vräkighet

Svenska

Substantiv

Böjningar av vräkighet	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	vräkighet	vräkigheten
Genitiv	vräkighets	vräkighetens

vräkighet u

1. det att vara vräkig

   Se även tesaurus: Oskicklighet, Modesak, Ståt