Svenska

redigera
Böjningar av smyga  Aktiv Passiv
Infinitiv smyga smygas
Presens smyger smygs (smyges)
Preteritum smög smögs
Supinum smugit smugits
Imperativ smyg
Particip
Presens smygande, smygandes
Perfekt (smugen)

Not:
Perfektparticip existerar med tillhörande partikel.

smyga

  1. röra sig så ljudlöst som möjligt; anstränga sig för detta
    Hon smög fram till mannen och skrämde honom.
  2. (ofta med "med") anstränga sig för att dölja något; hålla fördolt
    Du får inte smyga med din rädsla.
 
Fraser: smyga förbi, smyga in, smyga iväg, smyga undan, smyga runt
Etymologi: Av fornsvenska smiugha[1][2], av fornnordiska smjúga.
Besläktade ord: smyg, smygare, smygis, smygning

Översättningar

redigera

Källor

redigera
  1. Svensk ordbok: "smyga", läst 2021-01-16
  2. Ordbok öfver svenska medeltids-språket: "smiugha"
  NODES