trög
Se även Trog.
Svenska
redigeraAdjektiv
redigeraBöjningar av trög | Positiv | Komparativ | Superlativ | |
---|---|---|---|---|
Attributivt | ||||
Obestämd singular |
Utrum | trög | trögare | |
Neutrum | trögt | |||
Bestämd singular |
Maskulinum | tröge | trögaste | |
Alla | tröga | |||
Plural | tröga | |||
Predikativt | ||||
Singular | Utrum | trög | trögare | trögast |
Neutrum | trögt | |||
Plural | tröga | |||
Kompareras alternativt med mer och mest. | ||||
Adverbavledning | (trögt)? |
trög
- (fysik) som besitter den vanliga egenskapen hos materia i ett icke-accelererande referenssystem att accelerera om och endast om en resulterande kraft verkar på föremålet; som lyder Newtons första lag
- All materia är trög.
- Fraser: trög massa
- svår att få i rörelse; som har hög friktion mot något
- Knuten var trög att dra ut.
- Fraser: gå trögt
- (vardagligt, lätt nedsättande, kort för trögfattad) som tänker långsamt eller dåligt; ointelligent
- Hanna verkade lite trög.
- Antonymer: intelligent, snabbtänkt
- Besläktade ord: tröghet
- Sammansättningar: tanketrög, trögdjur, trögfattad, trögflytande, trögsint, trögsmält, trögstartad, trögsåld, trögtänkt
Översättningar
redigerasvår att få i rörelse
- isländska: dræmur
- tyska: träge (de), schwerfällig (de), stockend (de), schleppend (de)