

   2022: Örebropolisen om kritiken efter utredningen: ”Agerat fel i ärendet” (SVT):

   – Det är konkurrens med grova våldsbrott, tyvärr får ett sådant här ärende en lägre dignitet...

   Användning: Ibland underförstått att det är av hög placering på rangskalan.

   2004: Nu är det Sierra Nevada som gäller (DN):

   ...ett idrottspris av verklig dignitet.

   Etymologi: Belagt sedan 1545.

   Besläktade ord: dignitär

   Jämför: värdighet

2. (matematik) produkt av ett antal lika faktorer hopmultiplicerade

   Tredje digniteten av 2 är 8 (beräkningen blir 2⋅2⋅2).

   Etymologi: Belagt sedan 1745. Av franska dignité (”storhet”), av latinska dignitas (”värdighet”), till dignus ("värd; värdig").

   Synonymer: potens

Översättningar

placering på rangskala

• engelska: dignity ^(en)
• franska: dignité ^(fr) f
• portugisiska: dignidade ^(pt) f
• tyska: Wertigkeit ^(de) f

matematisk produkt

• engelska: power ^(en)
• portugisiska: potência ^(pt) f
• tyska: Potenz ^(de) f