våld

Se även vald, Wald och wâld.

Svenska

Substantiv

Böjningar av våld	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	våld	våldet	våld	vålden
Genitiv	vålds	våldets	vålds	våldens

våld n

1. fysiskt eller psykiskt skadande av en människa eller en grupp av människor

   Etymologi: Av fornsvenska vald.

   Besläktade ord: våldföra, våldsam

   Sammansättningar: gatuvåld, hedersvåld, ungdomsvåld, våldföra, våldsbejakande, våldsbrott, våldsdåd, våldsfilm, våldgästa, våldsgästning, våldsman, våldsmonopol, våldssituation, våldsspel, våldsutsatt, våldsutövning, våldsverkare, våldsvåg, våldta, våldtäkt, våldtäktsman, övervåld

   Se även tesaurus: Olaglighet, Illvilja, Tvång, Upplösning, Anfall, Ont, Nackdel, Ofrivillighet, Våldsamhet, Förmåga

Översättningar

Översättningar

• bokmål: vold ^(no) m
• engelska: violence ^(en)
• estniska: vägivald
• finska: väkivalta ^(fi)
• franska: violence ^(fr) f
• grekiska: βία ^(el)
• italienska: violenza ^(it) f
• kroatiska: nasilje ^(hr) n
• latin: violentia f
• limburgiska: gewèldj
• nederländska: geweld ^(nl)
• nynorska: vald m
• polska: przemoc ^(pl)
• portugisiska: violência ^(pt) f
• ryska: насилие ^(ru) n
• spanska: violencia ^(es) f
• tyska: Gewalt ^(de) f
• ungerska: erőszak ^(hu)