fadder

Svenska

Substantiv

Böjningar av fadder	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	fadder	faddern	faddrar	faddrarna
Genitiv	fadders	fadderns	faddrars	faddrarnas

fadder

1. dopvittne som tar på sig ett särskilt ansvar som förebedjare och kristet föredöme för den som döps

   1755 (23 jan): Berlin, den 11 Jan. (Posttidningar):

   Förleden Söndag Döptes här uti Domkyrkan en Snickare-Son, hwarwid en 90 års gammal Snickare Enka i Fredricks Stad stod Fadder, såsom Barnets Farfaders Moder, hwilken wid så hög ålder ändå har besynnerlig god hälsa och munterhet.

   1887 (26 maj): Fadderskap förr i verlden. (Nya Wermlandstidningen):

   Den, som i Speier afslog en anhållan om att bli fadder, måste betala två skäppor korn till enkhuset.

   Synonymer: gudförälder, gudmor, gudfar

2. person som hjälper någon i visst sammanhang, exempelvis i skola och arbetsplats

Besläktade ord: fadderskap

Översättningar

dopvittne

• bokmål: fadder ^(no) m
• engelska: godparent ^(en)
• finska: kummi ^(fi)
• fornengelska: godsibb
• franska: parrain ^(fr) m, marraine ^(fr) f
• spanska: padrino ^(es) m, padrina f
• tyska: Pate ^(de) m, Patin ^(de) f

person som hjälper

• franska: tuteur ^(fr) m
• tyska: Pate ^(de) m, Patin ^(de) f