None

Han kunde nu se ansiktena i torngluggarna och vakterna p©Æ den l©Æga kullen. Den var rymligt omh©Þgnad med ett gr©Ænande v©Þrn av spetsiga p©Ælar och vidjor, mellan vilka nyponbuskarna fl©Þtade sina avl©œvade taggrankor. Innanf©œr stod en ring av sm©Æ och stora hoppackade timmerhus, som ocks©Æ hade blivit gr©Æ av sol och regn, med sn©œ p©Æ torvtaken. Allra h©œgst reste storstugan sin gavel med gr©œnf©Þrgade ormhuvud p©Æ vindskedarna. Utefter kyrkv©Þggen fladdrade och sm©Þllde n©Ægra vadmalst©Þlt, och framf©œr dem brann det och sprakade under kittlarna. Fr©Æn ingen av tr©Þbyggnaderna steg det i afton n©Ægon r©œk, men v©Þl fr©Æn ena h©œrnet av torntaket.Sl©Þden stannade framf©œr kyrkan, och nu befann sig den i sin hembygd hedrade Hulv Skumble p©Æ det rika och fruktade Bj©Þlbo.Verner von Heidenstam (1859-1940) var en svensk adelsman, f©œrfattare och poet. Han var ledamot av Svenska Akademien 19121940 och tilldelades Nobelpriset i litteratur 1916. I hans storslagna romansvit Folkungatr©Þdet ber©Þttas historien om f©œrst stamfadern till Folkunga©Þtten och sedan om striderna mellan Birger Jarls s©œner. Bj©Þlboarvet ©Þr den andra delen av tv©Æ och utkom f©œr f©œrsta g©Ængen 1907. En tredje planerad roman skulle ha kretsat kring Nyk©œpings g©Þstabud, men f©œrverkligades aldrig. [Elib]