ryckning

Svenska

Substantiv

Böjningar av ryckning	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	ryckning	ryckningen	ryckningar	ryckningarna
Genitiv	rycknings	ryckningens	ryckningars	ryckningarnas

ryckning

1. snabb, ofta upprepad förflyttning; det att rycka eller snabbt dra någonting åt sig

   Vid stress eller trötthet drabbades patienten ibland av ryckningar i ögat.

   Besläktade ord: rycka

   Sammansättningar: axelryckning, muskelryckning, utryckning, väskryckning

Översättningar

snabb, ofta upprepad förflyttning

• engelska: jerk ^(en), tic ^(en)
• portugisiska: tique ^(pt), cacoete ^(pt)
• tyska: Zuckung f, Zucken ^(de) n