skegg

Fornnordiska

Substantiv

skegg n

1. skägg; ansiktshår

   1200-tal: Skáldskaparmál: 85. Höfuð ok hlutar þess.:

   Skegg heitir barð, grön eða kanpar, er stendr á vörrum.

   (direktöversatt) Skägg heter bard, gran och kamphår, vilka står på läpparna.
   (nusvenska) Ansiktshår indelas i skägg, mustasch och morrhår, vilka står ut kring läpparna.

   Synonymer: barð (ovanlig)

Färöiska

Substantiv

skegg

1. skägg

   Besläktade ord: skeggi, skeggja

   Sammansättningar: skeggabbi, skeggfiskur, skegghár, skeggjaður, skeggjaknívur, skeggjast, skeggjatussi, skeggjutur, skeggleysur, skeggrót, skeggsápa, skeggstapi / skeggstubbi, skeggvøkstur, undirskegg

Isländska

Substantiv

skegg n

1. skägg

   Hyponymer: alskegg

   Fraser: deila um keisarans skegg

   Sammansättningar: skeggbroddur, skeggbursti, skegghnífur, skeggsápa, skeggjaður, skegglaus

Älvdalska

Substantiv

skegg n

1. (anatomi) skägg

   Etymologi: Av fornnordiska skegg.