resning

Svenska

Substantiv

Böjningar av resning	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	resning	resningen	resningar	resningarna
Genitiv	resnings	resningens	resningars	resningarnas

resning

1. handlingen att resa (upp) något, att ställa sig upp; (utvidgat) uppförande eller uppbyggande av något

   Sammansättningar: kölresning, takresning, uppresning

2. upprätt hållning, upprättstående ställning; (om växt, byggnad o.d.) sträckning i höjden; (övefört, om personlighet) rakryggad självständighet, andlig storhet; (överfört, om konstverk o.d.) betydenhet, storslagenhet

   Det är som om krigsupplevelsens våldsamhet hos en författare av Jüngers resning sprängde den bräckliga tyska romanformen.

3. (historia, statsvetenskap) det att gripa till vapen och göra uppror; det att sätta sig upp emot något

   Synonymer: uppror, revolt

   Sammansättningar: folkresning

4. (juridik) ett extraordinärt rättsmedel som kan leda till att en lagakraftvunnen dom ändras, oftast pga nya omständigheter eller bevis

   Jämför: överklagande

   Sammansättningar: resningsansökan, resningsfall, resningsinstitut

Översättningar

det att resa upp något

• polska: podniesienie ^(pl) n, postawienie ^(pl) n, wzniesienie ^(pl) n

upprätt hållning

• polska: prosta postawa ^(pl) f; wyniosłość ^(pl) f; prawość ^(pl) f; ważkość f

det att göra uppror

• engelska: upheaval ^(en)
• isländska: uppreisn ^(is) f
• italienska: riscossa ^(it) f
• nederländska: verheffing ^(nl)
• polska: powstanie ^(pl) n, bunt ^(pl) m
• tyska: Aufstand ^(de) m

omprövning av domstolsbeslut

• polska: wznowienie n postępowania sądowego