skynke

Svenska

Substantiv

Böjningar av skynke	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	skynke	skynket	skynken	skynkena
Genitiv	skynkes	skynkets	skynkens	skynkenas

skynke

1. stort, enkelt och tunt tygstycke, särskilt sådant som används för att skydda eller dölja något (förhänge) eller som klädesplagg (tunn rock)

   Dockspelaren har sina händer inne i dockorna och döljer sig själv bakom ett skynke.

   Fraser: ett rött skynke, lätta på skynket

Översättningar

stort, enkelt och tunt tygstycke

• engelska: cloth ^(en), cover ^(en)
• polska: okrycie ^(pl) n, pokrowiec ^(pl) m, płachta ^(pl) f
• tyska: Tuch ^(de) n, Stoffstück n