furie

Se även Furie.

Svenska

Substantiv

Böjningar av furie	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	furie	furien	furier	furierna
Genitiv	furies	furiens	furiers	furiernas

furie

1. (romersk mytologi) hämndgudinna

   Synonymer: erinnye

2. ursinnig person
3. raseri, ursinne

   1837: Grannarne, Fredrika Bremer:

   Men när jag såg ert huvud lutadt mot hans axel, när jag hörde honom kalla er »sin maka,» då slet en furie sönder mitt hjerta och min hjerna. Det var svartsjukan.

   Etymologi: Av latinska furia (”raseri, hämndeande, plågoande”).

Översättningar

ursinnig person

• engelska: fury ^(en)
• kroatiska: furija f